Utkast till FAQ. Synpunkter, tillägg, modifieringar?

"Vad betyder NPF?"

NPF betyder neuropsykiatriskt funktionshinder. Till dessa räknas bl a AS, autism, ADHD, dyslexi, dyskalkyli, dyspraxi (motorikproblem), hyperlexi (lära sig läsa 'för tidigt'), Tourette Syndrom (verbala & motoriska tics), trotssyndrom (ODD) och tvångssyndrom (OCD).

"Har jag AS?" (Följt av låååång lista över potentiellt aspiga karaktärsdrag och/eller detaljerad självbiografi.)

Det kan tyvärr inte vi veta. Det faktum att du ens funderar på att posta en så lång och detaljerad lista kan tyda på det, men för att få veta säkert behöver du göra en neuropsykiatrisk utredning.

Om du vill veta om du har så pass många potentiella AS-drag att det ens är värt att ansöka om utredning så finns det online-tester på nätet som (utan att man bör ta dem alltför allvarligt) kan ge viss preliminär indikation. *länkar*

Om du trots allt väljer att posta listan så bör du inte ta det personligt om få orkar läsa och kommentera den; särskilt inte om texten är lång och tätt packad utan luft mellan styckena. Många aspergare har svårt att läsa långa textstycken, eller har svarat på liknande frågor så många gånger att de bara inte orkar mer. Bättre att börja med en kort presentation så får du säkert fler svar.

"Jag misstänker att jag har AS och vill bli utredd, vart vänder jag mig?"

NPF-utredningen måste göras av specialister på just NPF. Du kan be din husläkare om remiss. Din lokala psykmottagning bör också kunna ge besked om var i din kommun närmaste NPF-utredningsteam finns. Räkna dock med väntetider på uppåt ett år eller mer. Alternativt kan man vända sig till privat NPF-specialist men det kan då kosta mer. *lista på privata utredare om sådan går att finna*

"Jag har fått en AS-diagnos. Betyder det att jag är dum, värdelös, defekt och aldrig kommer klara nånting?"

Nej, aspergare är ofta intelligenta och begåvade, men kan ha en ojämn begåvningskurva där man är väldigt bra på vissa saker medan man har extra svårt för andra. Många aspergare är högutbildade eller självlärda och högst kompetenta inom sina intresseområden. Gäller bara att hitta en aspievänlig miljö där ens unika talanger och egenskaper kommer till sin rätt utan att man blir överstimulerad och överansträngd - vilket iofs inte alltid är så lätt.

En del som av en eller annan anledning inte orkar med att jobba på en vanlig arbetsplats har fått jobb på Left Is Right och liknande företag. *länk + trådar*

"Jag misstänker att jag har AS men min psykolog/läkare/utredare säger att jag är alldeles för social/verbal/emotionell/normal el dyl för att ha AS."

Många aspergare är mycket verbalt begåvade och kan ge intryck av att vara som vem som helst, särskilt om man som vuxen lärt sig vissa sociala koder och att kompensera för de svårigheter man har. Vad många inte förstår är att det ofta kräver så oerhört mycket mer energi att ge detta 'normal' intryck att man kanske blir helt uttmattad av det och inte orkar så mycket mer sen.

Sedan finns det många med kombinerad AS/ADHD som är mer extroverta och sociala av naturen. Där kan deras mer autistiska sida döljas av att de är så utåtriktade, och kommer ibland fram först när man medicinerar ADHDn. Såna saker bör en bra utredare känna till och ta hänsyn till för att kunna göra en korrekt bedömning.

"Jag misstänker att jag har AS men min psykolog säger att jag har en personlighetsstörning istället?"

Innan AS och NPF blev känt så tänkte psykologer mer i termer av personlighetsstörning. Många personlighetsstörningar liknar också NPF-diagnoser och det finns många gemensamma drag. Därför kan psykologer som inte fortbildat sig i NPF ibland ställa felaktiga diagnoser av okunskap. Dock kan det finnas de som faktiskt har en personlighetsstörning och inte AS. Eller både och. Om man låter sig utredas av riktiga NPF-specialister så lär dessa - förhoppningsvis - vara bättre lämpade att avgöra vilket som gäller i just ditt fall.

"Saknar aspergare empati?"

Nej, det är en gammal myt som tyvärr lever kvar. Dock kan aspergarens empati se lite annorlunda ut än normalpersonens.

* En del har svårt att tolka kroppsspråk & ansiktsuttryck och fattar inte automatiskt hur andra mår om de inte talar om det, men när man väl fått veta att någon mår dåligt eller behöver hjälp så är många aspergare väldigt förstående och hjälpsamma (om de orkar).

* De flesta ger dock hellre praktisk hjälp att lösa problemet än att bara lyssna och trösta.

* Många är överempatiska, saknar filter och lider med 'allt och alla'.

* Finns några få aspergare som är mer eller mindre empatilösa, men det finns det ju även icke-aspergare som är.

* Att empatiförmågan varierar med orken, och att man har lättare att förstå dem som är mest lika en själv är också vanligt, men detta gäller nog också för icke-aspergare.

Här kan du läsa tidigare diskussioner om detta: *länkar*

"Saknar aspergare Theory of Mind (ToM)?"

Inte nödvändigtvis. En del kan ha det problemet när de är små men som vuxna har nog de flesta aspergare utvecklat mer eller mindre normal Theory of Mind /mentaliseringsförmåga. *länkar till diskussioner*

"Är aspergare kriminella?"

Nej, de flesta aspergare är laglydiga och skötsamma. Men liksom i normalbefolkningen finns det också de som råkar hamna snett, särskilt om man har flera diagnoser, växer upp i dålig miljö, blir illa behandlad och/eller hamnar i 'fel' sällskap.

En del med ADHD, depression, bipolärt syndrom, social fobi, hög stresskänslighet etc försöker självmedicinera med alkohol eller andra droger om de inte får adekvat hjälp.

Många som sitter i fängelse har, eller tros skulle kunna få, någon psykiatrisk diagnos (*siffror och källhänvisning*), men det betyder inte att det omvända gäller; att alla med diagnoser blir kriminella. Det rör sig fortfarande om en liten minoritet.

"Är aspergare enstöringar som helst vill vara ifred?"

Att aspergare inte skulle gilla att umgås med andra är ännu en myt. Visst, det finns många som föredrar kravlöst umgånge på nätet bara för att de inte orkar med mer, eller som helst vill vara ifred och pyssla med sina specialintressen, men de flesta vill nog ha vänner som alla andra.

Svårigheten är bara att hitta vänner som är tillräckligt djupa, intressanta, toleranta och likasinnade. De flesta aspergare är inte förtjusta i ytligt kallprat, stökiga miljöer och umgänge bara för umgängets skull - man vill få ut något av det också och föredrar kvalitet framför kvantitet, men kanske inte hittar någon som man har något gemensamt med på just den ort man bor.

Många lider också av introversion, blyghet, passivitet, social fobi och överkänsliga sinnen som gör social samvaro svår, plågsam eller omöjligt trots att man gärna vill.

"Kan man ha sambo, barn och jobb fast man har AS?"

Jadå. Många är frivilligt eller, oftast, ofrivilligt ensamma, barnlösa eller arbetslösa men det finns också många med AS som har relationer, barn och/eller jobb.

Dock blir många väldigt trötta och överstimulerade rent fysiskt av att t ex ha jobb eller barn (särskilt om man har både och) och kan behöva extra stöd, jobba halvtid e dyl. Detta gäller inte alla men många blir utbrända i förtid och drabbas av trötthetssyndrom för att de är för stresskänsliga.

Om du själv har AS + barn, eller har frågor om NPF-barn utan att ha AS själv, så är du välkommen till underforumet FöräldraForum. *länk*

"Varför finns det så många språkpoliser på ett aspergerforum?"

För att många aspergare är språknördar och ser sig som språkets och stavningens otacksamma väktare. De vill bara vara hjälpsamma och menar aldrig något illa. Samtidigt finns ofta en högre tolerans och förståelse för personer med dyslexi, och om man ber att få slippa kommentarer om sitt skrivsätt så respekteras detta oftast.

Imponerande! Mycket välformulerat! Vilket suveränt första utkast! *tar av mig hatten*

Pemer skrev:Imponerande! Mycket välformulerat! Vilket suveränt första utkast! *tar av mig hatten*

Instämmer! *sveper också av mig hatten*

Och ett underbart initiativ!

Men alltså Inger.. Wooow. Bockar och bugar. Jag är gärna med och filar och lägger till, om det behövs. Men for now, skitbra!!!

Angående språkpoliser ska jag göra mig en tröja som jag tänker ha på mig åtminstone när jag går på kurs på Aspergercenter eller går till haben. Där ska stå "Vad då pedantiskt språk?! Det heter inte situationstecken!!"

Tack!

Fila på du, A-mamma. Du har säkert bra länkar, boktips, språkpolering och kompletterande info om sånt där som jag inte är så bra på, som exakt hur och var man får utredning och sånt (improviserade lite där).

Inger skrev:Tack!

Fila på du, A-mamma. Du har säkert bra länkar, boktips, språkpolering och kompletterande info om sånt där som jag inte är så bra på, som exakt hur och var man får utredning och sånt (improviserade lite där).

Jag menade INTE att det fattades nåt och att jag kunde fylla på för att jag är så jävla bäst på allt. Mer att OM det var nåt så anmälde jag mig frivillig.

Puh, kommunikation är svårt ibland. (No shit, Sherlock, på ett AS-forum.)

Ja, kommunikation är svår ibland...

Och nu råkar du ju faktiskt vara bra på språk, och ha läst typ allt som finns om NPF, och verkar ha allmän stenkoll på det mesta, så därför menade jag att du gärna får fila på och komplettera detta som jag bara svängde ihop lite som hastigast. (Utöver de stavfel som jag inte hann ändra innan tidsfristen gick ut...) Det inbjöd jag till redan i inledningen.

Tycker det är en bra text, tydlig och klargörande.
Det finns bara en sak jag måste anmärka på; du skriver att "många aspergare är verbala". Där hade jag skrivit att "att vara verbal och aspergare är inte en dikotomi. Glöm barnet i glasbubblan."

Verbal förmåga är dock inte samma sak som att delta i den sociala kakafonin av tomt pladder, men det vet ni redan.

KrigarSjäl skrev:Tycker det är en bra text, tydlig och klargörande.
Det finns bara en sak jag måste anmärka på; du skriver att "många aspergare är verbala". Där hade jag skrivit att "att vara verbal och aspergare är inte en dikotomi. Glöm barnet i glasbubblan."

Bra synpunkt. Men nu hittar jag inte någon sådan mening... vilken punkt syftar du på?

Det jag skrev om verbal var att aspergare kan vara "verbalt begåvade" - vilket lätt kan ge professionella uppfattningen att man inte alls har några problem eftersom man är så bra på att beskriva dem istället för visa med kroppsspråk hur man mår.

Om t ex en aspergare kommer till doktorn och säger "Jag har haft betydande smärtor här i nedre mellangärdesregionen sedan i går eftermiddag och har börjat känna viss oro för att det kan vara något allvarligt" istället för att ligga på golvet och skrika av smärta, så kanske de missar att det är blindtarmen...

Verbal förmåga är dock inte samma sak som att delta i den sociala kakafonin av tomt pladder, men det vet ni redan.

Nä, vi är nog bättre på varmprat än på kallprat. Fast där kan det nog också skilja lite mellan könen (för att generalisera). Kvinnliga aspergare kanske har lättare än manliga att kameleonta sig lite och kallprata/socialt lusplocka åtminstone kortare stunder? Alt att skillnaden ligger mellan flexibla och mindre flexibla, av båda könen?

Ok, nu ser jag hur du resonerat. Förefaller vara en text de flesta kan vara nöjda med, ur pedagogisk synvinkel är den svår att överträffa. Som en 'AS for dummies' för nyfikna.

Hehe, tack.

Kom på att under punkten "Har jag AS?" kunde det kanske vara lämpligt att länka till den där föreslagna metatråden med alla trådar som undrar just det.

Inger skrev:Nä, vi är nog bättre på varmprat än på kallprat. Fast där kan det nog också skilja lite mellan könen (för att generalisera). Kvinnliga aspergare kanske har lättare än manliga att kameleonta sig lite och kallprata/socialt lusplocka åtminstone kortare stunder? Alt att skillnaden ligger mellan flexibla och mindre flexibla, av båda könen?

Tänkte på en sak som Krigarsjäl skrev häromdagen, om att ogilla sånt småprat som man gör med personal i affären och så vidare.

Personligen tycker jag sånt, att prata med obekanta eller halvbekanta som inte är kompisar, vänner eller släkt, är mycket lättare än lusplockning/bonding/nöjesbjäbb med personer man förväntas vara närmare med.

Det känns som man kan sätta på Sociala Autopiloten och bara le och vara vänlig och förekommande. Det räcker långt. När det förväntas vara mer äkta känslor, men ändå ytligt och strömlinjeformat och inte riktigt intressant (i mina ögon), DÅ börjar det bli jobbigt och svårkryssat, för mig.

Måste klura på det där mer känner jag.

Inger skrev:Och nu råkar du ju faktiskt vara bra på språk, och ha läst typ allt som finns om NPF, och verkar ha allmän stenkoll på det mesta.

Jag har stenkoll på lite lite lite och total okoll på det mesta andra snarare. Kan jag ha AS?

Wow.... Inger, jag är stum av beundran... briljant!

*stirrar i tyst imponering*

Från förra sidan 2009-02-04 kl. 5:03:30:

Inger skrev:Det jag skrev om verbal var att aspergare kan vara "verbalt begåvade" - vilket lätt kan ge professionella uppfattningen att man inte alls har några problem eftersom man är så bra på att beskriva dem istället för visa med kroppsspråk hur man mår.

Om t ex en aspergare kommer till doktorn och säger "Jag har haft betydande smärtor här i nedre mellangärdesregionen sedan i går eftermiddag och har börjat känna viss oro för att det kan vara något allvarligt" istället för att ligga på golvet och skrika av smärta, så kanske de missar att det är blindtarmen...

Just den här aspekten, med risken att få sin kommunikationsförmåga överskattad och bli underskattad som kännande varelse, är det såpass vanligt att man får problem med att man kanske skulle ta med det i stycket.*

Nä, vi är nog bättre på varmprat än på kallprat.

Liksom också detta.

Fast där kan det nog också skilja lite mellan könen (för att generalisera). Kvinnliga aspergare kanske har lättare än manliga att kameleonta sig lite och kallprata/socialt lusplocka åtminstone kortare stunder? Alt att skillnaden ligger mellan flexibla och mindre flexibla, av båda könen?

Och det här (med klart angivet att man generaliserar, om könsskillnaden nämns).

(Kanske det blir så mycket att man borde bryta ut verbaliteten till en egen "fråga"?)

------------

*Edit: eller snarare göra en särskild fråga om, om problem i kommunikation och bemötande? Det här får ju för många en förödande effekt på vilken behandling man får både från vård- och hjälpinstanser och privat.

Hej!

Mycket bra, Inger!

Hälsningar

Lilla Gumman

Är det oartigt att hänvisa alla "tror ni att jag har AS?"-trådar till den här faq:en? Jag beundrar er som orkar svara på dem och verkligen ge råd och stöd.

Jag har en dålig tendens att behandla alla som skriver liknande trådar som samma person, och anse att jag gjort mitt första gången de frågade.

Nej det ser jag inget fel i. Om folk ställer luddiga, svepande frågor, varför ödsla tid på att reda ut begreppen som ändå måste behandlas enskilt för att förstås?

Om det inte ställs mer definierade frågor än "vad är AS" & "har jag AS?" tycker jag gott att man kan länka hit.

Mördarsnigel skrev:Är det oartigt att hänvisa alla "tror ni att jag har AS?"-trådar till den här faq:en? Jag beundrar er som orkar svara på dem och verkligen ge råd och stöd.

Jag har en dålig tendens att behandla alla som skriver liknande trådar som samma person, och anse att jag gjort mitt första gången de frågade.

Jag tror nog att det går ypperligt att länka in de trådar jag vill se ihopslagna. På det viset blir de inbäddade i FAQn och man slipper klistra trådar i onödan - man ska inte ha för många klistrade, då läser folk dem inte.

Lysande, Inger!

(Fattar du ordvitsen förresten? )


/Barracuber

"Lysande" = "Glödlampa/idé/eureka!" ?
Nä jag fattade inte iaf...

Jag tycker FAQ-punkterna är görbra! =)

MsTibbs skrev:"Lysande" = "Glödlampa/idé/eureka!" ?
Nä jag fattade inte iaf...

Inger sysslar med belysning också.

Klockrent, precis vad jag har/hade behövt som ny. Har iofs plöjt igenom en del av foruminläggen nu och fått en del svar (eller möjligen och troligen fler frågor) men detta vore kanon.