jorand skrev:Varför säger man spatt om att bli tokig då? Det är ju en inflammation i hasen hos hästar. Fast de går ju lite tokigt när de har spatt...

Häpp!

Lakrits skrev:

jorand skrev:Varför säger man spatt om att bli tokig då? Det är ju en inflammation i hasen hos hästar. Fast de går ju lite tokigt när de har spatt...

Häpp!

Fång, eller mugg kanske, fast det låter ju onekligen lite fel.

jorand skrev:

Lakrits skrev:

jorand skrev:Varför säger man spatt om att bli tokig då? Det är ju en inflammation i hasen hos hästar. Fast de går ju lite tokigt när de har spatt...

Häpp!

Fång, eller mugg kanske, fast det låter ju onekligen lite fel.

Det ligger nog i linje med "jag får krupp" och "mina franska nerver".

jorand skrev:

Lakrits skrev:

jorand skrev:Varför säger man spatt om att bli tokig då? Det är ju en inflammation i hasen hos hästar. Fast de går ju lite tokigt när de har spatt...

Häpp!

Fång, eller mugg kanske, fast det låter ju onekligen lite fel.

Det finns en skådis som heter Åsa Fång; jag tänkte automatiskt på lidande hästkrakar första gången jag hörde hennes namn. Och MUGG, det är väl något hästar kan få i munnen? Låter hemskt i alla fall.

jorand skrev:

Lakrits skrev:

jorand skrev:Varför säger man spatt om att bli tokig då? Det är ju en inflammation i hasen hos hästar. Fast de går ju lite tokigt när de har spatt...

Häpp!

Fång, eller mugg kanske, fast det låter ju onekligen lite fel.

Kahlokatt skrev:Det finns en skådis som heter Åsa Fång; jag tänkte automatiskt på lidande hästkrakar första gången jag hörde hennes namn. Och MUGG, det är väl något hästar kan få i munnen? Låter hemskt i alla fall.

Mugg är en hudinflammation i karleden (hovens baksida). Bakterier i sår som bildar kliande skorpor och kan sprida sig uppåt benet.

Apropå tidigare fråga, om man syftar på Sveriges officiella språk undrar jag om inte Älvdalskan är minst?

Jag bor i Mora här pratar vissa mora mål. Men inte så vanligt nu förtiden som det var när jag var liten.

Vi skum jätå nu. Vi ska äta nu

I a sårt i skållan Jag har ont i huvudet.

Angelic Fruitcake skrev:Apropå tidigare fråga, om man syftar på Sveriges officiella språk undrar jag om inte Älvdalskan är minst?

Det är så litet att det inte ens är ett officiellt minoritetsspråk.

Lakrits skrev:

Angelic Fruitcake skrev:Apropå tidigare fråga, om man syftar på Sveriges officiella språk undrar jag om inte Älvdalskan är minst?

Det är så litet att det inte ens är ett officiellt minoritetsspråk.

Det kanske inte ens är ett eget språk, experterna tvistar om det är en dialekt eller ett språk!

Miche skrev:

Lakrits skrev:

Angelic Fruitcake skrev:Apropå tidigare fråga, om man syftar på Sveriges officiella språk undrar jag om inte Älvdalskan är minst?

Det är så litet att det inte ens är ett officiellt minoritetsspråk.

Det kanske inte ens är ett eget språk, experterna tvistar om det är en dialekt eller ett språk!

Vilket säkert bidragit till att de inte är ett officiellt minoritetsspråk.

Definitionsfråga som alltid. Tyvärr verkar för få riktiga språkexperter ha varit i farten från början där också: Det är bara till uttalet älvdalskan är särskilt "märkvärdig" jämfört med annan Ovansiljansdalska, så de hade lätt kunnat sammanföra den med Moramål, Våmhusmål och så vidare, som alla är på utdöende och deras världar med dem, och på så sätt så att säga breddat dialektgruppens överlevnadsbas. Samma i Nedansiljan och övre och nedre Västerdalarna för den delen.

Fast utom dumhet på högre ort hade man väl då också behövt övervinna diverse bygdemässig dumhet: hellre dö ut under tjyvhållande på en föreställning om att man är unikare än man är än gå samman med grannarna mot en övermakt som är förkrossande nog ändå.

I dag när jag var på stan med min kusin, hävde jag ur mig: "Fy bövelen vad kallt det är i dag.....vad är bövelen för nåt....?"
Det visste inte min kusin. Någon här som vet? Ett noaord för djävulen, eller?

Varför säger man "nu tar det hus i helvete"? Vad är det som tar? Hur tar man hus? Det låter ju som om hus vore ett adverb...? Och vadå hus i helvete? Jag hör förstås att det är en alitteration, men vad åsyftas egentligen?

Ja, enligt Svenska Akademiens Ordbok är "bövelen" en eufemism för "djävulen", men kunde förr även betyda "bödeln".

Tack!

Tack själv! Jag lärde mig något nytt nu eftersom jag inte hade funderat över det ordet förut.

En diskussion i en annnan tråd gjorde mig nyfiken på hur det fungerar med om det ska vara plural eller singular när det gäller en mängd av något.

Där var det spik(och skruv) det gällde. Både spik och skruv anges oftast i singularform även om det gäller en mängd. En låda spik/skruv, en påse spik/skruv, en säck spik/skruv, en massa spik/skruv
etc

Funderade på fler exempel på substantiv som anges i singularis trots att dom är många och dom första jag kom på var potatis och sill, en säck potatis och en tunna sill.

Frågade en expert om varför spik och potatis fungerar så och fick svaret att singular används när det är ett oräkneligt antal. Ingen räknar spikarna i en låda eller sillarna i en tunna. "Spik och sill fungerar där och då som de "kollektiva substantiven" socker och ris".

Det lät trovärdigt och jag kände mig till en början nöjd men det stämmer ju inte? Eller?

När jag funderade på annat som förekommer i "oräkneliga antal" var dom första exemplen jag kom på nötter, makaroner, jordgubbar, kulor... Stjärnor på himlen. Verkar snarare som att plural blir än mer naturligt ju mer oräkneligt antalet är.

Hittade en annan teori om att det hade med lathet att göra. Jobbigt säga spik-ar och potatis-ar när "spik" och "potatis" räcker(då det att det är många är underförstått). Låter trovärdigt det också men återigen, varför gäller detta inte mer generellt? Spik och potatis är förstås väldigt vanliga uttryck men det är ju "stjärnor", "kulor" och "blommor" också.

Blev inte nöjd trots idogt letande så jag hittade på min egen teori om varför vissa substantiv anges i singularis trots att dom är många: Det är att för dom är så -fula-. Eller i alla fall fadda i färgen.

Gråsten i singularis men glänsande smaragder och rubiner i pluralis.

Fula fiskar som sill, mört och gös i singularis men exotiska färgsprakande fiskar i pluralis.

Lysande frukter som apelsiner och äpplen i pluralis men guava och avocado i singularis.

En korg eller ett knippe med lök men aldrig ett fång ros eller en bukett blomma.

Gurka anges i singularis även om det är ett antal, t ex "Gurka 2 st 10 kr" men tomater i plural även om vikt, "tomat-er 20 kr/kg".

Rotfrukter anges nästan uteslutande i singularis(dom är ju såå trista) men den brandgula moroten är ett lysande exempel på att även såna ibland räknas.

Vet inte om det är något riktigt mysterium men undrar hur man skall böja ordet rädd när det gäller t-ord. En rädd ko, en rädd tant, en rädd polis, men vad heter det om det är ett djur eller ett barn?

Huggorm skrev:Vet inte om det är något riktigt mysterium men undrar hur man skall böja ordet rädd när det gäller t-ord. En rädd ko, en rädd tant, en rädd polis, men vad heter det om det är ett djur eller ett barn?

Den frågan har tagits upp tidigare:

https://www.aspergerforum.se/adjektiv-obojliga-i-neutrum-en-radd-ett-ratt-t25272.html

HGJ skrev:

Huggorm skrev:Vet inte om det är något riktigt mysterium men undrar hur man skall böja ordet rädd när det gäller t-ord. En rädd ko, en rädd tant, en rädd polis, men vad heter det om det är ett djur eller ett barn?

Den frågan har tagits upp tidigare:

https://www.aspergerforum.se/adjektiv-obojliga-i-neutrum-en-radd-ett-ratt-t25272.html

Bra där, borde förstått att det varit uppe förr