Hej! Jag är ny här. Har lite funderingar som jag hoppas ni kan hjälpa mig med

Jag genomgår just nu en neuropsykiatrisk utredning med frågeställningen ADHD med autistiska drag. Idag började vi prata om Asperger och hon hon frågade vad jag tror om det, alltså ifall jag reflekterat över ifall jag själv kan ha det. Och visst, en del små egenheter har jag som påminner om det. Hittills i utredningen har jag fått väldigt bra på intelligenstesterna (klart över medel) men på minnestesterna har det gått ganska dåligt. Har också haft lite svårt med att läsa ansiktsuttryck/förstå känslor när jag fått kolla på bilder etc.

Har en del beteenden som jag undrar ifall det kan vara AS.

-Mitt stora intresse är kläder, men alla plagg måste vara i samma storlek. Helt sjukt men ifall den storleken jag normalt brukar ha inte passar så vill jag oftast inte ens prova varken en mindre eller en större. En gång skulle jag köpa ett bar byxor som var felmärkta i storleken, dvs jag visste vad det var för stl men på lappen stod en annan. Det tog emot mycket innan jag köpte dem. När jag var liten ville jag ofta veta vad andra hade för storlek på sina kläder. Nu så frågar jag sällan därför att jag inte vill verka konstig.

-Hatar att låna ut mina grejer till andra. Vill veta vad jag har dem plus att jag mår dåligt av att inte veta när jag ska få tillbaka dem etc. En del verkar inte tycka att man ska lämna tillbaka saker i skälig tid?

-Är väldigt känslig för hur kläder sitter och ser ut. Är det någon liten avvikelse så vill jag inte ha dem. Jobbigt för mig att köpa nya skor t ex. Tar lång tid innan jag vänjer mig vid hur de sitter osv. Går jag till frissan så mår jag dåligt i flera veckor efter, ser en massa fel och missar (för vem klipper exakt likadant varje gång?)

-Har svårt med sociala kontakter. Känner ofta inget behova av att umgås med folk, och har svårt att glädjas åt andra eller känna med andra människor. Tycker att det är obehagligt att vara nära människor som jag inte känner. Känner ofta att folk tycker att jag är otrevlig eller känslokall fast egentligen orkar jag inte hålla på och "linda in saker och ting" som jag upplever att många andra gör. Man säger det man vill ha sagt liksom.

- Har många gånger blivit kallad besserwisser och fått höra att jag har attitydsproblem därför att jag vill rätta folk och stör på när saker är fel.

Ett exempel för hur jag var som liten är att jag hade önskat mig en cykel, precis just en viss cykel, men jag fick en annan istället som min pappa tyckte var bättre. Den cykeln använde jag aldrig. och om jag inte fick ha/göra saker på mitt sätt så ville jag inte vara med.

Har en massa andra svårigheter ochså men det orkar jag inte skriva om nu. Så, är det något som känns igen??

Hälsningar Syrenlila

Jepp, jag är också jävligt noga med hur kläder sitter.
Normalt är jag inte intresserad av mode & kläder men just passformen är avgörande, avskyr bland annat stora, fladdriga kläder.
Passformen är ofta det som skiljer en välklädd människa från en tönt.
Några centimeter upp eller ner räcker för att man kan ska se ut som en total byfåne.

Jag har också mindre behov av socialiserande än gemene man och tycker det är bättre att vara rak än att sick-sacka, hyckla och linda in saker.

Är också noga med att saker ska vara "rätt". Vill jag ha något är det i regel med en exakt bestämdhet och inte "ungefär en sådan".

Besserwisser?
Ptja, kanske det, men jag uttalar mig bara tvärsäkert om saker jag behärskar och skäms inte för att säga att jag brukar vara bättre påläst än de jag snackar med.
Å andra sidan envisas jag inte med att ha rätt i ämnen jag inte behärskar. Nyligen blev jag rättad då jag förväxlade akvedukter med viadukter och det är helt i sin ordning - byggnadskonstruktioner är inte ett av mina ämnen.

Tack för ditt svar!

Du menar akvEdukter?

Förlåt, jag var bara tvungen

Nej det är klart, jag kan inte allt och jag har blivit mer ödmjuk med åren. Men jag tror mig veta bättre än andra många gånger.

Slarvfel, tack för att du uppmärksammade det.

Känner igen mig i ALLT utom cykelgrejen.
Jag är diagnoserad aspie så det är mycket möjligt att du också har AS.

Är du kvinna? AS kan gestaltas lite annorlunda hos kvinnor... sägs det iaf.

Syrenlila skrev:Ett exempel för hur jag var som liten är att jag hade önskat mig en cykel, precis just en viss cykel, men jag fick en annan istället som min pappa tyckte var bättre. Den cykeln använde jag aldrig. och om jag inte fick ha/göra saker på mitt sätt så ville jag inte vara med.

Hälsningar Syrenlila

I mitt fall var det ett skrivbord och jag visste precis hur det skulle se ut... men det jag fick var så fel att jag skruvade isär det och ställde in det i en garderob... det blev ett jävla liv så jag blev tvungen att sätta ihop det igen.

Välkommen, för övrigt!

Deadly_Nightshade skrev:Känner igen mig i ALLT utom cykelgrejen.
Jag är diagnoserad aspie så det är mycket möjligt att du också har AS.

Är du kvinna? AS kan gestaltas lite annorlunda hos kvinnor... sägs det iaf.

Japp jag är kvinna. Vi får se vad utredningen visar...

Syrenlila skrev: -Hatar att låna ut mina grejer till andra. Vill veta vad jag har dem plus att jag mår dåligt av att inte veta när jag ska få tillbaka dem etc.

Tänkte häromdagen på om det var något aspigt eller inte. Jag går verkligen igenom enorma kval när jag har lånat ut något, men har samtidigt svårt att neka då personer ofta tycker att man är självisk och otrevlig när man inte delar med sig. Har faktiskt problem själv med att låna saker; mår psykiskt dåligt om jag är skyldig någon pengar etc.

Syrenlila skrev:-Har svårt med sociala kontakter. Känner ofta inget behova av att umgås med folk, och har svårt att glädjas åt andra eller känna med andra människor. Tycker att det är obehagligt att vara nära människor som jag inte känner.

Jag upplever exakt samma sak. Typiskt aspigt.

Du har en hel del drag som kan ingå i eventuell Asperger/HFA diagnos.

Syrenlila skrev:-Hatar att låna ut mina grejer till andra. Vill veta vad jag har dem plus att jag mår dåligt av att inte veta när jag ska få tillbaka dem etc. En del verkar inte tycka att man ska lämna tillbaka saker i skälig tid?

det där skulle vara jag det. Precis så där känner jag oxå. När jag lånar nåt så är jag snabb som tusan att lämna tillbaka det. Typ om det är en bok så får den rätta ägaren tillbaka den när jag är färdig med den.

Swesse skrev:

Syrenlila skrev: -Hatar att låna ut mina grejer till andra. Vill veta vad jag har dem plus att jag mår dåligt av att inte veta när jag ska få tillbaka dem etc.

Tänkte häromdagen på om det var något aspigt eller inte. Jag går verkligen igenom enorma kval när jag har lånat ut något, men har samtidigt svårt att neka då personer ofta tycker att man är självisk och otrevlig när man inte delar med sig. Har faktiskt problem själv med att låna saker; mår psykiskt dåligt om jag är skyldig någon pengar etc.

Syrenlila skrev:-Har svårt med sociala kontakter. Känner ofta inget behova av att umgås med folk, och har svårt att glädjas åt andra eller känna med andra människor. Tycker att det är obehagligt att vara nära människor som jag inte känner.

Jag upplever exakt samma sak. Typiskt aspigt.

Jag tycker inte heller om att låna saker från andra. Helst vill man ju inte låna ut saker men som du säger vill man inte verka snål eller otrevlig.

kullan skrev:

Syrenlila skrev:-Hatar att låna ut mina grejer till andra. Vill veta vad jag har dem plus att jag mår dåligt av att inte veta när jag ska få tillbaka dem etc. En del verkar inte tycka att man ska lämna tillbaka saker i skälig tid?

det där skulle vara jag det. Precis så där känner jag oxå. När jag lånar nåt så är jag snabb som tusan att lämna tillbaka det. Typ om det är en bok så får den rätta ägaren tillbaka den när jag är färdig med den.

Mmm precis.

En annan grej som jag gjorde häromdagen när jag skulle träffa en kompis i stan var att jag skrev till henne att vi kunde ses 18.55 på en sen tidigare bestämd plats. Hon garvade när jag kom fram och sa att varför sa du inte bara 19.00? Men jag tänkte att om jag är framme 18.55, varför kan vi inte ses då? Måste jag stå och vänta i 5 min bara för att det är bättre att ses ett jämnt klockslag?

kullan skrev:det där skulle vara jag det. Precis så där känner jag oxå. När jag lånar nåt så är jag snabb som tusan att lämna tillbaka det. Typ om det är en bok så får den rätta ägaren tillbaka den när jag är färdig med den.

Jag är värre på den punkten! Klarar inte riktigt att läsa lånade böcker eftersom jag har en underliggande stresskänsla som jag inte kan koppla bort, just för att jag hela tiden känner stress att lämna tillbaka den, och kan därmed inte uppskatta boken. Detsamma gäller även biblioteksböcker, fast mitt största problem i det fallet är min bakteriefobi.

Syrenlila skrev:En annan grej som jag gjorde häromdagen när jag skulle träffa en kompis i stan var att jag skrev till henne att vi kunde ses 18.55 på en sen tidigare bestämd plats. Hon garvade när jag kom fram och sa att varför sa du inte bara 19.00? Men jag tänkte att om jag är framme 18.55, varför kan vi inte ses då? Måste jag stå och vänta i 5 min bara för att det är bättre att ses ett jämnt klockslag?

Samma här! Folk brukar tycka det är kul/göra sig lustiga över att jag t.ex. kan säga att "...jag är där om 17 minuter..." eller "är där c:a kl. 13.57".

Känner igen mej på det mesta TS beskriver, har eller har haft liknande problem. Ang. kläder är jag extremt noga med mina kostymers passform, mönster och modeller. Har slipsen dålig mönsterpassning åker den bort direkt. Är också nojig på material, måste t.ex ha sidenfoder i flanell-, cheviot-, eller tweedbrallor men det går helt utmärkt utan sidenfoder i gabardin-, eller superullbyxor. Skjortan ska vara en viss storlek och kragen ska helst vara stärkt i kanten, ha kragpinnar eller någon button down-liknande lösning för att inte kragsnibbarna ska stå ut när jag har slips. Om jag inte kan ha slips, t.ex varma sommardagar, så skippar jag skjortan helt och tar en snygg t-shirt istället då jag fullkomligt avskyr att ha skjortan uppknäppt i halsen.

Socialt så har jag inget större behov av vänner, prioriterar min flickvän och närmaste familj mycket högre. Har också svårt att linda in saker, kan inte ljuga och vet jag att folk har fel rättar jag dom direkt.

Låna ut grejer eller låna av andra har jag tidigare varit väldigt nojig med, men det börjar släppa nu. Blev helt stollig i somras när flickvännen ville lämna kvar en grej men när hon senast både var tvungen att låna en väska av mej samt lämna kvar en sjättedel av sin packning gick det finfint.

Jag har asperger syndrom som diagnos och har uppfattat att dessa "problem" är rätt vanliga.

Swesse skrev:underliggande stresskänsla som jag inte kan koppla bort, just för att jag hela tiden känner stress att lämna tillbaka den

Håller med.. blir ju en sak till att hålla-reda-på-(tm).

Swesse skrev:Folk brukar tycka det är kul/göra sig lustiga över att jag t.ex. kan säga att "...jag är där om 17 minuter..." eller "är där c:a kl. 13.57".

Dessa irrationella människor som gör irrationaliteten till en upphöjd norm. Var optimal människa

plåtmonster skrev:

Swesse skrev:underliggande stresskänsla som jag inte kan koppla bort, just för att jag hela tiden känner stress att lämna tillbaka den

Håller med.. blir ju en sak till att hålla-reda-på-(tm).

Swesse skrev:Folk brukar tycka det är kul/göra sig lustiga över att jag t.ex. kan säga att "...jag är där om 17 minuter..." eller "är där c:a kl. 13.57".

Dessa irrationella människor som gör irrationaliteten till en upphöjd norm. Var optimal människa

Exakt (på båda punkter)!

Jag är tyvärr tidsoptimist vilket för med sig en viss slack i mina uppskattningar av tidsåtgång. Men stör mig på absoluta angivelser... om min sambo säger att klockan är t.ex. "halv sju" när den inte är det. Får då irriterade suckar som svar på invändningen att klockan minsann bara är 6:23. Hon är tidspessimist så det är en liten krock för oss.

ca skrev:Jag är tyvärr tidsoptimist vilket för med sig en viss slack i mina uppskattningar av tidsåtgång. Men stör mig på absoluta angivelser... om min sambo säger att klockan är t.ex. "halv sju" när den inte är det. Får då irriterade suckar som svar på invändningen att klockan minsann bara är 6:23. Hon är tidspessimist så det är en liten krock för oss.

Har den dispyten med min far flertalet gånger i veckan! Jag blir verkligen förbannad när han överdriver hur lång tid som passerat eller om han ger vaga tidsanvisningar som inte stämmer.

NT-oiden är felaktig, returnera den till tillverkaren för reparation

Jag känner igen mig i svårigheter i sociala kontakter. Jag missförstår lätt, tolkar fel, har inget behov av vänner. Känner också ofta att folk tycker jag är konstig. Försöker att inte visa något.

Jag vill inte heller låna ut grejer. Jag kanske aldrig får tillbaka dem! Jag gjorde det som barn och fick aldrig tillbaka det.

Välkommen hit

vallesmamma skrev:Jag känner igen mig i svårigheter i sociala kontakter. Jag missförstår lätt, tolkar fel, har inget behov av vänner. Känner också ofta att folk tycker jag är konstig. Försöker att inte visa något.

Jag vill inte heller låna ut grejer. Jag kanske aldrig får tillbaka dem! Jag gjorde det som barn och fick aldrig tillbaka det.

Välkommen hit

Tack!

Har du också en förmåga att känna dig utanför var du än är? Jag är otroligt känslig för sådant, känner direkt när jag inte ingår på samma villkor som resten av skaran. Just i situationen undrar jag vad jag gör för fel men sen förstår jag alltid varför. Jag tar sällan initiativ till att prata med folk och om jag väl blir tilltalad så svarar jag oftast kort och med ett ointresse som är svårt att dölja. Jag är nog ganska bra på att konversera via sms eller såhär på nätet, men vid öga mot öga blir jag liksom stressad och framstår nog som korkad ibland. Men bland mina närmaste är jag för det mesta tyst därför att jag då känner mig trygg med att vara det.

Ja, jag känner igen mig i det du beskriver. Men hemma vågar jag prata med min familj. Men när jag är ute är jag tyst som en mus.