Hittade en rätt intressant sida av en kille som skriver sina åsikter om AS.
Jag har tagit ut några delar av texten som jag reagerade mest på och skrivit några kommentarer.

Vad är era tankar kring denna killes text?

In the current diagnostic criteria, the main difference between the diagnoses is that autism requires a delay in language (speech) development in the first years of life, while Asperger requires the absence of such a delay. In practice, the Asperger diagnosis is by convention only given to persons who are not mentally handicapped.

Personally I think Asperger and autism should not be treated as the same disorder and do deserve separate diagnoses. I have heard that some psychiatrists, who believe Asperger and autism are the same, more or less boycott the current diagnostic criteria and simply give everyone "autism". This is bad because it makes research into the possible differences a priori impossible. It would be better to revise the Asperger criteria and make them more different from those for Autistic Disorder, for instance by including the less popular negative features that are missing from the current image of Asperger, but have been observed by Hans Asperger in his original study and are known from forensic psychiatry. These include motor clumsiness, insensitivity to another's feelings, destructivity, aggression, endlessly bottled-up anger, violent outbursts, and grim sadism. Some of these set Asperger apart from classical autism, and failing to include them in the criteria makes it appear as if Asperger and autism are really the same.

Jag känner till flera med AS som på något sätt har haft en udda eller lite försenad språkutveckling, men som senare utvecklats till en normal språkutveckling i och för sig. Men känner även personer med autistiskt syndrom som detsamma gäller för.
Jag tror definitivt att AS och autism är samma sak, bara i lite olika form. Känner flera med AS som inte har alla eller inga av de negativa kriterier som nämns här.

Savants are really always mentally handicapped. As by convention the Asperger diagnosis is not given to mentally handicapped persons, those with Asperger are inherently never savants.

Det finns faktiskt folk utan mental retardation som har savant syndrom, ett exempel är Daniel Tammet.

The deeper background of this failure is probably that the communication style of normal people is essentially inconsistent, unreal and untenable. The Aspergoid communication style is superior, but is so rare that one is constantly being heavily penalized for it.

Jag tycker faktiskt att det är fel att säga att någon form utav kommunikation är överlägsen än en annan. För allt beror på vad kommunikationen ska användas till or var. Ja det tycker iaf jag.

It is so that a person with Asperger is seen by most normal people as "different", even though many of those normal people will violently deny this when confronted ("There's nothing wrong with you!"). And some normal people naturally follow the line, "This person is different from what I am used to/This person therefore annoys me/Therefore I have to make this person suffer/As hard as I can/As long as I can/And I get away with it easily as this person cannot defend oneself/Otherwise I would not dare bully this person as I am an extreme coward and cry for my female parent while defecating in my trousers whenever someone so much as points a finger at me in response to my bullying". As a result, persons with Asperger tend to be the target of extreme continuous torture in almost every social environment they are or become part of. They are the natural focus of the inferior's hatred.

Lite väl snävt att dela in NTs i enbart två grupper. Tror det finns fler grupper än bara två och att säga att en person med AS alltid kommer vara retad/mobbad i alla social situationer tror jag är fel. Känner flera som inte blir det iaf.

Sen rent generellt ändrar sig killen några gånger. På nått ställe skriver han att folk med AS har låg intelligens och sen på andra att de har hög. Sen nämner han även att AS och autism ska ha samma genetiska faktor, trots att han innan skrivit att han inte anser att de är släkt med varandra.

Hela texten: http://www.paulcooijmans.com/asperger/straight_talk_about_asperger.html

Läste det han skrivit och blev mest irriterad. Han framstår, som så många andra, som någon form av populär-psykolog som egentligen bara skriver massor av svammel som har väldigt lite förankring i verkligheten samt förenklar saker och ting allt för mycket.

Får mest lust att ge person en verbal snyting för att han framstår som oerhört inskränkt och "skygglappad".

Han som har skrivit det hela ska tydligen ha AS själv.

Trodde alla visste vad en savant var, tydligen har han aldrig läst något om savanter. Det han pratar om är "idiot savant", visserligen är det mycket vanligare än normal-begåvade savanter.

Han har nog läst ett par saker på wikipedia och sedan utgått från sin egen syn på det hela när han skrev tror jag.

It is said that if one of the parents has a disorder from the autistic spectrum, there is a chance of over 80% that their child will have such a disorder too

Detta undrar jag verkligen över var han har hittat, jag har aldrig hört direkta siffror om ärftlighet. Det är ganska självkart att det är ärftligt men frågan är var siffrorna kommer ifrån.

Trodde verkligen att folk med AS skulle ha lite bättre koll på vad det innebär än så.

KaosPrinsessa skrev:Han som har skrivit det hela ska tydligen ha AS själv.

Det gör enbart det hela värre i min hjärna. Skulle hjärna vilja fråga ut honom personligen, skulle vara intressant att får höra svar på motargument.

Angående det där med ärftlighet, i min släkt finns det ingenting. Läkarna tror aldrig på mig, vilket jag mest finner roande.

Ja, jag skulle gärna också vilja fråga honom några saker, men det går ju inte att kommentera det han skrivit.

Visst är AST ärftliga, men jag tror att det finns fler skäl en gener till AST.

Jag fick direkt känsla av att den som skrivit har AS själv, framför allt genom det svartvita, smått aggressiva sättet att uttrycka sig som vissa med AS har. Det var intressant med hans tankar om aggressionskriteriet även om jag tycker att han har fel. Det är bara vissa personer med AS som har en onormal aggressivitet, de flesta har det inte.

Och att autism och Aspergers skulle vara helt skilda saker är bara svammel. Vilka är skillnaderna i sådant fall?

Det där med svartvitt tänkande har jag grunnat över en hel del. Hela världen är enligt mig svartvit (gott/ont, positivt/negativt, krig/fred etc.) och att man då tänker svartvitt tror jag snarare tillhör en "norm". Personligen ogillar jag absolutism av alla slag. Gråzoner är helt klart mest värda, enligt mig. Tycker att svartvitt tänkande borde tas bort från flera diagnoskriterier, det är inte patologiskt på något sätt. Snarare tvärtom.

Nihilith skrev:Det där med svartvitt tänkande har jag grunnat över en hel del. Hela världen är enligt mig svartvit (gott/ont, positivt/negativt, krig/fred etc.) och att man då tänker svartvitt tror jag snarare tillhör en "norm". Personligen ogillar jag absolutism av alla slag. Gråzoner är helt klart mest värda, enligt mig. Tycker att svartvitt tänkande borde tas bort från flera diagnoskriterier, det är inte patologiskt på något sätt. Snarare tvärtom.

Jag håller nog inte med. Svartvitt tänkande är ett tecken på omognad och därmed patologiskt när en person saknar förmåga till mer nyanserat tänkande i vuxen ålder i vår kultur. Om hjärnan på en person inte är mer utvecklad efter all den stimuli som vi utsätts för är det en form av utvecklingsförsening som jag ser det.

Sedan att svartvitt tänkande inte är en egen diagnos utan ett diagnoskriterium och att vissa människor har förmågan att tänka nyanserat men väljer att tänka svartvitt är en annan sak. Nu pratar jag om de som saknar eller har nedsatt förmåga att förstå att de flesta saker utanför strikt logik inte är svartvita.

Vill fortfarande hävda att de flesta människor jag stött på i min livstid i sådana fall är patologiska, i det avseendet i alla fall. Människor framstår ofta som oförmögna, enligt mig, att tänka nyanserat. Personligen har jag inga som helst problem att tänka nyanserat. Känna nyanserat är en mer komplicerad fråga, eftersom det logiska tänkandet är i princip bortkopplat när man är i ett extremt känsloläge.

Tror det är en sådana fråga vi helt enkelt får vara ense om att vi är oense

Nu är inte svartvitt tänkande något aspergerkriterium. Och åtminstone min erfarenhet är att, även om det finns många aspergare som verkar behöva betala det priset för att få ihop sin verklighet, finns det också de som ser nyanser bättre än de flesta enter. (Vilket förstås kan medföra sina egna problem – åtminstone om man inte är matchande välutvecklad i annat, som att se strukturer, förenkla vid behov eller stå ut med att vara i förkrossande minoritet.)

Som ofta får jag intrycket att vi trängs i båda ändarna mer än enterna, som mer håller till i mitten. (Även om kanske fler av aspergarna tänker svartvitt än "övernyanserat". Men då tror jag man kanske får räkna med en möjlig underdiagnosticering av de "övernyanserande", eftersom de går på tvärs mot den gamla uppfattningen och kvarlevande schablonen om oss.)

Annars håller jag mer på kvasten här. Undrar om inte Nihilith underskattar sin egen nyanssyn i jämförelse med de flestas, så att hon kanske missar hur stora skillnaderna är även i sluttningen nedanför sig.

(Artikeln har jag inte läst. Kanske orkar någon gång...)

Zombie skrev:Annars håller jag mer på kvasten här. Undrar om inte Nihilith underskattar sin egen nyanssyn i jämförelse med de flestas, så att hon kanske missar hur stora skillnaderna är även i sluttningen nedanför sig.

(Artikeln har jag inte läst. Kanske orkar någon gång...)

Heh, ja, det vore ju inte första gången jag gjorde det, erhm Ska ta och fundera vidare på det (min hjärna kommer ändå tycka den ska göra det ändå, lika bra att ge efter, mindre bråkigt då) och se vad jag kommer fram till. Kommer förmodligen dra med några vänner med i mina analyser.

Skam den som inte tar tillfället i akt att rannsaka sina åsikter, enbart hälsosamt i min värld

Vet inte om jag tänker svart-vitt eller ej. Men brukar ofta höra att jag tänker för gott och positivt om allt och alla, så jag kanske bara tänker vitt

kvasten skrev:Och att autism och Aspergers skulle vara helt skilda saker är bara svammel. Vilka är skillnaderna i sådant fall?

Enda skillnaden kriteriemässigt är att en med AS inte får ha förseningar i språket eller kognitivt samt inte ha mental retardation (inte för att en med autism måste ha mental retardation, men de kan ha det).