Titti skrev:Min absoluta favorit är Brecht (och jag uppskattar mycket när Gisela May sjunger Brecht).

Borde skriva lite mer om det just nu men klipper med ögonen så ni får nöja er med detta.

Jag har sett oerhört mycket mer teater än alla andra konstarter tillsammans tror jag. I vart fall känns det så!

Jag tror jag har sett och uppskattat "Den goda människan från Sezuan" och "Den kaukasiska kritcirkeln". Det värsta är att jag har läst en del pjäser och sen kommer jag inte ihåg om jag sett dem också.

Ibsen förstås, "Ett dockhem", "Vildanden" och "Gengångare", sett på TV.

"Smutsiga händer" av Sartre såg jag som barn på TV och den gjorde intryck på mig.

Det mesta har jag sett på TV, det är evigheter sen jag gick på teater. For till Stockholm får några år sen med dottern och såg "West Side Story". Bra story och underbar musik. Men det kanske inte räknas som "riktig teater".

Alien skrev:

Titti skrev:Min absoluta favorit är Brecht (och jag uppskattar mycket när Gisela May sjunger Brecht).

Borde skriva lite mer om det just nu men klipper med ögonen så ni får nöja er med detta.

Jag har sett oerhört mycket mer teater än alla andra konstarter tillsammans tror jag. I vart fall känns det så!

Jag tror jag har sett och uppskattat "Den goda människan från Sezuan" och "Den kaukasiska kritcirkeln". Det värsta är att jag har läst en del pjäser och sen kommer jag inte ihåg om jag sett dem också.

Ibsen förstås, "Ett dockhem", "Vildanden" och "Gengångare", sett på TV.

"Smutsiga händer" av Sartre såg jag som barn på TV och den gjorde intryck på mig.

Det mesta har jag sett på TV, det är evigheter sen jag gick på teater. For till Stockholm får några år sen med dottern och såg "West Side Story". Bra story och underbar musik. Men det kanske inte räknas som "riktig teater".

Ja, min avsikt var att alla möjliga sceniska uttrycksformer kunde diskuteras etc i den här tråden. Fast sedan kanske det inte riktigt framgår av rubriken, blev kanske inte riktigt optimalt...

Ja, musikaler är kul. Nu finns det ju en massa bra på t ex DVD också. Jag kan rekommendera "Cabaret". Bra story från 30-talets Berlin och roliga burleska sång-och-dansnummer på "dekadenta" nattklubben Kit-kat. Alltmedan nazisterna undan för undan får mer och mer makt....

West Side Story har jag tyvärr inte sett. Det är väl typ storyn Romeo och Juliet som ligger till grund för den musikalen? Har jag i alla fall för mig...

Söndags-lunch-brunch-dinner serveras nu i Teaterbaren. Välkomna!

Diktuppläsningar eller sånger eller dylikt kanske kommer att förekomma??

Sabina skrev:Ja, min avsikt var att alla möjliga sceniska uttrycksformer kunde diskuteras etc i den här tråden. Fast sedan kanske det inte riktigt framgår av rubriken, blev kanske inte riktigt optimalt...

Ja, musikaler är kul. Nu finns det ju en massa bra på t ex DVD också. Jag kan rekommendera "Cabaret". Bra story från 30-talets Berlin och roliga burleska sång-och-dansnummer på "dekadenta" nattklubben Kit-kat. Alltmedan nazisterna undan för undan får mer och mer makt....

West Side Story har jag tyvärr inte sett. Det är väl typ storyn Romeo och Juliet som ligger till grund för den musikalen? Har jag i alla fall för mig...

Ja, den utspelar sig i New York och det är två rivaliserande ungdomsgång, varav det ena består av puertoricanska invandrare. En relativt realistisk skildring av gänglivet på 50-talet. Det finns fortfarande gäng och nu är det mycket värre och blodigare. Jag har sett både filmen och en uppsättning i Stockholm.
I sången America får ena sidan nostalgiskt blicka tillbaka medan den andra bara ser fördelar med USA (eg. ligger väl Puerto Rico också i "Amerika").

ROSALIA
Puerto Rico,
You lovely island . . .
Island of tropical breezes.
Always the pineapples growing,
Always the coffee blossoms blowing . . .

ANITA
Puerto Rico . . .
You ugly island . . .
Island of tropic diseases.
Always the hurricanes blowing,
Always the population growing . . .
And the money owing,
And the babies crying,
And the bullets flying.
I like the island Manhattan.
Smoke on your pipe and put that in!

OTHERS
I like to be in America!
O.K. by me in America!
Ev'rything free in America
For a small fee in America!

Cabaret gillar jag också men har bara sett filmen med Liza Minelli. De flesta musikaler finns på film: Annie Get Your Gun, My Fair Lady, Sound of Music, Phantom of the Opera, A Chorus Line, Fame.

Två operor har jag sett på scen också "Carmen" och "Aida".

Alien skrev:
Cabaret gillar jag också men har bara sett filmen med Liza Minelli. De flesta musikaler finns på film: Annie Get Your Gun, My Fair Lady, Sound of Music, Phantom of the Opera, A Chorus Line, Fame.

Två operor har jag sett på scen också "Carmen" och "Aida".

Tack för info om West Side Story m.m.

Vad gäller Cabaret har jag också bara sett filmen med Minelli. MEN den är jättebra och blev Oscarsnominerad.

När man har sett både film och "live"-versionen av nåt kan det vara kul att jämföra vilka olika "sceniska lösningar" de valt. Lite som att jämföra en bok med dess filmatisering.

"Phantom of the Opera" har jag sett både som film, och "live". Den går att se i London fortfarande, tror jag, det är väl en riktig långkörare. Både filmen och teaterversionen var jättebra.

Jag gillar ALLT! Brorsan var med på teatern i stan här i en tio års tid, så det har blivit några gånger sammanlagt, minns inte allt... har även varit i Sthlm både Dramaten och friteatrar, Oslo och på stadens opera mm och tittat.

Trollmannan fra Oz (speciell plats i mitt hjärta... <3)
Mormor og de åtte ungene (hunden Ovns-röret är coolast )
Pippi Langströmpe
Emil i Lönneberget
Lilla spöket Laban (barnteater med syskonbarnen)
Allt eller inget (arbetare som tillslut strippar för att impa )
Cyrano de Bergerac (älska soldater! Jag minns lukten av "krut"röken ^^)
Swedenhielms
Gökboet (me like!!)
Jesus Christ Superstar
Amadeus (?, på operan)
Elisabeth (?, på operan)
Cabary - Cabary Regerar* (ett antal gånger jag jobbade då)
Heja Sverige - Den rosa revolutionen (ett antal gånger jag jobbade då)
Heja Sverige - En helt ny show
Heja Sverige - (Jorden runt, elelr liknande)
Nån skum feministgrejs-friteater i Sthlm
Berättarladans pjäser (minst två-tre olika)
Det susar i säven (bror var vässla)
Elling (två gånger, bror spelade huvudrollen)
(Den där med en köttätande växt ni vet... *hjärnstopp*)

Sen har jag sett mera på film/videokasett; Cats, Jesus Christ Superstar (igen), phantom of the Opera, Cabaret... jag gillar ALLT!

Little Shop of Horrors är väl musikalen om den köttätande växten. Känner till den, även om jag inte sett den själv. Känns för konstig och hemsk för mig. Har inte sett den om Sweeney Todd heller.

Allt eller inget (The Full Monty) såg jag som film, men den var ingen musikal. Men en jättebra film, typiskt brittisk liksom Brassed Off, som också har nedläggningar och arbetslöshet som tema/bakgrund.

Fantomen på Stora Operan såg jag som vanlig film innan jag såg musikalfilmen Fantomen på Operan. Den har en slags härlig melankoli och dysterhet blandat med skönhet och romantik som tilltalar mig.

Varför skriver du norska ibland, Tibbs?

Läsa innantill, KS?

Jaaa, har man sett teater i Oslo måste man ju säga Langströmpe!
Att jag inte tänkte på det...

TEaterpjäser med asperger/adhd-tema elled dylikt?

KrigarSjäl skrev:Jaaa, har man sett teater i Oslo måste man ju säga Langströmpe! Att jag inte tänkte på det...

Jag är halvnorsk. På den tiden jag såg de pjäserna så tänkte, talade och skrev jag uteslutande norska också, så alla minnena från den tiden är etsade på det språket. Logiskt, således, i synnerhet då pjäsernas namn var på norska.

På tal om Oslo så har jag bla sett "Disney On Ice" där också, det var tjusigt!

Ok, då är jag med. Gick du i skola i Norge?

Alan Ayckbourn (engelsman) har jag sett några pjäser av. Ofta roliga, intelligenta och lite luriga grejer. Han leker också mycket med teaterformen.

Han har även skrivit en bok om sitt arbete som teaterman:

"Den listiga konsten - Att skriva och regissera dramatik"

Sabina skrev:Alan Ayckbourn (engelsman) har jag sett några pjäser av. Ofta roliga, intelligenta och lite luriga grejer. Han leker också mycket med teaterformen.

Han har även skrivit en bok om sitt arbete som teaterman:

"Den listiga konsten - Att skriva och regissera dramatik"

Hans pjäser brukade förekomma i engelskundervisningen, i alla fall när jag gick i skolan, så det har jag både sett och läst några, om än för väldigt länge sedan. Fast det har gått pjäser av honom på TV också, vet jag.

Och en (TV-)dramatiker jag gillar (eller ska man säga gillade, han är död nu). är Dennis Potter.

Han är mannen bakom dramaserier som t ex "Den sjungande detektiven", "Karaoke" och "Cold Lazarus".

Läste en intervju av Johan Rabaeus som spelar Hjalmar Ekdahl i Vildanden på Stockholms stadsteater.

Hjalmar Ekdahl är mannen som blir bjuden på en mycket fin middag och stolt lovar sin älskade dotter Hedvig att ta med godsaker hem, men glömmer det.

Hjalmar tycker om mat. Han säger att hans liv rasat ihop, men han äter. När hans hustru Gina tar in smörgåsarna ber han om extra smör. Några minuter tidigare har han befunnit sig på självmordets rand.

- Jag tycker det är en genial Scen av Ibsen. Skamlös, naken, avklädd, han frilägger själen.

- Det talas om livslögn, att Hjalmar Ekdahl skulle vara så förljugen. Men jag är inte så säker på att Ibsen menade det. Den här uppsättningen har lärt mig så mycket om Ibsen och jag har fått upp ögonen för det intrikata, alla de här kinesiska askarna inuti varandra.

- Ibsen tar aldrig ställning för någon av rollfigurerna. Perspektivet är upp till betraktaren och de som gestaltar pjäsen.

- Jag tycker att resonemanget om livslögnen är spännande för det går på ett djupare plan. Det behöver inte vara något negativt, vi måste ju ha drömmar.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=769992

Gregers Werle med sitt absoluta sanningskrav, han har något väldigt skandinaviskt, rätlinjigt över sig, samtidigt som han är väldigt gripande som karaktär. Hjalmar mer latinsk, på gott och ont, kan jag tycka som är uppvuxen med fransmän.
- Han är svag, Hjalmar, sårbar och inte världens största geni. Hur provocerande är inte det? Jag tänkte på det när jag läste recensionerna, och när jag hör reaktioner. En svag man, en man som går under, det provocerar.

Kommer ihåg en scen där Hedvig kallar Hjalmars hår för knollrigt. Barnsligt fåfäng rättar han det, han har lockigt hår. Läste att det var en pik till Strindberg från Ibsen.

Jag gillar inte teater/musikal/opera etc.

Bara undantagsvis bra musik (Bizet, Grieg, Wagner) och nästan alltid nån plågsam story som antingen vecklar in sig i en massa missförstånd som tar timmar att reda ut och/eller slutar med att alla dör, typ. Vem orkar? Inte jag i alla fall, även om jag av olika släktingar och arbetsgivre blivit meddragen på en eller annan trollflöjt, fjärilsmadam, west side story, Evita etc.

Enda jag verkligen gillade var Death Trap som jag såg på Broadway 1980. Även om alla dog.

Tibbs, du menar Little Shop of Horrors? (Den har jag klarat mig från, tack och lov.)

Peter Birros tv-pjäser gillade jag. Vad var det de hette nu igen...jo:
"Arbetarklassens sista hjältar" & "Neil Armstrong var aldrig på månen".

Inger skrev:nästan alltid nån plågsam story som antingen vecklar in sig i en massa missförstånd som tar timmar att reda ut och/eller slutar med att alla dör, typ.

Konsten försöker efterlikna livet? Förutom att i livet så tar missförstånden många år att utreda.

Men - barmhärtigt nog - så dör alla till slut.

Inger skrev:
Enda jag verkligen gillade var Death Trap som jag såg på Broadway 1980. Även om alla dog.

Hm, det är mycket död. Och mycket självmord på teaterna. Vildanden. Fröken Julie. Hamlets Ofelia dränker sig...

Listan kan väl göras lång...

Sabina skrev:

Inger skrev:nästan alltid nån plågsam story som antingen vecklar in sig i en massa missförstånd som tar timmar att reda ut och/eller slutar med att alla dör, typ.

Konsten försöker efterlikna livet? Förutom att i livet så tar missförstånden många år att utreda.

Men - barmhärtigt nog - så dör alla till slut.

Hehe, det stämmer ju iofs.