Man kan väl säga att jag blivit inspirerad av några aspie-vänner jag haft sedan länge. Sedan jag blev 40 ungefär så har de flesta hämningar släppt. Jag känner inte längre att jag behöver bry mig så mycket om vad folk tycker, samtidigt som jag antagligen lärt mig var den yttersta gränsen går för de flesta. Det har oxå varit ganska trevligt att reta upp en viss konservativ aspie ifrån gbg som är allergisk emot barnsligheter.

Förr var det väl snarare så att jag inte hade en anning om hur folk kunde "släppa loss" på NT-vis. Sprit gjorde inte någon nytta då jag bara blir trött och sömnig av sprit, inte ohämmad.

Ja, det kan ju vara motivation om ngt, att retas

Det är nog inte så mycket att jag bryr mig om vad de andra ska tänka, jag berättar ju gärna ALLT och får sen veta av maken t.ex. att det kanske inte var så smart...men jag bryr mig inte så mkt. Lite mer inställningen "take it or leave it".

Men i vilket fall så kanske det finns hopp

Jag är numera väldigt slipad när det gäller vad jag låter andra få veta. Jag kan t.ex. stänga av allt så att folk inte har en susning om vad jag tänker på (sist när jag var med dottern hos tandläkaren för att argumentera emot deras värdelösa behandlingar). Jag tror inte de fick ut ett enda dugg av vad jag tänkte på. Å andra sidan så har jag blivit mer öppen med folk jag känner väl, både NTs och aspies. Vi var t.ex. på julfest i fredags med jobbet med respektive, och det var väldigt trevligt och jag släppte nog loss mer än de flesta andra fast jag var spiknykter medan några var rejält berusade.

Att "släppa loss" handlar nog ganska mycket om självförtroende och att känna sig säker på hur man uppfattas.

Tycker du att alkohol är drygt att hantera, men eftersträvar ändå ett snarlikt rus så borde du kanske prova bensodiazepiner (benso-dia-sepiner). Att vara hög på benso, som t.ex valium eller xanax, är lite som att vara full - fast du får ingen förlust av intellekt och motorisk koordination. Det blir MYCKET enklare att prata med folk. Bensos är det enda som gör att jag kan släppa loss egentligen - och kanske cannabis också (men då spelar umgänget stor roll). På alkohol så spelar det ingen roll hur full jag är - jag känner alltid en stark bakgrundskänsla som säger nått i stil med: "det här är inte du, nu skådespelar du bara, skärp dig, coola ner dig"

Synd bara att sådana berusningsmedel är narkotikaklassade (om man inte har recept då...) Staten vill ju bara att vi ska roa oss med lösningsmedel.

Flia skrev:Ibland tar ADHD'n över, och jag släpper loss kroppsligt, samtidigt som jag hela tiden undrar vaffan jag håller på med och "faaaan vad jag gör bort mig" och "lugna neeeer mig nu".
Och babblar som en tok, samtidigt som jag hör mig själv och skriker inombords "sluuuuuta".

Men kan ADHD-jäveln hållas stången så står jag bara och tittar precis som du.

Känner att jag vill förtydliga lite......
Jag skulle också vilja kunna släppa loss sådär lagom som alla andra, men ADHD är ju inte lagom. Då går jag överstyr istället.

Fast jag har tröttnat helt på alkoholstinna fester och uteliv. Folk är ju inte sig själva, och det känns falskt för mig. Då kan det lika gärna vara.

Jag har aldrig haft svårt att släppa loss, inte minst genom att jag redan som ganska liten blev "sedd, bekräftad" av "nära och kära", vilket sedan gav mig en massa självkännsla (ibland självkännsla på gränsen till dumdristighet, som den gången då jag sade till en mellanstadielärare, jag tyckte uttryckte sig lite dumt, att "ta dig i brasan" . Gissa om han blängde till på mig... med åren kom jag på att det säkert berodde på min autismrelaterade kofrolali (ordagrant översatt från grekiskan lär det betyda "skitprat") att jag sade så där).

Dansa till musik har aldrig varit min grej. Men nog händer det att jag "jazzar" några steg när jag hör någon medryckande låt i radio ibland, till hustruns förtjusning .

Skulle inte rekomendera intag av benzo för att kunna släppa loss, har sett på nära håll hur det kan gå.

Personligen blir jag bara trött av min oxascand, vilket är syftet inför sänggående. Men vi är alla olika som tur är.

mvh, Katty-kattströ.

Lite segt - Känner igen de där. De enda som funkar är ifall jag är i mitt rätta element, som t.ex bakom en datorskärm, och snackar över skype. Eller alkohol. Jag har hört att jag t.o.m kan vara en trevlig pöjk när jag är full -Tragiskt och komiskt på fler plan som är värda att nämnas

Tidigare när jag gick till fester och sociala tillställningar gick jag för att hitta ett ligg och för att ha kul, och då brukade jag ta det onda (socialitet) med det goda (alkohol, sex, spänning). Folk brukar påpeka att jag beter mig socialt inkompetent men är samtidigt en stark person min "pondus" om man så vill har gjort att folk tidigare tyckte om att festa med mig då jag var "crazy" vilket även blev spännande för min omgivning- och som i sin tur skapade acceptans för min sociala inkompetens.

För mig är socialiteten i sig inte trevlig alls. Är jag på en stor fest och vill trivas utan att leta efter ett ligg, sätter jag mig ner och pratar med någon som jag känner nära sedan tidigare.
Det är dessa två sätt som jag hanterar sociala tillställningar på.

Samtidigt tycker jag om att utmana mig själv, jag hatar att bli begränsad av t.ex trötthet, ångest eller annat.
Så även om jag är "social inkompetent" så har jag och en kompis t.ex startat ett event bolag här i Malmö, första eventet är i morgon- en house klubb på deep i Malmö. Jag har fruktansvärd ångest inför detta event, vet att många polare till min kompis vill komma- och jag vet jag inte kan dricka för mycket alkohol (då jag är arrangören)- så jag är mycket mycket närvös...något som brukar vara till hjälp för mig- ds om jag inte har för mycket ångest- är att ignorera mitt eget tankeliv "stänga av" kort och gott- acceptera ångesten- och tillåta mig själv att t.ex vara tyst och tilbakatrucken- eller social klumpig.

indra76 skrev:Jag undrar om fler har problem med att släppa loss. Jag kan känna att jag vill och att det liksom "bubblar" i mig, men jag kan inte släppa loss.

T.ex. när jag lyssnar på musik i bilen blir jag väldigt emotionellt engagerad, får lätt en längtan efter att bara dansa loss. Men om jag får tillfälle att dans (i och försig ett tag sedan, är ju inte ute direkt) så kan jag aldrig förverkliga detta. Står bara och tittar på och vill absolut inte bli indragen med ngn annan, då går jag hellre därifrån.

Ett annat exempel är att släppa loss med hjälp av alkohol i andras sällskap, jag kan vilja, men inte riktigt tillåta mig att släppa taget. Nu pratar jag inte om att bli full, men att inte ha stenhård koll på vad jag dricker för att det inte ska bli för mykcket. Till exempel på företagsfester, antingen dricker jag väldligt lite eller inget alls, men jag skulle vilja släppa loss som de andra, bli lite wild and crazy, men icke!

Vet inte rikitgt varför, delvis kanske för att jag inte riktigt vet hur man gör, för de andra verkar det komma mer naturligt. Jag känner inte riktigt att jag är med de andra.

Sen har jag en tendens att så fort jag fått ngt i mig (behövs inte mycket!) så berättar jag gärna intima detaljer om mitt privatliv för de som jag kanske inte borde berätta det för (t.ex. min chef!!!). Kan vara en av anledningarna till att jag känner det bäst att hålla igen.

Fler som känner igen sig?

Känner igen mig i hur jag var yngre. Man måste bara tvinga sig ut på dansgolvet oh dansa lite, efter ett tag när man bekänner sig bekväm kan man ta ut svängarna mer!

Technoir har jag varit på en gång, det är spännande och coolt, men det är nästan 10 år sedan nu!!!

rdos skrev:Man kan väl säga att jag blivit inspirerad av några aspie-vänner jag haft sedan länge. Sedan jag blev 40 ungefär så har de flesta hämningar släppt. Jag känner inte längre att jag behöver bry mig så mycket om vad folk tycker, samtidigt som jag antagligen lärt mig var den yttersta gränsen går för de flesta. Det har oxå varit ganska trevligt att reta upp en viss konservativ aspie ifrån gbg som är allergisk emot barnsligheter.

Förr var det väl snarare så att jag inte hade en anning om hur folk kunde "släppa loss" på NT-vis. Sprit gjorde inte någon nytta då jag bara blir trött och sömnig av sprit, inte ohämmad.

Mina hämningar släppte strx efter 20.

Safek skrev:
Samtidigt tycker jag om att utmana mig själv, jag hatar att bli begränsad av t.ex trötthet, ångest eller annat.

Samma här, men nu när jag är äldre har jag låtit mig begränsas av dessa, jag bara orkar inte längre, har inte eneregi, är 34 nu.

Jag känner igen det du skriver. Jag upplever mig själv som väldigt hämmad, jag bara kan inte. Med rätt sällskap så kan jag våga mig upp på ett dansgolv, men oj vad glad jag är när jag kommer därifrån. Jag har otroligt svårt att släppa loss även i min lägenhet (för tänk om någon av grannarna hör ).

Ibland däremot, i rätt sällskap och i rätt sinnestämning (gärna om jag är övertrött) så kan jag bli väldigt flamsig, tramsig, pratig (mer än vanligt) och hjärnan galloperar iväg och är i sitt esse (när det gäller att hitta på dumheter iaf).

Känner igen en del i det du skriver där Flia att man tänker åt sig själv att sluta göra bort sig mer än man redan gjort.

Kan nämna att jag aldrig varit full och att alkohol eller dylikt inte är av intresse för mig.

lettan skrev:Technoir har jag varit på en gång, det är spännande och coolt, men det är nästan 10 år sedan nu!!!

TN hängde jag också mycket på för knappt tio år sen Nu blir det kanske en gång om året eller så, försöker pricka in när de har DJs som jag vet spelar lite synthpop. Sen drar jag dit min syster och så dansar vi loss!

Deadly_Nightshade skrev:Tycker du att alkohol är drygt att hantera, men eftersträvar ändå ett snarlikt rus så borde du kanske prova bensodiazepiner (benso-dia-sepiner). Att vara hög på benso, som t.ex valium eller xanax, är lite som att vara full - fast du får ingen förlust av intellekt och motorisk koordination. Det blir MYCKET enklare att prata med folk. Bensos är det enda som gör att jag kan släppa loss egentligen - och kanske cannabis också (men då spelar umgänget stor roll). På alkohol så spelar det ingen roll hur full jag är - jag känner alltid en stark bakgrundskänsla som säger nått i stil med: "det här är inte du, nu skådespelar du bara, skärp dig, coola ner dig"

Synd bara att sådana berusningsmedel är narkotikaklassade (om man inte har recept då...) Staten vill ju bara att vi ska roa oss med lösningsmedel.

L-theanine är kosttillskott som verkar skrämmande likt benso i kroppen. Billigt och lagligt. Fungerar mycket bra mot ångest för mig. Liksom benso får man tolerans rätt fort ifall man använder det ofta. Inte beroendeframkallande dock.

Vet inte, alldeles för mycket fokus på vad jag ska göra, vart jag har mina fötter och vad som är mellan mig och min destination för att jag inte ska krocka. Lyckas ofta slå axlarna i dörrkanter men endå.

Prövade att dricka en gång, 3 jägershots 6cl, 5 starköl (halvliters) och rom med cola. Hade full kontroll och blev inte ens full. Förstår inte hur folk kan börja fnittra av en cider.

Jag har läst och fått föreläsning om undersökningar där man testat alkoholplacebo. Folk blev "fulla" ändå. När man avslöjade experimentet visste deltagarna inte vad de skulle tro..

Hmm, släppa loss, bli vild och galen och bli något som inte är jag? Nej. Men med människor jag är trygg med kan jag slappna av med. Ibland kan jag dansa loss till bra musik hemma - med nerdragna persienner. Eller släppa loss på jympagolvet till rätt musik.

Alkohol blir jag bara sömnig, yr och seg av. Alla ljud blir påträngande, närgångna och känslan i huvudet febrig. Men gärna någon öl till maten för att det är gott.

Har försökt många gånger att "släppa loss", typ vid fester och så. Brukar gå åt helvete.

Tyvärr är det bara alkohol som fungerar om det inte är människor jag känner mig väldigt bekväm med.

Jag tror inte jag kan umgås med NTs utan alkohol. Jag skulle gärna börja varje dag med en 6:a. Om det inte skulle leda till olycka.

De få gånger jag gör det är jag alltid hemma, ensam. Har alldeles för dåligt självförtroende för att göra det bland folk.

Om man behöver spela NT kanske det blir svårt med Alkohol, om man då blir "sig själv" ..?

Fördelen med alkohol kan vara att man kan bli mer social, i ett sällskap med flera onyktra är de andra (oftast) inte lika känsliga för avvikare.

Dock finns det gott om nackdelar med alkohol...