Jag tänker på alla kommentarer till mitt inlägg om att ta tag i livet.
Shit, vill ni inte ens försöka att göra det är det upp till er, men dra inte ner oss andra som vill försöka genom att klaga och gnälla!!!!

Vill ni inte ta tag i era liv så är det upp till er.
Men låt de som vill göra det försöka utan att ni ska gnälla och klaga.

Ursäkta, men skärp er för fan!

Ärligt, jag tror inte det är någon fara.

Som jag känner mig själv och de andra som har skrivit i tråden så har nog ingen av oss någon annan inställning än du i grunden. Men vi talar alla från den utgångspunkten att det är så vi alltid (eller så gott som) har levat våra liv: tagit tag i dem av alla tillgängliga krafter hela tiden. För oss är det självklart.

Så våra problem är kanske inte riktigt att vi behöver övertygas om det. Vi talar om nästa och nästnästa steg, om oönskade biverkningar, och ventilerar gemensamma erfarenheter av vanliga beteendekonventioner som innebär att folk lägger stenar i varandras ryggsäckar i stället för att hjälpa varandra upp på nästa klipphylla. Dit vi är på väg, insh'allah.

Precis samma tanke slår mig när jag är här på forumet -varför så mkt. negativt? Dock trivs jag här -många bra, tänkvärda ämnen & inlägg! Visst det är tufft o. själv är jag just nu igen inne i en j*ligt tuff sits, men jag försöker att inte "gräva ner" mig utan ta tag i sit. istället. Tilläggas ska att jag varit ner i sk*ten förut o. tagit mig upp en bit o. fortsätter kämpa. Däremot inte sagt att man inte får ta på sig offerkoftan o .gräva ner sig för en stund, men i grunden försöka tänka positivt o. vara handlingskraftig annars är man tyvärr ganska körd i dagen samhälle.
Jag har tyvärr tom. fått "påhopp" från en på forumet då jag kommit med positivitet.

Dunderbar, det är snarast du som uppenbarligen (i likhet med vissa andra på forumet) antingen saknar förmågan att förstå vad vi skriver eller saknar inlevelseförmågan att gå utanför dina egna erfarenhetsramar.

Sluta att klaga på andra? Vem är det som startade en tråd nyligen och klagade och tyckte att folk skulle rycka upp sig, och när det tydligen inte gav väntat resultat så startar vederbörande en ny tråd för att klaga ännu mera. Ursäkta, men det skulle vara pinsamt och komiskt om det inte var för att sådana som du ställer till så mycket elände för andra som redan mår dåligt.

Edit: Såg just det sommar hade postat under tiden jag skrev. Det är nog ingen som protesterar mot konstruktiva positiva förslag om de är lite vettiga och insiktsfulla. Det är de där totalt missriktade envisa tjolahoppkommentarerna som bygger på total oförståelse av situationen som är problemet för folk som är nere i skiten. Jag själv har väl till stor del lämnat den bakom mig, i alla fall det negativa tänkandet, men jag har varit där och jag vet hur det är och hur kontraproduktivt det är med sådana kommentarer som Dunderbars (och vissa andras).

Det är klart att jag klagar på alla er som ska klaga och komma med påhopp på oss som försöker se det positiva i livet.
Ni är ju långt från själva med att vara sådana, de mesta i vårt samhälle är rätt bra på attt klaga, talat skit om och mobba med mer.


Det är inte många här som är så snälla som de verkar vara, ni klagar, gnäller och har er.

Shit, nu kanske det är jag som klagar igen, men jag är less på att hela verka så förstående och gullig med mer....

Jag har själv varit deppig i över 12 års tid, Djup depression, jag har en dödlig sjukdom.
Mitt inlägg om att ta tag i livet var ett råd till er.
Jag vet om att det inlägget inte är det bästa, jag har skrivit om det inlägget, men istället för att vara tjatig har jag skrivit på min hemsida.
Kika in där och läs istället.

Är det någon som har klagat på dig innan du själv började klaga på andra? Det tror jag inte.

Att säga åt folk som är nere i skiten att rycka upp sig uppfattas som ett klagomål. Att tolka det annorlunda vore att förolämpa din intelligens. Det är OK om man gör det misstaget en gång eller kanske två, men om man fortsätter envisas med det efter att ha fått förklaringar på hur det förhåller sig så finns det inga ursäkter längre. Du nöjde dig inte med att envisas, utan startade istället en ny tråd för att skälla ut folk och svära åt dem. Hade du nämnt en enda person vid namn hade det förmodligen varit skäl till moderatorsingripande.

För att vara en person med sorglig sjukdomshistoria som du så har du sällsynt dålig förmåga till empati med andra som är sjuka och mår dåligt. Men du hade visst något annat också, var det Asperger det hette?

Du borde spendera all din tid åt att umgås med din käresta, varenda sekund är dyrbar. Slösa inte ens energi på det här för fan.

Men Dunderbar, du gnäller ju väldigt mycket själv! På folk som gnäller!

Du har ju fått göra reklam för din bok och din hemsida i många trådar nu så de som gillar dina råd vet var de kan läsa mera. Vanligtvis bannas folk som gör reklam på det viset du gör men uppenbarligen har man gjort ett undantag för dig.

Att dina råd inte faller i god jord och kan upplevas som ett hån av människor som verkligen kämpar med djupa depressioner är tydligen inget du tar åt dig. Jag tycker det visar på bristande empati eller möjligen naivitet in absurdum.

Dessutom så vet inte du vad gnällisarna gör när de inte sitter på forumet. Själv har jag de senaste dagarna hjälpt en svårt deprimerad och hemlös människa att söka mer effektiv psykvård, suttit i timslånga (hela dagar ibland) samtal, städat hennes rum, vars kontrakt är uppsagt, därav hemlösheten, hjälpt henne fylla i blanketter etc.

Vad har du gjort för goda gärningar på sistone, Dunderbar?

Mvh en gnällfitta av stora mått.

Sådana personer som Dunderbar brukar alltid få mig att tänka på hemulerna i muminböckerna. De vill så väl, men det blir så fel.

Om man tvunget ska tala om för andra hur de ska vara, tycka, tänka & göra får man ha något vettigt i bakfickan. Det kanske du har Dunder, men det har isf gått mig förbi. Dina Jesus-utspel ter sig bara löjliga för den som tänker självständigt.