SvD - Svenskar allt mindre egoistiska
21 februari 2013 kl 01:26 , uppdaterad: 21 februari 2013 kl 09:05

Ofta målas bilden upp av att samhället håller på att glida isär, på grund av ökande egoism och större klyftor. Men Sverige har små inkomstskillnader, och stödet för gemensam välfärd har ökat – liksom toleransen för invandring. Det skriver Charlotta Levay, Framtidskommissionen.

• Inkomstskillnaderna är små i ett internationellt perspektiv, även om de har ökat. Om man räknar in den utjämnande effekten av offentliga välfärdstjänster har Sverige minst inkomstspridning av alla OECD-länder.

• Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet har minskat betydligt sedan slutet av 90-talet. Andelen steg efter finanskrisen 2008 men sjönk åter något mellan 2009 och 2010, enligt senaste rapporten från Rädda Barnen.

• Familjebakgrunden har inte större betydelse för grundskoleelevernas avgångsbetyg i dag än i slutet av 80-talet.

• Stödet för välfärdsstaten är starkt. Mellan 2006 och 2010 ökade stödet för kollektiv finansiering av välfärden bland egenföretagare och högre tjänstemän.

• Det finns en stark känsla för det allmänna – en känsla av att ingå i ett samhälle och att det medför både rättigheter och plikter.

• Toleransen för invandring ökar. Andelen som menar att det är ett bra eller ganska bra förslag att ta emot färre flyktingar har sjunkit sedan mitten av 90-talet.

• Individualistiska värderingar såsom ”självförverkligande” är sedan några år på tillbakagång.

• Andelen barn som upplever att föräldrarna separerar minskade under början av 2000-talet.

• Andelen svenskar som uppger att de saknar en nära vän har sjunkit sedan 80-talet.

• Cirka hälften av svenskarna utför ideellt arbete för en förening, vilket är en lika stor andel som i början av 90-talet.

Klimatet i medier och offentlig debatt tycks gynna negativa nyheter. Det riskerar att sprida obefogad uppgivenhet. Det saknas inte utmaningar för sammanhållning och rättvisa, men de är delvis annorlunda än vad vi vanligen föreställer oss.

Wine skrev: Toleransen för invandring ökar.

elle skrev:

Wine skrev: Toleransen för invandring ökar.

jag tror det är tvärtom . har minskat.

Miche skrev:

elle skrev:

Wine skrev: Toleransen för invandring ökar.

jag tror det är tvärtom . har minskat.

Jag tror snarare att våra nya medier (dvs nyheter på Internet med kommentarsfunktioner) har gjort att rasisterna samt invandrarmotståndare fått det lättare att göra sig hörda, de är en liten minoritet men duktiga på att hetsa.

Wine skrev:Förbättringar sedan slutet av 90-talet när det gäller andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet, toleransen för invandring samt att inkomstskillnaderna i Sverige är små i ett internationellt perspektiv:

SvD - Svenskar allt mindre egoistiska
21 februari 2013 kl 01:26 , uppdaterad: 21 februari 2013 kl 09:05

Ofta målas bilden upp av att samhället håller på att glida isär, på grund av ökande egoism och större klyftor. Men Sverige har små inkomstskillnader, och stödet för gemensam välfärd har ökat – liksom toleransen för invandring. Det skriver Charlotta Levay, Framtidskommissionen.

• Inkomstskillnaderna är små i ett internationellt perspektiv, även om de har ökat. Om man räknar in den utjämnande effekten av offentliga välfärdstjänster har Sverige minst inkomstspridning av alla OECD-länder.

• Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet har minskat betydligt sedan slutet av 90-talet. Andelen steg efter finanskrisen 2008 men sjönk åter något mellan 2009 och 2010, enligt senaste rapporten från Rädda Barnen.

• Familjebakgrunden har inte större betydelse för grundskoleelevernas avgångsbetyg i dag än i slutet av 80-talet.

• Stödet för välfärdsstaten är starkt. Mellan 2006 och 2010 ökade stödet för kollektiv finansiering av välfärden bland egenföretagare och högre tjänstemän.

• Det finns en stark känsla för det allmänna – en känsla av att ingå i ett samhälle och att det medför både rättigheter och plikter.

• Toleransen för invandring ökar. Andelen som menar att det är ett bra eller ganska bra förslag att ta emot färre flyktingar har sjunkit sedan mitten av 90-talet.

• Individualistiska värderingar såsom ”självförverkligande” är sedan några år på tillbakagång.

• Andelen barn som upplever att föräldrarna separerar minskade under början av 2000-talet.

• Andelen svenskar som uppger att de saknar en nära vän har sjunkit sedan 80-talet.

• Cirka hälften av svenskarna utför ideellt arbete för en förening, vilket är en lika stor andel som i början av 90-talet.

Klimatet i medier och offentlig debatt tycks gynna negativa nyheter. Det riskerar att sprida obefogad uppgivenhet. Det saknas inte utmaningar för sammanhållning och rättvisa, men de är delvis annorlunda än vad vi vanligen föreställer oss.

arbogaerik skrev:-Hoppas du är medveten om att artikeln är skriven av en politiker, med uppenbart budskap "allt är bra, fortsätt sitt ner o va tyst".

-Finns inte många punkter i artikeln jag kan likställa mig med, hihihi.

Inkomstskillnadernas utveckling och orsaker

Inkomstspridningen i Sverige var som lägst de första åren av 1980-talet, efter att ha minskat i flera decennier. Sedan dess har den stigit betydligt, framför allt sedan början av 1990-talet, både om man ser till den lägre och den övre delen av inkomstskalan.114 Sedan 1985 har inkomstspridningen ökat med ungefär en tredjedel, och det är mer än i något annat OECD-land.115 Men eftersom ökningen skedde från en låg nivå, och eftersom spridningen har ökat även i de flesta andra länder, uppvisar Sverige och övriga nordiska länder fortfarande en förhållandevis liten inkomstspridning. Sverige hör i detta avseende till de nio mest jämlika länderna inom OECD. Sverige lägger dessutom störst andel av BNP på offentliga tjänster som bidrar till jämlika levnadsvillkor, såsom utbildning, hälso- och sjukvård och barnomsorg.116

När man räknar in dessa välfärdsutgifter är Sverige i dag det land som har minst inkomstspridning av alla OECD-länder.117 Bakom de senaste årtiondenas ökade inkomstspridning ligger inte i första hand ökade löneskillnader, som man kanske skulle kunna tro. Mellan 1996 och 2001 ökade visserligen höginkomsttagarnas löner mer än genomsnittet, men under det senaste årtiondet har lönespridningen i stort sett legat konstant.118 Den främsta orsaken till den ökade inkomstspridningen i Sverige är i själva verket de stigande kapitalinkomsterna,119 som i sin tur beror på stigande börs- och fastighetsvärden och på att framför allt höginkomsttagarna realiserat stora kapitalvinster.120 Den ökade inkomstspridningen sedan början av 1980-talet beror dessutom på att låginkomsttagarnas inkomster inte har stigit lika mycket som medel- och höginkomsttagarnas.121

114 Björklund & Jäntti, 2011.
115 OECD, 2011d.
116 OECD, 2011d.
117 OECD, 2011c, sid. 39.
118 Granqvist, 2011.
119 Björklund & Jäntti, 2011; OECD, 2011d.
120 SCB, 2012a, sid. 2.
121 Björklund & Jäntti, 2011.

Wine skrev:

arbogaerik skrev:-Hoppas du är medveten om att artikeln är skriven av en politiker, med uppenbart budskap "allt är bra, fortsätt sitt ner o va tyst".

-Finns inte många punkter i artikeln jag kan likställa mig med, hihihi.

Här finns hela rapporten med mer information och källhänvisningar:

Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa - PDF

Så här står det t.ex. om inkomstskillnaderna:

Inkomstskillnadernas utveckling och orsaker

Inkomstspridningen i Sverige var som lägst de första åren av 1980-talet, efter att ha minskat i flera decennier. Sedan dess har den stigit betydligt, framför allt sedan början av 1990-talet, både om man ser till den lägre och den övre delen av inkomstskalan.114 Sedan 1985 har inkomstspridningen ökat med ungefär en tredjedel, och det är mer än i något annat OECD-land.115 Men eftersom ökningen skedde från en låg nivå, och eftersom spridningen har ökat även i de flesta andra länder, uppvisar Sverige och övriga nordiska länder fortfarande en förhållandevis liten inkomstspridning. Sverige hör i detta avseende till de nio mest jämlika länderna inom OECD. Sverige lägger dessutom störst andel av BNP på offentliga tjänster som bidrar till jämlika levnadsvillkor, såsom utbildning, hälso- och sjukvård och barnomsorg.116

När man räknar in dessa välfärdsutgifter är Sverige i dag det land som har minst inkomstspridning av alla OECD-länder.117 Bakom de senaste årtiondenas ökade inkomstspridning ligger inte i första hand ökade löneskillnader, som man kanske skulle kunna tro. Mellan 1996 och 2001 ökade visserligen höginkomsttagarnas löner mer än genomsnittet, men under det senaste årtiondet har lönespridningen i stort sett legat konstant.118 Den främsta orsaken till den ökade inkomstspridningen i Sverige är i själva verket de stigande kapitalinkomsterna,119 som i sin tur beror på stigande börs- och fastighetsvärden och på att framför allt höginkomsttagarna realiserat stora kapitalvinster.120 Den ökade inkomstspridningen sedan början av 1980-talet beror dessutom på att låginkomsttagarnas inkomster inte har stigit lika mycket som medel- och höginkomsttagarnas.121

114 Björklund & Jäntti, 2011.
115 OECD, 2011d.
116 OECD, 2011d.
117 OECD, 2011c, sid. 39.
118 Granqvist, 2011.
119 Björklund & Jäntti, 2011; OECD, 2011d.
120 SCB, 2012a, sid. 2.
121 Björklund & Jäntti, 2011.

vilket är något som stämmer rätt bra överens med vad jag tidigare läst, att inkomstskillnaderna inte i första hand beror på ökade löneskillnader utan
stigande kapitalinkomster.

Här finns statistik från OECD's hemsida:

http://stats.oecd.org/Index.aspx?lang=e ... ba25a474e7

arbogaerik skrev:-Jodå, skummade igenom "Framtidsrapporten" lite, befäster ytterligare vad politiserad SvD artikeln är. Den är ju faktiskt skriven av Charlotta Levay, alltså hon som också författat själva rapporten.

DN - ”Svenskarna blir alltmer positiva till invandrare”
Uppdaterad 2010-05-24 06:28. Publicerad 2010-05-24 00:50

Ny rapport från SOM-institutet: Svenska folket är mer generöst mot invandrare än tidigare – trots mobiliseringsförsök från Sverigedemokraterna.

SVT - Svenskarna mer positiva till invandring
PUBLICERAD 2 JULI 2012 - 15:16

Trendbrott i undersökning Allt färre tycker att Sverige tar emot för många invandrare. Minskningen har pågått sedan år 2000, visar en Sifoundersökning.

SVT/Sifo: Svenskarna positivare till invandring
PUBLICERAD 10 FEBRUARI 2013 - 14:49 – UPPDATERAD 12 FEBRUARI 2013 - 16:41

Färre kritiska Samtidigt som Sverigedemokraterna växer sig allt större blir människor i allmänhet allt positivare till invandring, visar en undersökning som SVT Nyheter låtit Sifo göra.

arbogaerik skrev:-I rapportens kapitel 6, "Slutsatser" finns påtagliga motsägelser, läs och jämför sid197 med sid199, där det talas om invandring.

arbogaerik skrev:-Alarmerande är Charlottas syn på människor generellt sätt.
Individualism och framför allt självförverkligande är tydligen inte bra?!?!?
"Individualistiska värderingar såsom självförverkligande är sedan några år på tillbakagång." står det i SvD-artikeln(sidorutan).

Självförverkligande är ju det alla friska människor strävar efter. Självförverkligande är ju fundamentalt för individens välbefinnande, skall detta tryckas ned?

Hur uppstår narcissism? Detta är dåligt känt, men några tänkbara mekanismer är att barnet haussas för mycket alternativt uppmärksammas alltför litet, ”curling” samt egofixering i form av överdrivet fokus på ”självförverkligande”.

Miche skrev:Hmm, vi lägger mest pengar på offentlig verksamhet så som sjukvård, men inte fan får vi valuta för de pengarna...

Se tråden Vår sjuka sjukvård.

Sverige hör till de länder som spenderar mest på sjukvård, här finns också fler läkare per patient än i Frankrike, Tyskland eller USA. Men på vägen mellan skattebetalaren och sjuksalen drabbas resurserna av ett märkligt svinn.

Wine skrev:

arbogaerik skrev:-I rapportens kapitel 6, "Slutsatser" finns påtagliga motsägelser, läs och jämför sid197 med sid199, där det talas om invandring.

Kan du själv beskriva vad du anser vara motsägelser?

Wine skrev:

arbogaerik skrev:-Alarmerande är Charlottas syn på människor generellt sätt.
Individualism och framför allt självförverkligande är tydligen inte bra?!?!?
"Individualistiska värderingar såsom självförverkligande är sedan några år på tillbakagång." står det i SvD-artikeln(sidorutan).

Självförverkligande är ju det alla friska människor strävar efter. Självförverkligande är ju fundamentalt för individens välbefinnande, skall detta tryckas ned?

Jag tror att vad det handlar om är när det går överstyr och det blir självförverkligande på bekostnad av andras frihet som kanske inte är så positivt i alla avseenden? Här är från en mycket intressant artikelserie publicerad i Dagens Juridik:

Hur uppstår narcissism? Detta är dåligt känt, men några tänkbara mekanismer är att barnet haussas för mycket alternativt uppmärksammas alltför litet, ”curling” samt egofixering i form av överdrivet fokus på ”självförverkligande”.

DAGENS JURIDIK - Mekanismerna bakom narcissism

Wine skrev:undersökningar som på senare tid alla har visat att toleransen för invandring ökar hos den svenska befolkningen trots Sverigedemokraternas ökande stöd hos väljarna:

arbogaerik skrev:

Wine skrev:

arbogaerik skrev:-I rapportens kapitel 6, "Slutsatser" finns påtagliga motsägelser, läs och jämför sid197 med sid199, där det talas om invandring.

Kan du själv beskriva vad du anser vara motsägelser?

sid 197:
"Under de senaste årtiondena har andelen utlandsfödda ökat
men samtidigt har toleransen för invandring ökat och den
mellanmänskliga tilliten har förblivit hög."

sid 199:
"Infödda och invandrade svenskar lever i hög utsträckning
åtskilt, både fysiskt och mentalt. Boende- och skolsegregationen
är hög, den mellanmänskliga tilliten är lägre i
områden med många invandrare och en anmärkningsvärt stor
andel av landets befolkning upplever att det finns stora
spänningar mellan olika etniska grupper. Få svenskar umgås
med utomeuropiska invandrare. Även för invandrare som
bott och arbetat många år i landet och för invandrade elever
som går i skolor med många inrikes födda är det svårt att
knyta personliga kontakter med infödda svenskar."

Wine skrev:

arbogaerik skrev:

Wine skrev:Kan du själv beskriva vad du anser vara motsägelser?

sid 197:
"Under de senaste årtiondena har andelen utlandsfödda ökat
men samtidigt har toleransen för invandring ökat och den
mellanmänskliga tilliten har förblivit hög."

sid 199:
"Infödda och invandrade svenskar lever i hög utsträckning
åtskilt, både fysiskt och mentalt. Boende- och skolsegregationen
är hög, den mellanmänskliga tilliten är lägre i
områden med många invandrare och en anmärkningsvärt stor
andel av landets befolkning upplever att det finns stora
spänningar mellan olika etniska grupper. Få svenskar umgås
med utomeuropiska invandrare. Även för invandrare som
bott och arbetat många år i landet och för invandrade elever
som går i skolor med många inrikes födda är det svårt att
knyta personliga kontakter med infödda svenskar."

1. Ja men jag förstår inte varför du tycker att detta innebär motsägelser? Att invandrare själva i hög utsträckning har valt och väljer bostadsort och att det är rätt naturligt att man söker sig till områden där det redan bor landsmän eller att man bosätter sig i närheten av släkt och vänner behöver väl inte innebära att toleransen och stödet för invandring och viljan att ta emot asylsökande flyktingar och hjälpsökande från andra länder hos befolkningen i Sverige inte skulle kunna vara hög eller öka? Boende- och skolsegregationen är hög står det ju dessutom i rapporten så jag kan inte riktigt se att det inte skulle stämma med verkligheten, det är väl allmänt ganska känt sedan många år att det är ett problem i vissa områden med just segregation?

I artikeln tar ju artikelförfattaren Charlotta Levay dessutom upp just problemen med exempelvis boende- och arbetsplatssegregationen som hon skriver är betydande och detta på grund av exempelvis att "städerna är byggda så att möten mellan olika grupper försvåras" och att "föreningslivet i en del utsatta bostadsområden är avskuret från samhället i övrigt".

Intressant är också vad hon skriver om medielandskapet som hon anser karaktäriseras av en gradvis polarisering mellan dem som undviker och dem som storkonsumerar nyheter. 2. Hon menar att det finns en risk att människor på grund av detta utvecklar olika världsbilder och därigenom får svårare att samlas kring gemensamma lösningar.

arbogaerik skrev:

Wine skrev:

arbogaerik skrev:
sid 197:
"Under de senaste årtiondena har andelen utlandsfödda ökat
men samtidigt har toleransen för invandring ökat och den
mellanmänskliga tilliten har förblivit hög."

sid 199:
"Infödda och invandrade svenskar lever i hög utsträckning
åtskilt, både fysiskt och mentalt. Boende- och skolsegregationen
är hög, den mellanmänskliga tilliten är lägre i
områden med många invandrare och en anmärkningsvärt stor
andel av landets befolkning upplever att det finns stora
spänningar mellan olika etniska grupper. Få svenskar umgås
med utomeuropiska invandrare. Även för invandrare som
bott och arbetat många år i landet och för invandrade elever
som går i skolor med många inrikes födda är det svårt att
knyta personliga kontakter med infödda svenskar."

1. Ja men jag förstår inte varför du tycker att detta innebär motsägelser? Att invandrare själva i hög utsträckning har valt och väljer bostadsort och att det är rätt naturligt att man söker sig till områden där det redan bor landsmän eller att man bosätter sig i närheten av släkt och vänner behöver väl inte innebära att toleransen och stödet för invandring och viljan att ta emot asylsökande flyktingar och hjälpsökande från andra länder hos befolkningen i Sverige inte skulle kunna vara hög eller öka? Boende- och skolsegregationen är hög står det ju dessutom i rapporten så jag kan inte riktigt se att det inte skulle stämma med verkligheten, det är väl allmänt ganska känt sedan många år att det är ett problem i vissa områden med just segregation?

I artikeln tar ju artikelförfattaren Charlotta Levay dessutom upp just problemen med exempelvis boende- och arbetsplatssegregationen som hon skriver är betydande och detta på grund av exempelvis att "städerna är byggda så att möten mellan olika grupper försvåras" och att "föreningslivet i en del utsatta bostadsområden är avskuret från samhället i övrigt".

Intressant är också vad hon skriver om medielandskapet som hon anser karaktäriseras av en gradvis polarisering mellan dem som undviker och dem som storkonsumerar nyheter. 2. Hon menar att det finns en risk att människor på grund av detta utvecklar olika världsbilder och därigenom får svårare att samlas kring gemensamma lösningar.

1. Ja, jag vet inte om du läst texten jag citerade, på sid 197 är det "ljusnande" och på sid 199 är det "mörkt", vilket ska det vara?

Ett viktigt resultat av denna utredning är att Sverige på flera sätt utmärks av en stark sammanhållning och av utvecklingslinjer som tyder på stabilitet och gynnsam utveckling. Det verkar alltså inte finnas skäl att tro att samhället håller på att falla isär, varken
när det gäller nära relationer, civilsamhället eller samhället som helhet. Flera farhågor om hur sammanhållningen och rättvisan håller på att försämras har hittills inte infriats, att döma av de forskningsresultat och den statistik som analyseras i utredningen.

Minskningen av andelen barn vars föräldrar separerar har avstannat och dessa barn riskerar att få sämre uppväxtvillkor än andra.

Det finns även andra tendenser till att olika grupper lever allt mer åtskilt i fysisk och mental bemärkelse.

arbogaerik skrev:2. Just det, hon gillar inte att folk har olika världsuppfattningar, hon ser "risker" i det.

Wine skrev:

• Det finns en stark känsla för det allmänna – en känsla av att ingå i ett samhälle och att det medför både rättigheter och plikter.

Pressmeddelande från SCB - Sverige har lägst andel allvarligt materiellt fattiga i EU
2013-03-04 09:30 Nr 2013:62

Drygt 1 procent av svenskarna lever i vad EU definierar som allvarlig materiell fattigdom. Genomsnittet för EU-länderna är 9 procent. Både i Sverige och EU är det framför allt arbetslösa som i större utsträckning lever i allvarlig materiell fattigdom.

En individ i allvarlig materiell fattigdom har inte råd med minst fyra av följande nio poster:
· Klarar oförutsedda utgifter
· En veckas semester per år
· En måltid med kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag
· Tillräcklig uppvärmning av bostaden
· Tvättmaskin
· Färg-tv
· Telefon
· Bil
· Kan betala skulder (hypotekslån eller hyra, räkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån)

Alien skrev:Jag hade svårt att tolka rubriken: Är svenskar mindre egoistiska än tidigare, el mindre egoistiska än folk i andra länder?

Kanske menas båda.