Hej!

Jag är en tjej som håller på att göra en neuropsykiatrisk utredning. Misstanke om att jag skulle ha aspergers syndrom började för 4år sedan, jag har nu precis börjat min utredning (köer:()

Jag jobbar på ett boende för personer med np-problematik. Det är ett jobb som passar mig utmärkt då det är fasta rutiner och regler där.

Jag mår väldigt psykiskt dåligt. Jag har svårt med alla känslor hos människor. Ofta ser jag på människor som brinnande känsloklot där alla känslor sprutar ut och bränner mig när jag tittar på dem. Det kan ofta vara väldigt smärtsamt att se på en känslofull människa, varför jag ofta tittar i golvet istället.

När jag går på stan/ är på andra ställen med mkt folk brukar jag tänka att alla är myror. På det sättet går det att uthärda och dämpa alla känslosignaler som sänds ut.

Jag har svårt med människor och relationer då jag inte vet hur jag ska bete mig. Det går bra att vara bekant med någon men går det steget längre blir det för jobbigt och jag drar mig undan. Detta har lätt till att jag är oerhört ensam.

Jag är även väldigt ljudkänslig. Spelar grannarna musik kan jag få en fruktansvärd ångest. Vid höga/plötsliga ljud skriker jag oftast till. Blinkande ljus klarar jag inte heller av, det känns då som att min hud slits av och att någon piskar på mig.

Jag har inga problem med att uttrycka vad kan känner (tycker jag själv), däremot ljuger jag väldigt mkt av ren vana. Ofta när jag pratar med människor är jag så spänd och känner att jag måste svara direkt. Därför ligger en lögn väldigt nära till hands. Detta med att ljuga är något jag tycker är jättejobbigt men inte kan arbeta bort.

Jag har haft olika kontakter med psykiatrin sen 4år tillbaka. Just nu går jag på KBT. Jag har även fått diagnoserna Social fobi och GAD.

Jag känner mig väldigt tveksam till en ev asperger diagnos. Visst känner jag igen mig i mycket, men jag kan ju vara social med! Jag har en styvpappa och en nära vän med Aspergers, jag känner inte alls igen mig i dem. Är det någon av er som känner igen er i min historia?

Det som även skrämmer mig med en ev diagnos är rädslan av att förlora mitt jobb. Är det verkligen passande för en person med ex Aspergers att jobba med andra personer med liknande problematik?

Annars är mitt intresse djur. Jag tycker om de flesta djur, läser otroligt mkt böcker om djur och läser på olika forum. Jag har för närvarande 2katter och en häst.

Hoppas någon orkar läsa igenom min text.

Om du får diagnosen är du inte skyldig att berätta på din arbetsplats.

Välkommen!

Ja, välkommen.
Vem skulle inte vara bäst lämpad att jobba på liknande ställe om inte någon som förstår det hela intuitivt såsom dig själv.

Du har har ju antagligen en annan insyn i hur de som bor där reagerar på olika saker.
Du kan lätt bli en länk som kanske den som anställde dig insåg men det är ju inte säkert att denne hade den avsikten.
Denne kanske bara tyckte du verkade vettig och bad o få anställa dig

Mina teorier

Hej och välkommen!

Håller med om att en person med NPF borde passa utmärkt att jobba med andra personer med NPF. Men eftersom det inte är säkert att din arbetsgivaren tycker likadant, så kan du hålla tyst om det. Har du pratat med psykologen om det?

Ingen här kan förstås avgöra om du har AS el inte. Men att du är olik din styvfar och din vän är inget bevis på motsatsen. Aspergare kan vara väldigt olika.

I övrigt hänvisar jag till denna tråd: vanliga-fra ... t8504.html

Välkommen ombord, 12312qw!

Jag känner igen mig i mycket utav det du skriver. Men precis som Alien skriver, så vore det fel att säga huruvida du har AS eller inte utifrån din text. Det är så mycket som spelar in! Men tids nog får du ju svar, utifrån utredningen.

Jag känner verkligen inte heller igen mig i alla andra med AS. Så att du inte känner igen dig i styvpappa och i din vän, låter ganska normalt. Alla har sina funktionsnivåer. Som jag, har lätt för den sociala biten, men har svårt med känslor. För andra som jag känner med AS, är det tvärt om. De klarar inte av det sociala, men kan hantera känslor som "vanligt". Förstår du vad jag menar?

Djur är ett utav mina största intressen också. Främst katter

Hej! Välkommen.
Jag gillar ditt nick.
Men skulle tycka det va ännu bättre om det började med wq.
12312qw

Hej och varmt välkommen!

Tycker det låter fullt tänkbart att du har Asperger utifrån din beskrivning.

Tror som flera andra också redan har skrivit att det bara är ett jätteplus att någon som själv har diagnosen jobbar med andra som har det. För ingen behöver som sagt få veta om diagnosen bara för att den ställs.

Hejsan. Jag måste bara säga jag tror starkt på att det är en fördel att själv ha diagnosen när man jobbar med personer som har diagnosen.

Jag är själv under utredning. Jag är väl ingen expert men av det du skriver så låter det aspie . Sedan att du kan vara social och inte känner igen dig i andra med diagnosen är nog vanligt för även om personer har diagnosen är dom ändå inviduela i grunden. Viktigt att veta tror jag.

Hoppas det blir till det bästa för dig.

Välkommen!

12312qw skrev:
Jag har svårt med människor och relationer då jag inte vet hur jag ska bete mig. Det går bra att vara bekant med någon men går det steget längre blir det för jobbigt och jag drar mig undan. Detta har lätt till att jag är oerhört ensam.

Jag är även väldigt ljudkänslig. Spelar grannarna musik kan jag få en fruktansvärd ångest. Vid höga/plötsliga ljud skriker jag oftast till. Blinkande ljus klarar jag inte heller av, det känns då som att min hud slits av och att någon piskar på mig.

[...]

Hoppas någon orkar läsa igenom min text.

Det var inga problem att läsa igenom din text som jag tycker var tydlig och välskriven.

Välkommen hit. Jag är 41 år, fick diagnos vid fyllda 30 (lång kö ja) och känner igen mig väl i en del av det du skriver. Jag är social, men extremt ljudkänslig. Citatet ovan beskriver det bra. Jag är dessutom väldigt förtjust i djur inte minst katter.

Jag är av den uppfattningen att personer med asperger syndrom inte nödvändigtvis måste vara emot den sociala biten utan snarare att man vill men inte riktigt vet hur det ska gå till. En massa oskrivna regler och koder som kan vara svåra att begripa i kombination med att man snabbt blir trött och/eller överbelastad.

När det gäller nära relationer känner jag ungefär som du, det går an till en viss gräns sedan är det stopp. Jag för min del kan känna det som att jag äts upp (inte bokstavligt talat) av att ha en annan människa inpå mig jämt. Något som jag nu måste arbeta med dagligen eftersom jag har ett litet barn. Någon längre parrelation har jag inte upplevt då jag väljer att bryta ganska snart.

När det gäller ditt arbete så tror jag inte man kan säga upp dig bara för att du fått en aspergerdiagnos om man tycker att det fungerat bra hittills. Skulle man göra det så är det i så fall en form av diskriminering om det enbart handlar om din eventuella diagnos.

Jag har också diagnostiserad AS och känner inte ens igen mig i mig själv varför det verkar klart vanskligt att dra slutsatser av huruvida man känner igen sig i personer eller ej.

DC, hur litet är ditt lilla barn?

nano skrev:DC, hur litet är ditt lilla barn?

1,5 år.

Pax för att ge bort klossar!

Skulle iaf vilja, ofta blir små barn glada av klossar.
Tycker det är kul.
Minns en liten släkting som konfiskerade sin 4 månaders systers klossar, men till slut gick han med på att han bara lånade dem och fick lägga tillbaka dem i systerns låda till kvällen.
Systern kunde iaf leka med en kloss i taget o smaka på den.

Hon har klossar och hon har Duplo. Jag blir glad av att leka med henne när vi bygger med klossar eller lego (Duplo).

Fast hon verkar mer förtjust i att titta i böcker.

Träleksaker är f ö väldigt fina så jag har köpt en del brio-leksaker till henne. Ska spara dem och hoppas hon vill ge dem till sina barn om hon får några.

Det blir nog en trätågbana i födelsedagspresent förutom trehjulingen som jag redan bestämt att hon ska få.

Nyaste leksaken är en ko. I plast förvisso men den är kul för så fort hon får syn på den säger hon mouuu.

Vad läckert
Jag minns någon som var intresserad av själva bläddrandet, om det var en almanacka eller en bilderbok spelade mindre roll.