Jag mår väldigt dåligt av att sitta i väntsalar där det är mycket människor omkring.
Är det bara jag som känner att det är jobbigt bland många människor

Nej jag tycker att det är en skit stressig miljö gillar det inte alls.

Stressigt ja, men jag är rätt bra på att "stänga av" och liksom dissociera lite grann.. Det gör det uthärdligt, även om jag känner mig "utsatt" ändå. Det är värre när jag *måste* vara närvarande och interagera.

När mobiltelefoner låter och det är mycket sorl då känns det som om man ska svimma. Är extremt ljudkänslig och det är väldigt jobbigt

Jag tycker det är jobbigt att vänta i största allmänhet.
Att sen vänta med andra gör det inte mycket lättare. =P

För mig hjälper det med monotona rörelser med händerna, typ rulla tummarna.

Håller med ni andra. Att sitta i väntrum är jobbigt. Jag brukar läsa en tidning för att stå ut.

vallesmamma skrev:Jag brukar läsa en tidning för att stå ut.

Så länge som det finns vettiga tidningar i väntrummet, värst är det när det bara kryllar av skvallerblaskor som Svensk Gamtidning och liknande elände...

Jag brukar ha bok med. Skrivbok och/eller läsbok för att sysselsätta mig; anledning att inte sitta och glo i väggen för att slippa råka se nån i ögonen. Jag är avskärmad. Sist fick en jag kände ropa flera gånger före jag reagerade.

MsTibbs skrev:Jag brukar ha bok med. Skrivbok och/eller läsbok för att sysselsätta mig; anledning att inte sitta och glo i väggen för att slippa råka se nån i ögonen. Jag är avskärmad. Sist fick en jag kände ropa flera gånger före jag reagerade.

Heh, det där med att inte höra när folk ropar händer mig jämt också... Det är snarare ett undantag att jag hör. Har blivit kallad döv många gånger.

Jo det kan vara allt ifrån jobbigt till extremt jobbigt. För mig beror det på hur många av dom som sitter och "mumlar" nån skit. Ju mer mummel desto jobbigare.

treeman skrev:Jo det kan vara allt ifrån jobbigt till extremt jobbigt. För mig beror det på hur många av dom som sitter och "mumlar" nån skit. Ju mer mummel desto jobbigare.

Det har du rätt i. Jag tycker också att det är jobbigt när en person pratar högt eller när en bebis skriker. Skulle behöva ett filter i örat

MsTibbs skrev:Jag brukar ha bok med.

Jag har just packat ner 2,7 kg tidningar som inte ska följa med hem.

Väntsalar är inte jobbiga om inte människorna där ställer några krav på dig. Dvs: Om det man väntar på är att flyget ska gå är det enkelt, men ska man hålla reda på turordning...

Väntrum har jag faktiskt inga problem med.
Då är det värre att gå på stan och fönstershoppa i grupp. Det orkar jag knappt med.
Sen har vi alla halvsociala situationer där det krävs att man småpratar med folk man inte känner. Jag tycker att antingen umgås man på riktigt och pratar om intressanta saker, alltså genuina samtal, eller så är man själv.

Småpratande i vardagslag där det ska vara präktigt och duktigt och småborgerligt och svennebananigt är bland det värsta jag vet.
Vet inte om jag kan förklara närmare men det finns väl en och annan här som känner igen sig i det.

KrigarSjäl skrev:Väntrum har jag faktiskt inga problem med.
Då är det värre att gå på stan och fönstershoppa i grupp. Det orkar jag knappt med.
Sen har vi alla halvsociala situationer där det krävs att man småpratar med folk man inte känner. Jag tycker att antingen umgås man på riktigt och pratar om intressanta saker, alltså genuina samtal, eller så är man själv.

Småpratande i vardagslag där det ska vara präktigt och duktigt och småborgerligt och svennebananigt är bland det värsta jag vet.
Vet inte om jag kan förklara närmare men det finns väl en och annan här som känner igen sig i det.

Ja, usch.

Meningslöst kallprat bara i syfte att käften ska gå och den förhatliga frasen - Hur mår du ? (utan att vara genuint intresserad av hur det ligger till) är tröttsamt och onödigt.

Just att vara "fast" bland människor kan stressa mig, har jag så att säga en flyktväg är det lättare.. Men då till något folktomt ställe. Att i rask takt stega genom ett av Malmös folktätaste shoppingstråk, vilket jag gör ett par gånger om dagen, är extra jobbigt.. man översköljs av röster, ansikten, tomma blickar och det tar aldrig slut nästan. Sen tar det slut ändå och jag står på perrongen.. Kan liknas vid en brutal hinderbana som slutar i ett mingelparty.. där alla liksom jag vill hem och ingen pratar. På tåget hittar jag i bästa fall min egen ensamma hörna och kan gömma mig lite.. Då kan jag andas ut.

ca skrev:Just att vara "fast" bland människor kan stressa mig, har jag så att säga en flyktväg är det lättare.. Men då till något folktomt ställe. Att i rask takt stega genom ett av Malmös folktätaste shoppingstråk, vilket jag gör ett par gånger om dagen, är extra jobbigt.. man översköljs av röster, ansikten, tomma blickar och det tar aldrig slut nästan. Sen tar det slut ändå och jag står på perrongen.. Kan liknas vid en brutal hinderbana som slutar i ett mingelparty.. där alla liksom jag vill hem och ingen pratar. På tåget hittar jag i bästa fall min egen ensamma hörna och kan gömma mig lite.. Då kan jag andas ut.

Känner igen mig.
:/

När jag är ute på stan så kommer det ljud från alla håll och just då vill man stänga in sig själv i ett tomt rum. Sen så verkar jag ha någon sorts fobi för att jag tänker alltid så här. Jag vill inte få tinnitus och får jag det så är det människornas fel. Jag hatar verkligen alla sorters ljud.

Jag var på min systers student och det var för jävligt dom hade ju så otroligt hög volym på jag ville bort och jag grät så mycket det var verkligen hemskt. Jag har tinnitus fobi.

Jag håller med. Väntsalar är riktigt svårt. Slutar ofta upp med att jag inte sitter still över huvud taget för jag inte kan bli bekväm. Om där är tillfälle så går jag ofta ut och röker annars så brukar musik hjälpa ganska så bra att få mig koncentrerad.

Håller med, tycker det är välldigt stressande att sitta i väntrum om det är mycket eller några folk i rummet. Jag har inte hittat några knep så att det känns lättare att vistats i väntrum, när jag ska någonstan där jag måsste sitta i väntrum, så brukar gå in så sent som möjligt så jag slipper sitta där så länge.

Jag gillar inte heller att sitta på möten, jag blir så stressad att jag nässtan blir sjuk. Det brukar inte hjälpa att jag får reda på det flera dagar tidigare heller, jag gillar helt enkelt inte att gå på möten eller sitta väntrum.

Håller också med, att vänta är stressande i sig med också med många människor omkring, ljudkänslig till tusen som blir så jobbigt speciellt när personer mumlar nåt eller viskar, jag försöker stänga av ibland med musik som jag alltid har med mig men i värsta fall så går jag t o m därifrån för då känns det som jag inte får någon luft alls och dessa ljud och ljus som bombarderar kroppen, jättelustigt men jag jobbar alltid med det.

Länge sen jag satt i en väntsal men kommer ihåg speciellt en gång som var störande och det var när jag skulle göra teoriprovet till B-körkort. Massa folk man inte känner och knappast kommer träffa i framtiden, alla satt helt tysta. Tror den främsta anledningen till att folk blir som zombies vid såna tillfällen är saknaden av tävlingsfaktorer, men med hänsyn till trafikvett samt att man förhoppningsvis bara är med om det en gång per liv så kanske det inte gör så mycket.

Sitter jag i en väntsal tonar jag ut, mediterar.

Att vänta är det värsta jag vet. Näst efter folksamlingar då.

Har jag ett möte brukat jag försöka komma exakt på klockslaget. Har börjat blir rätt bra på det.