plåtmonster skrev:

Gripandekylig skrev:skapar mig en kopia utav individen att testkonversera med inför verkliga möten

Det där är ett intressant verktyg. Det går att testa scenarior med grupper på 5-10 med fiktiva personer iaf på det sättet. Stoppa, backa, byta ut osv för att se vilken utfallsmängd det leder till.

Ja precis. Dels har man nytta av det för att förbereda sig inför verkliga konversationer men man kan även använda det för att slippa ha verkliga konversationer. Dock blir man ju någonstans begränsad av sig själv i sin förmåga att kopiera andra människors kreativa tänkande och erfarenhetsbanker, men det fungerar förvånansvärt bra. Det skönaste tycker jag är att man så ofta vet vad de människor som man känner ska säga i verkliga konversationer innan de har sagt det. Fast nackdelen är väl att man kanske blir lite extra ställd när man förvånas av de man trodde sig känna riktigt väl.

Jag vill bara säga att jag inte har läst att nedsatt fantasi skulle vara ett kriterie vid asperger. Dessutom fick jag min diagnos "trots" att min psykolog många gånger sade att jag var extremt fantasifull och kreativ.

Ursäkta att jag ser det här känslomässig, men jag tycker faktiskt att det är lite kränkande att säga att personer med asperger skulle ha sämre fantasi, när det inte är ett kriterie som måste uppfyllas för att få diagnosen. Vi är fortfarande människor, som har olika personligheter, med både för- och nackdelar. De kriterier som finns är dessutom sedda utifrån, och kan bero på många olika saker.

Varför får man dra personer med diagnoser över en kam, när man inte får göra detsamma med män, kvinnor och invandrare?

Jag har träffat flera fantasifulla aspergare, och ens fantasi är ibland väldigt bra att ha för att kunna fly bort från alla sociala krav ibland.

Autismsmurfen skrev:Jag vill bara säga att jag inte har läst att nedsatt fantasi skulle vara ett kriterie vid asperger. Dessutom fick jag min diagnos "trots" att min psykolog många gånger sade att jag var extremt fantasifull och kreativ.

Ursäkta att jag ser det här känslomässig, men jag tycker faktiskt att det är lite kränkande att säga att personer med asperger skulle ha sämre fantasi, när det inte är ett kriterie som måste uppfyllas för att få diagnosen. Vi är fortfarande människor, som har olika personligheter, med både för- och nackdelar. De kriterier som finns är dessutom sedda utifrån, och kan bero på många olika saker.

Varför får man dra personer med diagnoser över en kam, när man inte får göra detsamma med män, kvinnor och invandrare?

Jag har träffat flera fantasifulla aspergare, och ens fantasi är ibland väldigt bra att ha för att kunna fly bort från alla sociala krav ibland.

Att säga att aspergare i allmänhet har sämre föreställningsförmåga är människor i allmänhet är inte att dra alla över en kam.

Var under hela min barndom otroligt fantasifull och kreativ. Uppfyllde då som flest kriterier för AS, jämfört med nu i vuxen ålder. Jag gillade att leka själv, ha några specialintressen (allt annat var ointressant), säga alla möjliga saker till folk utan att förstå att det var sårande, jag hade handtics till och från då jag viftade på händerna och jag såg ofta "sur ut" i alla lägen, även när jag inte var och rörde mig klumpigt grovmotoriskt och var på toppen av det mycket fantasifull och kreativ.

Nej jag tror verkligen på att AS kan vara det. Den som fått för sig annat är ute och cyklar.

Gripandekylig skrev:Det vore intressant om någon som anser sig ha begränsad föreställningsförmåga beskrev hur de drömde.

Jag har definitivt en begränsad föreställningsförmåga. Den innebär bl.a. att jag lätt "fastnar" i aktiviteter (eller passivitet) eftersom jag har svårt att se hur olika aktiviteter och delsteg hänger ihop. (eftersom man inte har ALL info om hur saker och ting kommer att vara och ska gå till så måste man kunna föreställa sig det som saknas och jag är inte bra på det). Eftersom jag är intelligent har jag inga problem med detta när jag processar det intellektuellt men den spontana funktionen som finns hos NT saknar jag. Jag tenderar också att upprepa mindre väl fungerande beteenden eftersom jag har svårare än NT att föreställa mig alternativa beteenden. Återigen, när jag använder min intelligens är detta inte ett problem, men min automatiserade föreställningsförmåga är mycket påtagligt nedsatt.

Däremot har jag inga problem med att fantisera och drömma. Jag gillar att skriva skönlitteratur och har ofta mycket spännande drömmar.

EDIT: Att påstå att mitt oflexibla och stundom inte alls särskilt ändamålsenliga beteende skulle bero på att jag söker trygghet är fullständigt löjeväckande. Att upprepa ett beteende som inte fungerar leder knappast till ökad trygghet. Att man som aspergare kan känna ett stort behov av tryggheten i invanda miljöer och situationer är helt riktigt, men att försöka förklara bort hela den problematik som bristande sammanhang och föreställningsförmåga orsakar med "trygghetsbehov" förefaller inte trovärdigt.

Autismsmurfen skrev:Varför får man dra personer med diagnoser över en kam, när man inte får göra detsamma med män, kvinnor och invandrare?

Att påstå att en en grupp funktionshindrade har sämre förmågor i vissa avseenden än en grupp icke-funktionshindrade borde inte framstå som särskilt anmärkningsvärt.

ninegirl skrev:Var under hela min barndom otroligt fantasifull och kreativ. Uppfyllde då som flest kriterier för AS, jämfört med nu i vuxen ålder. Jag gillade att leka själv, ha några specialintressen (allt annat var ointressant), säga alla möjliga saker till folk utan att förstå att det var sårande, jag hade handtics till och från då jag viftade på händerna och jag såg ofta "sur ut" i alla lägen, även när jag inte var och rörde mig klumpigt grovmotoriskt och var på toppen av det mycket fantasifull och kreativ.

Nej jag tror verkligen på att AS kan vara det. Den som fått för sig annat är ute och cyklar.

Alltså. Fantasi och föreställningsförmåga: inte samma sak. Fantasi, som i att hitta på egna sagor och kanske hela alternativa fantasivärldar, anses vara ett typiskt "tjej-aspergar-drag". Begränsad föreställningsförmåga är det som Gafsan beskriver ovan.

Jaså det. Ja den skiten har man ju mellan varven.

Vad trångsynt det låter när du skriver "typiskt tjej-asperger-drag".

ninegirl skrev:Vad trångsynt det låter när du skriver "typiskt tjej-asperger-drag".

Hur då trångsynt? Jag försökte vara kortfattad, håller på med saker irl här så har inte tid att formulera mig perfekt. Jag tyckte att jag formulerade mig tydligt. Vad är fel?

Finns fler som håller på med saker irl. Nej jag skrev bara vad jag tyckte och inget annat. Jag skrev inte att du skrev fel
Punkt.

Gafsan skrev:

Autismsmurfen skrev:Varför får man dra personer med diagnoser över en kam, när man inte får göra detsamma med män, kvinnor och invandrare?

Att påstå att en en grupp funktionshindrade har sämre förmågor i vissa avseenden än en grupp icke-funktionshindrade borde inte framstå som särskilt anmärkningsvärt.

Men om man påstår att man skulle vara sämre på något som inte ens är en del av funktionshindret, så är det ju nästan som att påstå att folk utan ben skulle ha sämre puls eller luktsinne. Varför inte bara hålla sig till kriterierna som redan finns och göra det bästa man kan av dem, i stället för att ta fram massa andra svårigheter och göra saken värre? Asperger är trots allt ett ganska milt funktionshinder; inte som Down's Syndrom eller dylikt. Vi är inte utvecklingsstörda, utan kan ha många förmågor, trots att vi är funktionsnedsatta i vissa avseenden.

Autismsmurfen skrev:

Gafsan skrev:

Autismsmurfen skrev:Varför får man dra personer med diagnoser över en kam, när man inte får göra detsamma med män, kvinnor och invandrare?

Att påstå att en en grupp funktionshindrade har sämre förmågor i vissa avseenden än en grupp icke-funktionshindrade borde inte framstå som särskilt anmärkningsvärt.

Men om man påstår att man skulle vara sämre på något som inte ens är en del av funktionshindret, så är det ju nästan som att påstå att folk utan ben skulle ha sämre puls eller luktsinne. Varför inte bara hålla sig till kriterierna som redan finns och göra det bästa man kan av dem, i stället för att ta fram massa andra svårigheter och göra saken värre? Asperger är trots allt ett ganska milt funktionshinder; inte som Down's Syndrom eller dylikt. Vi är inte utvecklingsstörda, utan kan ha många förmågor, trots att vi är funktionsnedsatta i vissa avseenden.

För egen del tycker jag att det är intressant att diskutera de egenskaper som är vanliga hos personer med AS, även när det gäller saker som inte direkt ingår i diagnoskriterierna eller egenskaper som delas av vissa aspergare men inte alla.

Menar du att du tycker att vi här på forumet enbart bör diskutera de egenskaper och problem som tas upp i diagnosmanualen och/eller som garanterat delas av 100% av alla aspergare?

Om det skulle vara så att folk utan ben skulle ha sämre luktsinne så kan vi mycket väl prata om det, tycker jag. Varför ska vi hymla om saker?

Problem försvinner inte för att man inte låtsas om dem eller vägrar prata om dem eller försöker vända dem till något "fint" och "positivt".

Min uppfattning är att ens värde som människa inte är beroende av vad man kan och inte kan. Själv är jag en fantastisk och värdefull människa (precis som alla andra!) oavsett om jag har föreställningsförmåga, fantasi, ben eller luktsinne... (och människor med Downs syndrom och andra förståndshandikappade har f.ö. också samma människovärde - jag anar en något annorlunda inställning i det du skriver). Jag tror att den som känner att det är väldigt viktigt att framstå som fantasifull eller duktig på något annat område och att det känns hotfullt när någonting hotar ens "duktighet" bör fundera över sin självkänsla.

Alla är inte bokstavstolkande trögtänkta programmerare nej.

En del av oss kan göra trendanalyser flera år innan trenden är ett faktum.

Ta tribaltatueringar. Jag tyckte de var töntiga från start och ställde mig helt utanför tribalvågen. När folk sprang och spände sig på nattklubbar med nygaddade tribalarmband gick jag och körde Paul Jeffries-flash.

Och hur tufft är det med tribalarmband nu på en skala?
Garvar bäst som garvar sist.
Jag bestämde mig för sleeves -93 och fullföljde.
Genom instinkt och val av tatuerare har jag sluppit alla pinsamma grodor som många gör när de ska gadda sig.
Jag har ingen tribal eller nåt annat tuggummimotiv som behöver lasras bort.

Om vi ska koka ner vad det handlar om.
Kulturell förståelsegrad.
Jag menar att min grad av förståelse därvidlag är av starkare instinkter än genomsnittsmänniskans, alltså att mina instinkter, min känslighet, mitt djupfokuserande, mitt öga för kvalitet eller vad man ska kalla det, är tack vare snarare än trots AS.

Gafsan: Jag har mycket att göra, så hinner och orkar inte diskutera detta mycket mer. Men jag vet för det första inte om jag har missförstått dig, för jag ser det som om du inte anser att man som aspergare inte kan vara fantasifull och kreativ när man sitter vid sitt specialintresse eller till exempel skriver. För det anser jag att många med asperger kan, men samtidigt är jag medveten om att andra inte kan det.

Det jag skrev om förmågor handlar inte om att människor skulle förlora sitt värde på grund av vissa svårigheter. Jag menar däremot att en individs svårighet kan vara jobbigt för individen själv. Jag ser till exempel inte ner på en person med ADHD, men jag är medveten om att personen själv kan tycka att funktionsnedsättningen är jobbig, och därför bör göra det bästa han/hon kan av det, och se på sina positiva sidor mer.

Down's Syndrom beror på en kromosomrubbning, medan asperger ses utifrån.

Autismsmurfen skrev:Gafsan: Jag har mycket att göra, så hinner och orkar inte diskutera detta mycket mer. Men jag vet för det första inte om jag har missförstått dig, för jag ser det som om du inte anser att man som aspergare inte kan vara fantasifull och kreativ när man sitter vid sitt specialintresse eller till exempel skriver. För det anser jag att många med asperger kan, men samtidigt är jag medveten om att andra inte kan det.

Det jag skrev om förmågor handlar inte om att människor skulle förlora sitt värde på grund av vissa svårigheter. Jag menar däremot att en individs svårighet kan vara jobbigt för individen själv. Jag ser till exempel inte ner på en person med ADHD, men jag är medveten om att personen själv kan tycka att funktionsnedsättningen är jobbig, och därför bör göra det bästa han/hon kan av det, och se på sina positiva sidor mer.

Down's Syndrom beror på en kromosomrubbning, medan asperger ses utifrån.

Jag har aldrig påstått att aspergare inte kan vara fantasifulla och kreativa. Det jag säger är att vi har BRISTER i föreställningsförmåga/fantasi. De här bristerna gör att vi stundtals fungerar dåligt i olika sammanhang. Däremot innebär de inte att vi inte kan vara fantastiskt kreativa och fantasifulla i andra sammanhang.

Downs syndrom är en kromosomrubbning och alltså en genetisk defekt. Aspergers syndrom är vad jag förstår sannolikt också i hög grad en följd av defekta gener. Men vad spelar det för roll om ett funktionshinder är genetiskt betingat eller ej? Människans värde är detsamma oavsett.

Okej, då förstår jag. Och visst kan det med stor sannolikhet stämma vid exempelvis sociala sammanhang. Dock ingenting jag är intresserad av att diskutera vidare.

Gafsan skrev:Men vad spelar det för roll om ett funktionshinder är genetiskt betingat eller ej? Människans värde är detsamma oavsett.

Jag har som sagt aldrig påstått att vissa människor skulle ha sämre värde än andra.

Jag kan föreställa mig en jord där klimatförändringar har gjort stora delar extremt svåra att leva på.

Varför kan då inte de som är "normala" göra det? Eller är de som styr och ställer mest faktiskt INTE normala, utan någonslags psykopater? Annars blir det ju svårt att förklara.

kiddie skrev:Jag kan föreställa mig en jord där klimatförändringar har gjort stora delar extremt svåra att leva på.

Varför kan då inte de som är "normala" göra det? Eller är de som styr och ställer mest faktiskt INTE normala, utan någonslags psykopater? Annars blir det ju svårt att förklara.

Min teori är att NT:s föreställningsförmåga i mycket hög grad är automatiserad, d.v.s. de är inte själva medvetna om när och hur de använder den. Därför använder de sin föreställningsförmåga på ett sätt som kan förefalla mycket godtyckligt, medan vi aspergare förmodligen oftare använder vår föreställningsförmåga mera målinriktat och medvetet, där vi tycker att den behövs.

Vi är nog även mer medvetna om vad hjärnan håller på med.

Gafsan skrev:Det jag säger är att vi har BRISTER i föreställningsförmåga/fantasi.

Det vore mer lämpligt att formulera det som att du misstänker att du eventuellt har brister i föreställningsförmåga/fantasi, men att det inte är något universellt gemensamt för majoriteten av människorna som har diagnosticerats med Asperger.

Gafsan skrev:Att påstå att mitt oflexibla och stundom inte alls särskilt ändamålsenliga beteende skulle bero på att jag söker trygghet är fullständigt löjeväckande.

Det kan ju vara så att ditt oflexibla och stundom inte alls särskilt ändamålsenliga beteende inte orsakas av samma mekanismer som orsakar mitt stereotypa och ritualiserade beteende. Det är givetvis möjligt att en begränsad föreställningsförmåga kan vara det som ligger bakom dina problem inom det området. Enligt det material som tråden har behandlat i form av diagnoskriterier och personliga erfarenheter tycks dock inte den orsaken delas av så många andra. Därför kan ju trygghetshypotesen gälla för många emedan föreställningshypotesen kanske kan gälla för dig.

Gafsan skrev:Det hjälper ju inte att vara en duktig "ordbehandlare" när ens föreställningsförmåga på ett effektivt sätt hindrar ens försök till skönlitterärt skapande.

Gafsan skrev:Däremot har jag inga problem med att fantisera och drömma. Jag gillar att skriva skönlitteratur och har ofta mycket spännande drömmar.

Jag får tolka det som att du upplever att du har funnit en potentiell förklaring till ditt stereotypa beteende i att ha en bristande föreställningsförmåga, och att du i trådens inledning även råkade expandera teorin till att även innefatta kreativt skapande, trots att du inte själv har erfarenheter av brister inom det området. Förstod jag dig korrekt? Jag tror att nyckeln för dig ligger i att se de hypotetiska orsakerna som dina personliga, och inte som några allmängiltiga anledningar till beteendet hos andra personer med Asperger.

Vidare angående huruvida det är intressant att diskutera eventuella oupptäckta likheter mellan människor som delar diagnos eller inte så tycker jag att det är värdefullt, och den här tråden har varit mycket intressant. Till framtiden kan det ju dock vara värt att lägga på minnet att man kanske inte bör inleda med fastslagna teser, utan arbeta utifrån en möjlig hypotes för att under trådens utveckling se efter hur många människor som känner igen sig i den. Det är ju lite klurigt att först hävda att en egenskap gäller alla för att senare läsa av de stundom upprörda svaren att den bara gäller några. Det är givetvis bättre att fråga först istället för att starta med ett sådant absolut yttrande. Jag läste vilka källor som stödjer hypotesen och det är ju uppenbart att det enbart har varit en hypotes, annars hade ju den bristande föreställningsförmågan inkluderats i diagnoskriterierna.

Alltså: för mig handlar det stereotypa beteendet om förutsägbarhet och trygghet; mina ritualer är kvalitetsgranskade och jag brister inte i min förmåga att i teori och praktik testa andra möjliga tillvägagångssätt. Detta har genom tråden visat sig vara en vedertagen förklaring, dock kan ju ditt stereotypa beteende ändå bero på andra orsaker. Det är du naturligtvis bäst lämpad att själv fundera över och vi andra kan ju bara berätta om vad som får oss att bete oss som vi gör.

Gafsan skrev:Min teori är att NT:s föreställningsförmåga i mycket hög grad är automatiserad, d.v.s. de är inte själva medvetna om när och hur de använder den. Därför använder de sin föreställningsförmåga på ett sätt som kan förefalla mycket godtyckligt, medan vi aspergare förmodligen oftare använder vår föreställningsförmåga mera målinriktat och medvetet, där vi tycker att den behövs.

Hur mer i detalj skulle den hypotetiska skillnaden uttrycka sig i våra respektive tillvägagångssätt?

Min teori är att NT:s föreställningsförmåga i mycket hög grad är automatiserad, d.v.s. de är inte själva medvetna om när och hur de använder den. Därför använder de sin föreställningsförmåga på ett sätt som kan förefalla mycket godtyckligt, medan vi aspergare förmodligen oftare använder vår föreställningsförmåga mera målinriktat och medvetet, där vi tycker att den behövs.

[/quote]

Jag tycker att det är en bra teori och iaktagelse, som jag håller med om, ibland får jag dessutom för mig att jag kan se in i framtiden. Iaf jämfört med hur NT resonerar, men de har väl inbygda spärrar som begränsar vad som anses som kutym, hur man får/bör tänka och spekulera.

Men eftersom man inte anses som riktigt tillräknelig, av en del så avfärdas det som en lyckträff, då man fick rätt i sina iaktagelser. Faktiskt lite sorgligt.

Nu är min hjärna så söndertänkt att jag inte riktigt fattar vad ett stereotypt beteende är. Men å andra sidan har jag haft svårt att förstå hur det tillämpas som diagnoskriterium oxo.

@Gripande kylig: Jag tror att bristande föreställningsförmåga är en del i grundproblematiken vid autismspektrumstörningar - alltså tror jag inte att det är någonting som enbart gäller just mig.

Att fråga människor här på forumet hur de upplever sina begränsningar kan vara givande ibland, men i vissa frågor tror jag att många har en begränsad självinsikt och då tror jag mera på personer med objektiv kunskap om autismspektrum. Att rutinbundenhet och bristande flexibilitet skulle orsakas av olika faktorer hos olika aspergare tycker jag inte verkar särdeles troligt. Jag tycker att det verkar mera troligt att det rör sig om en och samma grundproblematik. Att människor blir upprörda handlar mera om känslomässiga reaktioner på att egenskaper som de uppfattar som positiva hos dem själva ifrågasätts än om att man har några argument för sin ståndpunkt.

Christopher Gillberg (en av Sveriges ledande autismforskare) skriver så här:

AUTISM är en störning i hjärnans funktion med symptom som uppstår tidigt i livet, i allmänhet före tre års ålder. Barn med autism har problem med sociala instinkter och interaktion, kommunikation, föreställningsförmåga och beteende. Autistiska drag finns kvar i vuxen ålder, men är då mer varierande i sin svårighetsgrad.

Länk till Gillberg Neuropsychiatry Center: http://www.gillbergcentre.gu.se/forskni ... tillstand/

Min uppfattning är att aspergare kan ha påtagliga svårigheter när det gäller kreativitet. Inte alltid, och inte på alla områden, men min uppfattning är att den bristande föreställningsförmågan KAN påverka även förmågan till kreativitet.

Gripande kylig skrev:

Gafsan skrev:Min teori är att NT:s föreställningsförmåga i mycket hög grad är automatiserad, d.v.s. de är inte själva medvetna om när och hur de använder den. Därför använder de sin föreställningsförmåga på ett sätt som kan förefalla mycket godtyckligt, medan vi aspergare förmodligen oftare använder vår föreställningsförmåga mera målinriktat och medvetet, där vi tycker att den behövs.

Hur mer i detalj skulle den hypotetiska skillnaden uttrycka sig i våra respektive tillvägagångssätt?

Som i det exempel som kiddie anger, att NT inte använder sin föreställningsförmåga i viktiga frågor, som t.ex. klimatfrågan. Jag tror att aspergare i högre grad använder sin föreställningsförmåga i frågor som de själva uppfattar som viktiga. Detta är dock bara något jag tror och har (till skillnad från det jag skrivit om föreställningsförmåga tidigare i tråden) inget stöd i något jag läst.

Gafsan skrev:Christopher Gillberg (en av Sveriges ledande autismforskare) skriver så här:

AUTISM är en störning i hjärnans funktion med symptom som uppstår tidigt i livet, i allmänhet före tre års ålder. Barn med autism har problem med sociala instinkter och interaktion, kommunikation, föreställningsförmåga och beteende. Autistiska drag finns kvar i vuxen ålder, men är då mer varierande i sin svårighetsgrad.


Länk till Gillberg Neuropsychiatry Center: http://www.gillbergcentre.gu.se/forskni ... tillstand/

Fast nu tenderar ju människor som får Aspergers syndrom som diagnos att ha en normal utveckling de första 3 åren, vilket gör att de just får diagnosen "Aspergers syndrom" och inte "autism". Det är en rätt stor skillnad där så jag tycker inte vi ska blanda ihop dem.