The Wonder Woman of Sweden kallar jag henne, som är med i Stieg Larssons Millenium-Trilogi.

hehe

jag läste någon kritisk människa som påstod att Lisbeth Salander var helt uppdiktad - det KAN ju inte finnas nån som har fotografiskt minne och är värsta hackern och har förmåga att dänga till folk rejält med golfklubbor.

det JAG misstänkte att gnällspiken menade var att det kan ju inte finnas en KVINNLIG person som har dessa förmågor.

men nu är det ju uttalat i första boken att L.S. har aspergers, och vad det verkar en något mer uttalad variant av det än tex jag. dessutom har hon en bakgrund som är något annorlunda (hennes bakgrund känns dock lite mer otrolig...) och under de premisserna är det faktiskt helt normalt att ha sådana förmågor.

okunniga tönt, säger jag bara!

Jag vet inte om jag skulle känna någon form av glädje över att L.S har AS. Hon framstår ju som en människa som skulle passa i tråden "Onda aspies", eller hur? Hon är samvetslös och ignorerar helt de regler empatiska människor följer. Nej, personligen läste jag med avsmak diagnosen man gett henne. Jag tycker det matar fördomar.

tahlia skrev:Jag vet inte om jag skulle känna någon form av glädje över att L.S har AS. Hon framstår ju som en människa som skulle passa i tråden "Onda aspies", eller hur? Hon är samvetslös och ignorerar helt de regler empatiska människor följer. Nej, personligen läste jag med avsmak diagnosen man gett henne. Jag tycker det matar fördomar.

Har inte läst böckerna. Det vore lite intressant att få se den diagnosen. Finns den på nätet nånstans tror du?

Såg precis att böckerna finns som mp3-böcker....

/Barracuber

weasley skrev:hehe

jag läste någon kritisk människa som påstod att Lisbeth Salander var helt uppdiktad - det KAN ju inte finnas nån som har fotografiskt minne och är värsta hackern och har förmåga att dänga till folk rejält med golfklubbor.

Wow.

Lyssnar på andra boken just nu.

Måste nog säga att LS verkar ha märkliga talanger, även om de inte hör till AS direkt. Att totalt gå under jorden är ju något man lär sej på spionskola eller så. Däremot är nog fascinationen för matematik lite aspig även om det låter liiiiite Good Will Hunting över det hela. ;-D

Gillar karaktären skarpt. En kompromisslös människa som inte tar skit av någon. En som lever efter sin egen moralkodex. Som inte gillar andra människors sällskap överdrivet mycket. Som har integritet. Som inte tvekar att ge igen. Vad är det för fel med att ge igen? Innerst inne är det naturligtvis en människa som står på de godas sida, men som blivit härdad. Jag tycker karaktären ligger nära de ideal jag eftersträvar...

var i första boken står det om AS?
har läst alla tre och det står ju den ena underliga diagnosen efter den andra i de böckerna men inte AS vad jag minns men det e rikrigt bra böcker

Det nämns både i första och andra boken fyi.

Läs om läs rätt!

tahlia skrev:Jag vet inte om jag skulle känna någon form av glädje över att L.S har AS. Hon framstår ju som en människa som skulle passa i tråden "Onda aspies", eller hur? Hon är samvetslös och ignorerar helt de regler empatiska människor följer. Nej, personligen läste jag med avsmak diagnosen man gett henne. Jag tycker det matar fördomar.

Nu har jag bara läst den sista boken (gick som följetong i DN) men jag tycker inte heller Salander verkar vara nån trevlig typ. Bryter mot lagar när hon behagar. Tar för sig men har mycket svårt att ge, t ex tacksamhet.

Men sen har hon tydligen haft en hemsk barndom (psykopat till far och själv inlåst pga felaktig diagnos). Så det är väl inte bara AS som gjort henne som hon är.

Dessutom delar hon gener med två monster som fadern och brodern, i jämförelse med dom verkar Salander riktigt mänsklig. Men kan tänka mig att hon fått vissa "psykopatgener" i arv.

Lisbeth Salander gillade jag från första sekund. HON ÄR JAG! Jag tycker inte hon verkar elak, dock är hon ointresserad av onödigt mycket socialt umgänge. Hon blir ju vän med Mikael Blomqvist med tiden. Att hon inte gärna släpper folk nära inpå är mycket begripligt tycker jag, efter vad hon erfarit tidigare, med felaktig myndighetsutövning osv. Det är ju egentligen inte förrns i slutat av bok tre som hon till närmelsevis blir rättvist behandlad.

"- Lisbeth Salander är elak, ond blabla hemsk... *någon vräker ur sig elakheter*

- Du tror inte hellre att det är något annat? Som Aspergers Syndrom exempelvis?"


...detta är det jag minns på rak arm om LS/AS. Dock vet jag ej i vilken av böckerna det står.

atltk skrev:var i första boken står det om AS?
har läst alla tre och det står ju den ena underliga diagnosen efter den andra i de böckerna men inte AS vad jag minns men det e rikrigt bra böcker

I min pocketedition av första boken står det något i stil med "verkar lite udda/annorlunda" eller nåt sånt "någon psykologisk störning" (eller liknande) men sen är jag helt hundra på detta: "som ASPBERGERS syndrom"... måste verkligen hitta den sidan igen. Jag bönar och ber att det är tryckfel i just mitt exemplar.

Jag har idag läst färdigt första Millenniumboken och även jag har blivit fängslad av figuren Lisbeth Salander.

När det gäller AS, så står det så här i ett stycke som beskriver när Mikael och Lisbeth knyter an till varandra (kapitel 27):

..."Jag är en knäppskalle. Ett freak." [sa Lisbeth]
Mikael rynkade ögonbrynen. Han satt tyst en lång stund.
Aspbergers syndrom, tänkte han. Eller något sådant. En talang att se mönster och förstå abstrakta resonemang där andra bara ser brus....

Jag har som sagt bara läst första boken, men nog håller jag med om Mikaels lekmannadiagnos. Det förefaller finnas en stadig grund av något inom autismspektrum hos Lisbeth Salander.

Hon är inte ond på en fläck och jag ser inte psykopati hos henne, men jag kan inte påstå att jag känner igen mig i henne heller. Lisbeth är dock en överlevare, den saken är klar. Den biten känner jag igen mig i, men inte de specifika detaljerna. Hon är stark, men hon är inte färdig som människa alls. Lisbeth är en person som hittills enbart har ägnat sig åt överlevnad. Om resten ska kunna komma så måste hon få förutsättningar för det. Kanske kommer det i de andra två böckerna, jag får väl se.

För mig är mitt ogillande för L.S så stort att jag inte tagit mig igenom hela serien. Sista boken ligger här oläst. Har aldrig känt sådana olustkänslor för en bok tidigare, men hennes rollfigur gör mig illa till mods.
Så nu ger jag upp Millenium-serien.

Jag är en Lisbeth Salander wannabe.

Ganesh skrev:Jag är en Lisbeth Salander wannabe.

Jag med. Fast jag är glad att jag inte har hennes historia.

weasley skrev:hehe

jag läste någon kritisk människa som påstod att Lisbeth Salander var helt uppdiktad - det KAN ju inte finnas nån som har fotografiskt minne och är värsta hackern och har förmåga att dänga till folk rejält med golfklubbor.

det JAG misstänkte att gnällspiken menade var att det kan ju inte finnas en KVINNLIG person som har dessa förmågor.

men nu är det ju uttalat i första boken att L.S. har aspergers, och vad det verkar en något mer uttalad variant av det än tex jag. dessutom har hon en bakgrund som är något annorlunda (hennes bakgrund känns dock lite mer otrolig...) och under de premisserna är det faktiskt helt normalt att ha sådana förmågor.

okunniga tönt, säger jag bara!

Salander på riktigt! http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1629691.ab

Kan man vara både man och Lisbeth Salander-wannabe?

Ganesh skrev:Kan man vara både man och Lisbeth Salander-wannabe?

Nej, eftersom hon är en kvinnlig karaktär. Däremot kan du vara ett Salander-fan.

Jag tycker att det går utmärkt att vara en LS-wannabee fast man är man.

För MEJ handlar det om karaktären, inte könet. Om ni fattar.

Men karaktären är ju en tydligt kvinnlig sådan, det är girl power, en 2000-talets Pippi Långstrump.

ööh

Vaddå "tydligt kvinnlig"?

Hon har datakunskaper som förvånar många, hon är orädd i fysiska situationer, bryr sej inte om utseende/kläder, hon är grymt logisk och planerande med ett osvikligt sinne för detaljer...

... allt detta gör ju att man kan vara en wannabee trots att man är man.

weasley skrev:ööh

Vaddå "tydligt kvinnlig"?

Hon har datakunskaper som förvånar många, hon är orädd i fysiska situationer, bryr sej inte om utseende/kläder, hon är grymt logisk och planerande med ett osvikligt sinne för detaljer...

... allt detta gör ju att man kan vara en wannabee trots att man är man.

Det är en tuff tjej som framställs ja. Ett ideal som starkt kontrasterar mot det Veckorevyn & Ebba von Adel-Sydow anför. Just därför är det ett kvinnoideal.