Vad är viktigast, medfödd genialitet el hårt arbete/pluggande?

I populärkulturen är mannen medfött briljant, typexempel Sherlock Holmes. Hermione Grainger (i Harry Potter-böckerna) däremot är bäst i klassen för att hon pluggar hårt.

DN Vetenskap skrev:Inom den mansdominerade filosofin, där Sarah-Jane Leslie är verksam, fanns länge uppfattningen att framstående forskare har en inbyggd pannlampa som kan lysa upp vilken forskning som helst. I Andrei Cimpians fält psykologi, där det finns betydligt fler kvinnor, är den allmänna inställningen att det framför allt krävs hårt och ambitiöst arbete för att lyckas.
----
För att testa om de hade rätt lät de 1 800 forskare inom 30 olika ämnesområden svara på frågor om sitt fält. Forskarna fick tala om hur väl de höll med om påståenden som ”För att bli en framstående forskare i mitt ämne krävs det en speciell talang som inte kan läras ut.”

Andrei Cimpian och Sarah-Jane Leslie såg ett tydligt samband mellan hur starkt forskarna själva värderar betydelsen av en medfödd talang och hur många kvinnor som doktorerar, både inom naturvetenskap och för samhällsvetenskap och humaniora. Resultaten presenterades i tidskriften Science tidigare i år.

– Sambandet är starkt. Ju mer forskarna betonar betydelsen av briljans för att lyckas desto färre kvinnor doktorerar i ämnet, säger Andrei Cimpian.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ster ... n-forskar/

Kvinnorna påverkas av stereotyperna och känner att de inte har den där medfödda briljansen, däremot vet de att de kan jobba hårt. Därför väljer de (oftast) ett sådant ämne, inom samhällsvetenskap el humaniora. Stereotypen kan också påverka forskare när de väljer medarbetare, så att de lättare ser briljans hos manliga studenter.

Sådana stereotyper/fördomar drabbar inte bara kvinnor utan även afroamerikaner.

Därför undersökte de även hur det ser ut för dem, och fann samma trend. Betydligt fler afroamerikaner doktorerar i pedagogik och psykologi, där hårt arbete värderas, än i matematik och filosofi, där uppfattningen är att det krävs en medfödd talang.

– Det finns inget som helst stöd för att kvinnor och afroamerikaner skulle vara mindre briljanta. Och vi säger inte heller att talang inte behövs. Men det vi kan se i våra resultat är att kulturen och uppfattningen om briljans och genialitet skapar en skev rekrytering, säger Andrei Cimpian.

Kan jag mycket väl tänka mig. Stereotyper påverkar.

Vem är den stora förloraren?

Kvinnor vet att de måste jobba häcken av sig.

Män vet att de är födda genier eller så är de korkade.

Inom mitt huvudområde, vilket är naturvetenskap, ser jag fler och fler kvinnliga doktorander och forskare för varje år som går. I Sverige är könsfördelningen bland antagna doktorander oftast jämn, med undantag för vissa ingenjörsvetenskaper och – vilket på ett sätt går emot studien ovan – teoretiska naturvetenskapliga discipliner.

Däremot är det fortfarande procentuellt sett färre kvinnor än män som fortsätter som forskare efter disputationen och en ännu lägre procentandel ansöker om professurer.

Mitt delområde, biologi, är på väg att börja domineras av kvinnliga doktorander och forskare, så jag förväntar mig fler kvinnliga professorer inom traditionella mansdominerade ämnen, bl.a. ekologi och systematik.

Ja, eftersom allt fler kvinnor studerar vid universiteten så blir det fler doktorander också.

Men idén om geniet med sin medfödda briljans kan påverka redan i skolan.

Jag har läst att det är ok för pojkar att ha höga betyg om det ses som beroende på hans höga intelligens, däremot inte på pluggande. En kille kan alltså inte tacka nej till att gå ut med/spela spel med andra killar för att han måste plugga. Då är han en plugghäst, och det är bara ok för tjejer.

De idoler som killar har är inom musiken och sporten (Zlatan). Visserligen tränar de sitt intresse, men grunden är den medfödda talangen.

DN skrev:För att komma åt problemet menar han att forskare måste tänka på vilket budskap de förmedlar.

– Alla vi som har lyckats har jobbat hårt och lagt ned tusentals och åter tusentals timmar på forskningen, och det måste vi också tala om för studenterna.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ster ... n-forskar/

Har också läst att i Sverige så var det särskilt vanligt att framgång/misslyckande sågs som något som eleverna inte kunde påverka själva. Antingen är man medfött smart och då går det bra i skolan, el så är man det inte.

Intressant inlägg

Alien skrev:Ja, eftersom allt fler kvinnor studerar vid universiteten så blir det fler doktorander också.

Men det intressanta och sorgliga är att det inte avspeglas i forskarledet. Ännu, vill säga. Det kommer nog dit också vad det lider.

Alien skrev:Sådana stereotyper/fördomar drabbar inte bara kvinnor utan även afroamerikaner.

Därför undersökte de även hur det ser ut för dem, och fann samma trend. Betydligt fler afroamerikaner doktorerar i pedagogik och psykologi, där hårt arbete värderas, än i matematik och filosofi, där uppfattningen är att det krävs en medfödd talang.

– Det finns inget som helst stöd för att kvinnor och afroamerikaner skulle vara mindre briljanta. Och vi säger inte heller att talang inte behövs. Men det vi kan se i våra resultat är att kulturen och uppfattningen om briljans och genialitet skapar en skev rekrytering, säger Andrei Cimpian.

Struntprat. Det är väl belagt att talanger för naturvetenskaper är kopplade till manliga neurodiversa specialintressen som är ovanliga i Afrika.

Att kvinnor (och afroamerikaner) relativt sätt har mer "sociala" talanger är oxå väldokumenterat.



Det är precis den där synen som gör att Sveriges utbildiningssystem är på väg att kollapsa och fler och fler killar halkar efter i skolan. För man får inte vara bra på något i dagens jante-Sverige. Istället förväntas man jobba ihjäl sig på något man inte har talang för.

Det som hindrar mig är alla tvärgruppsredovisningar och all förbannad planeringsexercis.
Korridorspringet. Mingelkraven. Den alltför öppna planlösningen.

Hur j-a flexibel kan en människa bli?

Jag är inte elastisk på det viset.

Jag är inte gjord av gummi.

KrigarSjäl skrev:[…] tvärgruppsredovisningar […]. Korridorspringet. Mingelkraven. Den alltför öppna planlösningen.

Det där är mindre viktigt än man kan tro, med undantag för planlösningsproblemet som ju existerar i vissa byggnader, men inte i andra. Redovisningar mellan forskargrupper sker ofta i mindre grupper och innefattar dessutom ofta samma personer år ut och år in. Mingel befattar jag inte med.

Men samtidigt är det naturligtvis så, att allt sådant där skiljer sig mellan universitet, institutioner och avdelningar.

KrigarSjäl skrev:[…] och all förbannad planeringsexercis.

Den är förjävlig. I dagens forskningsklimat måste man dessutom söka anslag en gång per halvår, vilket blir ett riktigt sisyfosarbete.

Lispington skrev:I dagens forskningsklimat måste man dessutom söka anslag en gång per halvår, vilket blir ett riktigt sisyfosarbete.

Någon gång emellanåt så får forskarna tid att forska också?

Vad är "sisyfosarbete" förresten?

plåtmonster skrev:

Lispington skrev:I dagens forskningsklimat måste man dessutom söka anslag en gång per halvår, vilket blir ett riktigt sisyfosarbete.

Någon gång emellanåt så får forskarna tid att forska också?

Vad är "sisyfosarbete" förresten?

Den mesta tiden ägnas åt ensamarbete, d.v.s. olika typer av forskningsarbete; experiment, källsökning, artikelförfattande, analys, datasammanställning, avläsning av försök, o.s.v.

Det mesta i forskningsväg görs på egen hand, men ibland är det andra i samma rum (vilket kan vara jobbigt för en sådan som jag, som behöver ensamhet). Laboratorier är t.ex. utrymmen som delas med andra. Man får en meters bredd av ett arbetsbord och får stå ut med att det finns någon bredvid en, någon bakom och någon framför.

Sisyfos dömdes av de grekiska gudarna till att för evig tid rulla ett stenblock uppför en sluttning. När han nådde toppen, rullade blocket ner igen och han tvangs börja om. Ordet sisyfosarbete betyder att en uppgift aldrig är över, utan ständigt börjar om från utgångspunkten.

Vad hindrar egentligen att man forskar i en stuga på landet? ev genom att slå sig samman med några andra forskare?

Så man kan slippa trängsel, trafikköer osv.

Man kan forska och publicera utan att vara anställd vid universitet. De som gör så brukar kalla sig "Independent Researcher". Det brukar vara praktiskt att känna någon som är anställd som forskare, bl.a. för att få tillgång till artiklar och göra sökningar.

Om man gillar administration så kan man troligen även söka anslag utan att ha direkt anknytning till ett universitet.

Fast jag tror man i praktiken måste ha motsvarande civilingenjörsexaman och ett jobb vid sidan om för att det ska fungera.

Det bästa med ett sådant förfarande är att man kan forska om precis vad man vill.

plåtmonster skrev:Vad hindrar egentligen att man forskar i en stuga på landet? ev genom att slå sig samman med några andra forskare?

Så man kan slippa trängsel, trafikköer osv.

Ingenting när det gäller skrivande, ansökningspillande och annat, som kan göras via dator. Men beroende på vad ditt ämne är, så finns det alltid något som är för dyrt eller otympligt för dig att äga själv, t.ex. odigitaliserade referensverk, databaser som kräver stora stödservrar, maskiner, laboratorieutrustning, etc.

Inom humaniora är det enklare att hitta ämnen där du knappt behöver passera tröskeln till din ytterdörr, men inom naturvetenskap är det svårt att göra något vettigt helt på egen hand, eftersom det är laboratorieintensivt (gäller även grönbiologi). Vissa grenar, t.ex. partikelfysik och astronomi, kan t.o.m. kräva enorma, externa experimentkomplex som LHC (nej, inte hockeyklubben) eller teleskoptid. Vid sådana anläggningar bokar man en tid för sin egen forskning, men måste dela den med en massa andra människor p.g.a. kostnaderna och det stora behovet hos andra. Man bokar långt i förväg och arbetar intensivt under den tid man har tilldelats. Där finns det inte utrymme för egentid.

rdos skrev:Man kan forska och publicera utan att vara anställd vid universitet. De som gör så brukar kalla sig "Independent Researcher". Det brukar vara praktiskt att känna någon som är anställd som forskare, bl.a. för att få tillgång till artiklar och göra sökningar.

Om man gillar administration så kan man troligen även söka anslag utan att ha direkt anknytning till ett universitet.

Ja, man kan söka anslag. Det som är fördelen med att kunna göra det som del av ett institut eller universitet är, att de som går igenom ansökningarna vet att ev. större utrustning och annat finns där och är av en godtagbar kvalisort. Om du söker som en oberoende forskare, så är det bra att peka på vad man skall göra "själv" och vad som skall göras genom att hyra laboratorietid etc. när det behövs.

rdos skrev:Fast jag tror man i praktiken måste ha motsvarande civilingenjörsexaman och ett jobb vid sidan om för att det ska fungera.

Ja, ett jobb är bra för att få pengar och oavsett om du doktorerar/forskar hemma eller vid institution, så måste du ha den formella kompetensen för det du forskar på.

Lispington skrev:Man bokar långt i förväg och arbetar intensivt under den tid man har tilldelats. Där finns det inte utrymme för egentid.

Fast egentiden kan man väl ta ut före och efter? ett maratonpass kan man nog få att fungera. Det är ju oftas den ständiga kroniska stressmomenten som kör slut på folk.

Apropå forskningsanslag så känns det spontant att det kanske närmar sig gränsen då tiden som läggs ner på ansökan gör att det kostar mer än de pengar man får ut. Kanske läge att fundera på andra finansieringsmetoder?

@Lispington, Vilken ämnesgren är ditt område?

plåtmonster skrev:

Lispington skrev:Man bokar långt i förväg och arbetar intensivt under den tid man har tilldelats. Där finns det inte utrymme för egentid.

Fast egentiden kan man väl ta ut före och efter? ett maratonpass kan man nog få att fungera. Det är ju oftas den ständiga kroniska stressmomenten som kör slut på folk.

Man jobbar som regel mellan 150% och 200% och 5-7 dagar i veckan. Inga helger eller högtider kan garanteras vara arbetsfria.

plåtmonster skrev:Apropå forskningsanslag så känns det spontant att det kanske närmar sig gränsen då tiden som läggs ner på ansökan gör att det kostar mer än de pengar man får ut. Kanske läge att fundera på andra finansieringsmetoder?

Det går inte i det här landet, eftersom de stora anslagen ges av statliga/halvstatliga stiftelser med känsliga kappor. Ibland gynnar det mig, oftast inte. Jag skulle vilja se fler riskkapitalister och längre anslagsperioder samt ett större antal fria stiftelser med ett öga för bra forskare (det kanske jag inte är, men ändå) och lovande försöksidéer.

plåtmonster skrev:@Lispington, Vilken ämnesgren är ditt område?

Just nu sjukpensionär, men tidigare (nyss) skogspatologi, med inriktning mot landskapsekologi och evolutionsekologi/-biologi. Sjuka träd över stora områden och hur patogenerna förändras, alltså.

Lispington skrev:Man jobbar som regel mellan 150% och 200% och 5-7 dagar i veckan. Inga helger eller högtider kan garanteras vara arbetsfria.

Hur länge pågår denna maratontid? finns det någon svårdelad resurs inom skogspatologi?

Lispington skrev:Jag skulle vilja se fler riskkapitalister och längre anslagsperioder samt ett större antal fria stiftelser med ett öga för bra forskare (det kanske jag inte är, men ändå) och lovande försöksidéer.

Kanske mer effektivt att spekulera ihop egna forskningsmedel..

Lispington skrev:men tidigare (nyss) skogspatologi, med inriktning mot landskapsekologi och evolutionsekologi/-biologi. Sjuka träd över stora områden och hur patogenerna förändras, alltså.

En nyfiken fråga. Finns det någon tendens i landet med omfattande vegetations eller skogsdöd som på sikt kan hota möjligheten att odla mat eller skogsindustrin? Tycker ibland att man ser lite väl mycket avbarrade träd eller sådana som har blivit bruna.

plåtmonster skrev:

Lispington skrev:Man jobbar som regel mellan 150% och 200% och 5-7 dagar i veckan. Inga helger eller högtider kan garanteras vara arbetsfria.

Hur länge pågår denna maratontid? finns det någon svårdelad resurs inom skogspatologi?

Det beror på ämnet. Men som doktorand på heltid, så får du räkna med 3-5 år med den typen av belastning. Det finns naturligtvis saker som påverkar arbetsbördan. Om du kan få hjälp med delar av arbetet, t.ex. av en labbassistent eller genom samarbete med en annan doktorand/forskare, så kommer du ju kunna fördela arbetet bättre. Men det viktigaste är att ha en duktig huvudhandledare, som begränsar dina idéer till något som faktiskt kan genomföras inom den stipulerade tidsramen och som regelbundet stämmer av med dig hur arbetet går. Som nybörjare är det jättesvårt att begränsa sig, allt verkar viktigt och kul (vilket det oftast också är) och man tror att man har all tid i världen.

Humaniora kan vara ännu svårare, eftersom du där måste använda mycket tid till sådant som kräver självdisciplin. Ett naturvetenskapligt projekt innehåller ofta en större blandning mellan lästid och praktiskt arbete, vilket gör att det är lätt att arbeta praktiskt en dag när din hjärna inte kan ta in läsning och vice versa.

plåtmonster skrev:En nyfiken fråga. Finns det någon tendens i landet med omfattande vegetations eller skogsdöd som på sikt kan hota möjligheten att odla mat eller skogsindustrin?

Nej. Den globala problematik som finns är snarare kopplad till snöd vinning och tropiska skogar. Men allteftersom medeltemperaturen ökar, så får vi också fler patogener, som tidigare bara fanns söder om oss, till Sverige. Det märker vi redan nu.

Lispington skrev:Men som doktorand på heltid, så får du räkna med 3-5 år med den typen av belastning.

Låter inte som något att satsa på med tanke på arbetsbördan. Iaf om man vill ha ett socialt liv och inte är lönen under eller efter något att skryta med.

plåtmonster skrev:

Lispington skrev:Men som doktorand på heltid, så får du räkna med 3-5 år med den typen av belastning.

Låter inte som något att satsa på med tanke på arbetsbördan. Iaf om man vill ha ett socialt liv och inte är lönen under eller efter något att skryta med.

Nej, att disputera är bland det sämsta man kan göra om man vill ha en hygglig pension eller en bra löneutveckling. Jag har dessutom två grundexamina, som bägge är bland de sämsta i det avseendet. Och nu har jag bränt ut mig. Framtiden ler mot mig, tandlös och med ett glödgat proktoskop i näven.

Om du anställs som doktorand och avlönas av universitetet, så är lönen inte jättehög, men samtidigt inte usel. Om du doktorerar på stipendium kan du däremot räkna med att leva knapert.

Jag har inget behov av något socialt liv.

Socialt liv kan också vara möjlighet att idka helt privata intressen. Själsligen givande aktiviteter helt enkelt.

Är lönen vettig för doktorander utomlands? eller att det ger möjlighet till innovationer?

plåtmonster skrev:Socialt liv kan också vara möjlighet att idka helt privata intressen. Själsligen givande aktiviteter helt enkelt.

Arbetet räcker gott, det innehåller allt: växter både utomhus och inomhus samt intressanta diskussioner.

plåtmonster skrev:Är lönen vettig för doktorander utomlands? eller att det ger möjlighet till innovationer?

Om det förra: Nej, den är ofta lägre utomlands.
Om det senare: Ja, särskilt i USA och Tyskland, men även i Storbritannien, finns det möjlighet att doktorera på spetsprojekt och ta patent på ev. uppfinningar.

Även i Sverige kan man väl patentera sina verk?