Hm, kom att tänka på att av/på-knappar på NT hade kunnat vara något

Låter ungefär som jag. :) Eller går i lite perioder. Ibland kan det vara trevligt att träffa kompisar. Jag vill ofta träffa folk, men att faktiskt klara av att göra det är betydligt svårare. Jag har väll egentligen samma problem som Ninegirl. Att jag blir jävligt trött utav alla intryck när jag trä...

Ullstrumpan, var i Stockholm bor du?

Jag tycker om det, men blir så fruktansvärt trött av det, vilket är lite synd..

Nu undrar jag (av ren nyfikenhet) vilka här som är mer sociala och vilka som inte alls har behovet av att vara social? Själv är jag periodvis intensivt social med folk, flera veckor i rad, sen behöver jag oftast månader att återhämta mig. Med lite tur några veckor ... Förmodligen för att jag måste e...

Man kanske också ska skilja på förmåga att fungera socialt och t.ex läsa kroppspråk i förhållande till intresse av att göra det. Är gruppen av personer ointressant så kanske man helst vill vara för sig själv. Det är definitivt något många (NT) kan ha svårt för. Min mor hade mycket svårt att förstå ...

Jag läser av människor för mkt och tolkar inte för mycket istället för för litet. Minsta lilla förändring i tonfallet, minsta annorlunda uttryck i ansiktet. Vad jag förstått så brukar man som aspie ha svårt för sånt. Är det så verkligen. Har ni svårt för det? Jag tänker för att jag detaljfokuserar ...

Miche skrev:

ninegirl skrev:Tänder bara på sitt specialintresse?

Mitt specialintresse är ju sex...

Årets raggreplik

Sen så får man ju också påminna sig om att majoriteten härinne (gissar jag) har AS och precis som vi alla vet så är AS kända för att vara klumpiga socialt och uttrycka sig otrevligt, illa mm.

Pga min asperger så tycker jag det är jobbigt att läsa för mycket text. Och jag skriver ofta för jag undrar något speciellt. Då blir det jobbigt att plöja igenom massa andra inlägg om andra saker. Jag förstår inte varför man inte kan hålla sig till ämnet eller starta en ny tråd om man vill diskuter...

Hårt och hårt... Det är bara att tuffa till sig så ordnar sig allt

Yippee kay yay!

Ja, märkliga varelser, dessa NT ..

Tänder bara på sitt specialintresse?

I grupper, ute på stan eller så, så är jag tystlåten och försöker fokusera på vad jag ska göra. Människor är mest ett störande element som försvårar färden från punkt A till punkt B. Om jag är med endast en person i en miljö där jag inte störs (exempelvis ett lugnt café eller hemma) så kan jag prat...

I grupper, ute på stan eller så, så är jag tystlåten och försöker fokusera på vad jag ska göra. Människor är mest ett störande element som försvårar färden från punkt A till punkt B. Om jag är med endast en person i en miljö där jag inte störs (exempelvis ett lugnt café eller hemma) så kan jag prat...

Jo men tanken på att hoppa från en bro känns stundtals angenäm. Som tur är så förstår jag också hur själviskt det vore av mig på mer än ett sätt att handla på det viset.
Ett abrupt slut på en legend känns liksom så klyschigt...

Intressant ämne du tar upp Tallbarr. Känner igen mig mycket i det flesta av er har skrivit, särskilt Gafsans inlägg om att ha svårt att se sitt egna jag. Jag har själv haft problem med detta stora delar av mitt liv. Det där med att tycka saker och att mena det, iom att man inte direkt upplever sitt ...

Vad tycker ni är viktigt hos en person ni ska leva tillsammans men genom livet? Kollar ni på utseendet? Varför gör ni det personen kommer bli gammal och förändras i utseende och det kommer du också.Jag tycker man ska kolla på hur dom är och hur mycket dom bryr sig om dig och så klart måste man ju k...

Ja, panikångest är jävligt. Får det flera gånger årligen. Sjuuukt jobbigt är det!

uppblåsbar ***
Damn you T9-function!!

Du kan ju alltid köpa en upplösa Barbara!

Mitt råd är att efterhärma en idol, som t ex Michael Jackson. Han var öppen och trevlig och blyg och cool. En mix av allt. Liksom fråga sig - vad hade MJ gjort i det här läget?

Jag gjorde så själv och fick en del tjejer efter mig..

Obs! Är berusad när jag nu skriver detta. Ursäkta.

Kan också trösta dig med att du inte är ensam om svårigheter i arbetslivet. Alla krav och sociala samspel tar knäcken på en om man inte vet om (eller som i mitt fall ignorerar) diagnosen.

Men det är ju bra att du får hjälp nu istället för aldrig...

Fick också diagnosen i vuxen ålder.