Ja j**la piss situation, erbjud hyra i förskott det kanske funkar. Men jag bor på en liten ort med mycket lediga lägenheter.

Det konstiga är alla normala personer jag känner som är utan fast inkomst inte har några problem att få hyra. Kanske gör man ett konstigt intryck när man ringer?

Lisbeth Salanders bror Ronald Niederman beskrivs (tror jag) ha Congenital Analgesia (CIP), något amerikanskt tjafs. I gamla hederliga Sverige är det Vittangisjukan som gäller om man inte har känsel. Kanske är det samma sjukdom? PS nu tror inte jag att Skruttibangbang lider av dessa åkommor jag kunde...

Jag är känslig tex för beröring eller att ta bort ett plåster (pinsamt när man är vuxen) men kan plåga min kropp betydligt mer än andra.
Sen finns det sjukdomar som gör att man har sämre eller nästan obefintlig känsel.

Ivar Kreuger!
På en film från ett besök på den plats som senare skulle bli Kiruna syns det att han undviker och är nervös inför kameran.
Han ska ju annars också varit något besynerlig.

Visst ältar vi och spelar upp tankar om och om igen, och det är jobbigt. Men är man medveten om det har man en viss möjlighet att stänga av och koppla bort upprepning av negativa tankar.Och det är ju alla tankar upprepas inte bara de jobbiga, de negativa är bara mera påfrestande.

Jag är en i grund och botten ganska glad skit men sen har livets motgångar satt sinna spår i min personlighet

Stämmer säkert på många, men jag känner även glada och spralliga AS,
fast även dom har de vanliga AS funderingarna och problemen.

vet inte varför men helt plötsligt ville de inte vara kompis med mej utan att jag inte ens gjort nått? så har aldrig fattat varför de alltid lämnde mej? känner nån igen sej?? brukar de vara så när man har as?. Jag fattade aldrig varför dom ville vara kompis med mig,att dom inte ville vara kompis ha...

Jo visst! jag mins att de kändes som att vännerna bara ville ha mer och mer. Som vuxen har jag omedvetet minskat mitt umgänge, till dagens näst intill obefintliga, och det är inte någon höjdare. Mina vänner tyckte nog då att jag var lite konstig som inte ville vara med dom, utan ur deras perspektiv ...

Nej vadå? virtuella vänner. Man får försöka hålla kontakten med de vänner man har, kontakter är ju vårt problem. Om man har en bekant som brutit benet och skyller alla sina problem på det så blir det ju lite jobbigt i längden. Men visst, jag förstår Yngvelli som helt förståligt verkar lite nere just...

född-75
65% normal
11% genial
resterande % retard

Behövs en diagnos? man är som man är vilket som.

Jag ogillade skolan från första till sista dagen, men vart inte mera retad än andra.
Kompisar var inte heller något större problem, men det var alltid dom som tog kontakten.
Har de sista tio åren varit deprimerad med självmordstankar, men vill inte byta de mot åren i skolan.