Verkligen läsvärt:
http://www.fuska.se/forum/index.php?showtopic=88231

Det är ju bara saxad skrift.

KrigarSjäl skrev:Det är ju bara saxad skrift.

Även om det är saxat kan det vara klipskt!

Savanten Svante skrev:

KrigarSjäl skrev:Det är ju bara saxad skrift.

Även om det är saxat kan det vara klipskt!

+1

Zirre skrev:Verkligen läsvärt:
http://www.fuska.se/forum/index.php?showtopic=88231

1+!

Hej! INGet Stämmer för mig! Hur har jag den här utredningen? Jag har självmant anammat och indoktrinerat dessa drag efter min utredning. Innan var allt perfekt. Jag är normal har normala intressen med normala kompisar. Jag älskar att vara social och det är det mest fantastiska jag vet <3.

Men efter utredningen har allt Fcuckat upp mig. </3

Är det nån som känner igen sig?

Känner igen mig i nästan allt! Fick sen diagnos. Har haft svårigheter redan på dagis.

WolfHailey skrev:Jag är normal har normala intressen med normala kompisar

Jag är också normal med normala kompisar och normala intressen. Och har asperger.
Men sedan kan man naturligtvis fråga sig vad som är "normalt" och vem som får ta sig rätten att definera "normalt".

Det är intressant att observera vad som stämmer och vad som inte stämmer på en själv. Jag har t.ex. aldrig haft problem att förstå ordvitsar, i stället har jag tidvis varit överdrivet förtjust i ordvitseri, så att klasskamrater i låg- och mellanstadiet tyckte jag var dryg. Men jag kom ofta inte på något annat sätt att få uppmärksamhet. Och eftersom de då och då faktiskt skrattade gott åt dem hoppades jag ju vid varje ny ordvits som dök upp i min skalle att det även denna gång skulle bli ett sådant tillfälle. Det ledde dock också till svårigheter att bli tagen som en seriös person. Jag är fortfarande förtjust i ordvitsar men har något bättre förståelse för när de lämpar sig.

En annan intressant observation gäller svårigheter att förstå ironi. Svårigheten för mig har inte varit att förstå vad ironi är för något eller huruvida något som sägs är ironiskt, utan att förstå varför den som talar i ett visst väljer att uttrycka sig ironiskt, exakt vad det säger om den personens inställning och känslor vid aktuellt tillfälle, vad den inställningen och känslorna kan ha för betydelse för vår relation, och hur jag bör hantera det hela för att undvika negativ utveckling.

Detta blev mycket text, som kanske kunde höra hemma i andra trådar, men det är tankar som dök upp när jag läste innehållet på den länkade sidan och jag blir nyfiken på om andra känner igen sig i något av detta. Annars är det väl så att jag inte ens kan vara onormal på normalt sätt

Känner dock till stora delar igen mig i beskrivningen av barndomen. Jag umgicks länge hellre med vuxna än med jämnåriga. Det var nog bl.a. för att vuxna hade större kunskaper inom mina intresseområden, och för att de ofta var mer "skyldiga" att tycka om mig (eller låtsas göra det).

KrigarSjäl skrev:Det är ju bara saxad skrift.

Ptja... Eftersom domänen heter fuska.se överensstämmer saxad skrift väldigt bra med det forumets huvudtanke. Längst ner i förstainlägget framkommer det att TS i tråden på fuska.se bara har använt copy-paste.

har inte fått min diagnos ännu men mycket känns igen.. ja utom det med rutiner, jag avskyr det ..men alla är ju olika

xayide skrev:utom det med rutiner, jag avskyr det ..

Jag avskyr egentligen också rutiner. Men ... livet blir så oändligt mycket enklare om jag inte behöver tänka på vad som skall göras hela tiden. Rutiner är bra om man har dåligt minne.

Bra sammanfattning tycker jag.

Tallerger skrev:En annan intressant observation gäller svårigheter att förstå ironi. Svårigheten för mig har inte varit att förstå vad ironi är för något eller huruvida något som sägs är ironiskt, utan att förstå varför den som talar i ett visst väljer att uttrycka sig ironiskt, exakt vad det säger om den personens inställning och känslor vid aktuellt tillfälle, vad den inställningen och känslorna kan ha för betydelse för vår relation, och hur jag bör hantera det hela för att undvika negativ utveckling.

Mycket bra formulerat! Precis så är det för mig.