Hej!

Man kan dubbelt så mycket som man själv tror, och tio gånger så mycket som morsan tror. Om man hela tiden har det i huvudet, så behöver man inte så mycket yttre hjälpmedel, om ens några alls. För då anstränger man sig verkligen att göra "lite till".

Som förtidspensionär kan man välja att leva ett sådant liv att man i stort sett inte har tider att passa. Då behöver man ingen kalender. för man har inga tider/möten att skriva upp. Man lägger sig på kvällen när man är trött och sover till man vaknar, alltså behöver man ingen väckarklocka. Man kan bestämma sig för att man ska diska efter varje måltid, och ha bestämda dagar/tider då man städar. Då behöver man inget schema, eftersom tiderna inte förändras och det som är regelbundet återkommande är lätt att komma ihåg. Sen kan man ha problem med hur man ska göra, i vilken ordning o.s.v. så att man behöver listor för just det, men då har man i alla fall minskat behovet av yttre hjälpmedel till ett minimum.

Jag kanske tänker väldigt fyrkantigt. I så fall får ni bli arga på mig. Berätta gärna var mitt resonemang felar.

Hälsningar

Lilla Gumman

Arga?? Vi??? Nehej du, här är det ingen som är arg på dig!!!

Thurizas skrev:Jag har inga hjälpmedel men skulle med stor sannolikhet behöva.
Inte heller vet jag vad det finns för hjälpmedel. Skulle aldrig fixa att någon skulle komma förbi och "hjälpa" mig med saker. Det skulle göra min vardag till ett helvete. Men någon form av planeringsverktyg skulle sitta bra då jag alltid tappar bort alla dessa j***a lappar osv jag skriver för att ha lite mer koll.

Jag fick beviljat boendestöd, men dagen innan de skulle komma första gången ringde jag och avbokade. Det skulle inte ens tala om för mig vad jag skulle göra, utan städa tillsammans med mig och kanske påpeka vad jag själv inte ser.
Jag fixar inte att ha folk här hemma helt enkelt.

Hyr städhjälp ibland när jag sparat ihop tillräckligt med pengar. Men dels gör hon bara det jag säger åt henne och dels behöver jag inte vara hemma när hon är här.

earlydayminer skrev:Nej, det betyder att du är envis som en åsna. Precis som jag.

Så... man är envis som en åsna när man inte behöver några hjälpmedel?

Hej thalia!

Nä... inte envis! Snarare "över-klok"... som det anstår en "Aspergare"

(ursäkta min felstavning av namnet )

geocache skrev:(ursäkta min felstavning av namnet )

Du är förlåten min son (har katolsk prästdräkt och halsband som är ett kors hehe skojar...)

Lilla Gumman skrev:Hej!

Man kan dubbelt så mycket som man själv tror, och tio gånger så mycket som morsan tror. Om man hela tiden har det i huvudet, så behöver man inte så mycket yttre hjälpmedel, om ens några alls. För då anstränger man sig verkligen att göra "lite till".

Som förtidspensionär kan man välja att leva ett sådant liv att man i stort sett inte har tider att passa. Då behöver man ingen kalender. för man har inga tider/möten att skriva upp. Man lägger sig på kvällen när man är trött och sover till man vaknar, alltså behöver man ingen väckarklocka. Man kan bestämma sig för att man ska diska efter varje måltid, och ha bestämda dagar/tider då man städar. Då behöver man inget schema, eftersom tiderna inte förändras och det som är regelbundet återkommande är lätt att komma ihåg. Sen kan man ha problem med hur man ska göra, i vilken ordning o.s.v. så att man behöver listor för just det, men då har man i alla fall minskat behovet av yttre hjälpmedel till ett minimum.

Jag kanske tänker väldigt fyrkantigt. I så fall får ni bli arga på mig. Berätta gärna var mitt resonemang felar.

Hälsningar

Lilla Gumman

Det kan väl funka, om man inte t.ex. har allvarliga trötthetsproblem (som för mycket ansträngning i värsta fall kan förvärra permanent) eller har en sådan kombination av läggning och stresskänslighet att fasta rutiner blir ett stressmoment.

Och utom att det väl ändå finns både "måste", "vill" och "måste för att livet ska vara värt att leva eller ens gå att uthärda" även i de flesta förtidspensionärers liv. Och att de sakerna kan spela en otrevliga spratt när de kombineras med följder av bristande ork eller ordningsförmåga eller extrem stresskänslighet.

tahlia skrev:

earlydayminer skrev:Nej, det betyder att du är envis som en åsna. Precis som jag.

Så... man är envis som en åsna när man inte behöver några hjälpmedel?

Om man är i behov av det men inte tycker sig behöva det, ja.

Jag får inte vardagen att fungera oavsett hjälpmedel. Just nu har jag boendestöd som jag undviker.

Lilla Gumman skrev:Hej!

Man kan dubbelt så mycket som man själv tror, och tio gånger så mycket som morsan tror. Om man hela tiden har det i huvudet, så behöver man inte så mycket yttre hjälpmedel, om ens några alls. För då anstränger man sig verkligen att göra "lite till".

Som förtidspensionär kan man välja att leva ett sådant liv att man i stort sett inte har tider att passa. Då behöver man ingen kalender. för man har inga tider/möten att skriva upp. Man lägger sig på kvällen när man är trött och sover till man vaknar, alltså behöver man ingen väckarklocka. Man kan bestämma sig för att man ska diska efter varje måltid, och ha bestämda dagar/tider då man städar. Då behöver man inget schema, eftersom tiderna inte förändras och det som är regelbundet återkommande är lätt att komma ihåg. Sen kan man ha problem med hur man ska göra, i vilken ordning o.s.v. så att man behöver listor för just det, men då har man i alla fall minskat behovet av yttre hjälpmedel till ett minimum.

Jag kanske tänker väldigt fyrkantigt. I så fall får ni bli arga på mig. Berätta gärna var mitt resonemang felar.

Hälsningar

Lilla Gumman

Vad är det här för äppelhurtighet.
Varifrån kommer din tro på att det går att tänka positivt när man inte är en sån person?

Jag har förtidspension av en anledning, min värk sitter där den sitter och går inte att göra nåt åt. Tror du att den slutar när man får förtidspension?

Och nej.... med AS och/eller ADHD kan man INTE bestämma sig för att diska varje dag. Vet du inte det så tycker jag inte du ska uttala dig.

earlydayminer skrev:

tahlia skrev:

earlydayminer skrev:Nej, det betyder att du är envis som en åsna. Precis som jag.

Så... man är envis som en åsna när man inte behöver några hjälpmedel?

Om man är i behov av det men inte tycker sig behöva det, ja.

Ahh... du förutsatte att det fanns ett förnekat behov. Så fel det kan bli.

Flia skrev:Och nej.... med AS och/eller ADHD kan man INTE bestämma sig för att diska varje dag.

Man kan nog, men det är inget jag rekommenderar.

Håller med Lilla Gumman faktiskt, behöver man inte jobba så kan man ha det väldigt bekvämt. Det säger sig självt. Dock så måste man oftast ha en massa besvär innan man slipper. De försvinner nog inte bara för att man slipper arbeta, även om det kanske var arbetet som gjorde att de visade sig eller orsakade dem.

Parvlon skrev:

Flia skrev:Och nej.... med AS och/eller ADHD kan man INTE bestämma sig för att diska varje dag.

Man kan nog, men det är inget jag rekommenderar.

Håller med Lilla Gumman faktiskt, behöver man inte jobba så kan man ha det väldigt bekvämt. Det säger sig självt. Dock så måste man oftast ha en massa besvär innan man slipper. De försvinner nog inte bara för att man slipper arbeta, även om det kanske var arbetet som gjorde att de visade sig eller orsakade dem.

Absolut, jag är priviligierad med min förtidspension.
Jag klarar av att inte sova på nätterna för värken, att inte kunna ta bussen in till stan när jag vill, att inte kunna gå ner till affärn och handla det där jag glömde nyss, att inte kunna cykla.
Att dessutom få så lite pengar att jag inte har råd med mer än mat.

Att diska varje dag tillhör inte det som fungerar.
Att komma iväg på läkarbesök, tandläkarbesök, få handlat det som tagit slut i skafferiet o.s.v kräver hjälpmedel om man har AS/ADHD.
Trodde ni att man slipper sånt när man har förtidspension?

Flia skrev:Trodde ni att man slipper sånt när man har förtidspension?

Självklart går det inte att leva bekvämt om man har olösta problem. Sen är det nog så att många problem kan komma av att man inte rör på sig särskilt mycket, särskilt värk och sömnproblem.

Att diska varje dag tillhör inte det som fungerar.

Man kan likförbannat bestämma sig för att diska varje dag, även om det inte är fysiskt möjligt att diska.

Parvlon skrev:

Flia skrev:Trodde ni att man slipper sånt när man har förtidspension?

Självklart går det inte att leva bekvämt om man har olösta problem. Sen är det nog så att många problem kan komma av att man inte rör på sig särskilt mycket, särskilt värk och sömnproblem.

Nu är jag så jävla arg att jag borde sluta.
Men ett problem med att vara aspie är att det inte går att sätta sig in i hur andra tänker eller har det.

Men att ändå lära sig att det är så - att andra har helt andra förutsättningar än du - är en följd av erfarenhet som du tydligen inte har.

Att diska varje dag tillhör inte det som fungerar.

Man kan likförbannat bestämma sig för att diska varje dag, även om det inte är fysiskt möjligt att diska.[/quote]

Du kanske kan det, vackert så.

Jag har aldrig försökt, men jag vet att man kan.

tahlia skrev:

earlydayminer skrev:

tahlia skrev:

earlydayminer skrev:Nej, det betyder att du är envis som en åsna. Precis som jag.

Så... man är envis som en åsna när man inte behöver några hjälpmedel?

Om man är i behov av det men inte tycker sig behöva det, ja.

Ahh... du förutsatte att det fanns ett förnekat behov. Så fel det kan bli.

Ja, så fel det kan bli. Jag drog en felaktig slutsats baserad på min observation av din negativism. Jag undrar om du faktiskt är en organism med funktionen att få optimister att missförstå dig som en vandrande defensiv mekanism med lur i tanken. Eller fart i baken. Du vet du vad? Är du i behov av stöd?

earlydayminer skrev:Ja, så fel det kan bli. Jag drog en felaktig slutsats baserad på min observation av din negativism. Jag undrar om du faktiskt är en organism med funktionen att få optimister att missförstå dig som en vandrande defensiv mekanism med lur i tanken. Eller fart i baken. Du vet du vad? Är du i behov av stöd?

Realism - inte negativism. Det är fortfarande en viss skillnad.

Behov av stöd? Ehm.. nej.

För att ta det till en seriös nivå. Grejen är att jag inte har några problem som kräver de hjälpmedel som idag finns att tillgå. De delar av min problematik som ställer till det går inte att underlätta eller hjälpa. Svårare än så var det inte.

Thurizas skrev:Skulle aldrig fixa att någon skulle komma förbi och "hjälpa" mig med saker. Det skulle göra min vardag till ett helvete. Men någon form av planeringsverktyg skulle sitta bra då jag alltid tappar bort alla dessa j***a lappar osv jag skriver för att ha lite mer koll.

Skulle inte heller tåla att nån kom in i mitt hem och "hjälpte" mig. Skulle kännas jävligt skumt. Äckligt. Sen har jag lärt mig borsta tänderna själv nu i 30-årsåldern.

Fixa en liten handdator som du kan skriva i. Eller kanske du kan skriva i mobilen.

Hej!

Flia skrev:

Lilla Gumman skrev:Hej!

Man kan dubbelt så mycket som man själv tror, och tio gånger så mycket som morsan tror. Om man hela tiden har det i huvudet, så behöver man inte så mycket yttre hjälpmedel, om ens några alls. För då anstränger man sig verkligen att göra "lite till".

Som förtidspensionär kan man välja att leva ett sådant liv att man i stort sett inte har tider att passa. Då behöver man ingen kalender. för man har inga tider/möten att skriva upp. Man lägger sig på kvällen när man är trött och sover till man vaknar, alltså behöver man ingen väckarklocka. Man kan bestämma sig för att man ska diska efter varje måltid, och ha bestämda dagar/tider då man städar. Då behöver man inget schema, eftersom tiderna inte förändras och det som är regelbundet återkommande är lätt att komma ihåg. Sen kan man ha problem med hur man ska göra, i vilken ordning o.s.v. så att man behöver listor för just det, men då har man i alla fall minskat behovet av yttre hjälpmedel till ett minimum.

Jag kanske tänker väldigt fyrkantigt. I så fall får ni bli arga på mig. Berätta gärna var mitt resonemang felar.

Hälsningar

Lilla Gumman

Vad är det här för äppelhurtighet.
Varifrån kommer din tro på att det går att tänka positivt när man inte är en sån person?

Jag har förtidspension av en anledning, min värk sitter där den sitter och går inte att göra nåt åt. Tror du att den slutar när man får förtidspension?

Och nej.... med AS och/eller ADHD kan man INTE bestämma sig för att diska varje dag. Vet du inte det så tycker jag inte du ska uttala dig.

Jag ber om ursäkt. Jag har diskuterat detta med min make, och också funderat själv. Rent teoretiskt fungerar det. Men i praktiken fungerar det givetvis inte alltid, om ens ofta.

För att komma ihåg att ta medicinen kan det vara bra med en påminnelse via mobiltelefon, Handifon, smartphone etc. Särskilt om man har mediciner som ska tas vid olika tidpunkter. Om man som jag lägger medicinen (Concerta) i en stor dosett och låter dosetten ligga på matbordet jämt, syns den när man ska äta frukost. Då kan jag ta medicinen i samband med frukosten. I teorin ska detta räcka, för dosetten ligger väl synlig. Ändå glömer jag att ta medicinen någon gång då och då. Det är ett exempel på att det som fungerar i praktiken inte alltid fungerar i teorin.

Maken är helt emot yttre hjälpmedel, och jag försöker att träna upp hjärnan och klara mig utan så långt det bara går. Jag tycker dock att hjälpmedel är bra för de som verkligen behöver dem.

Hälsningar

Lilla Gumman

Jag har boendestöd som hjälper mig med det som jag inte klarar av att utföra på egen hand, eller rättare sagt, som jag inte klarar av att på egen hand utföra inom en acceptabel tidsram. Till yttermera visso använder jag ett par olika kalenderformer för att schemalägga den tid som går att planera i förväg.

Annars förlitar jag mig på entropiprincipen, d.v.s. att alla papper och attiraljer som ligger jämnt utspridda över bostaden inom några miljarder år kommer att hamna på rätt plats alldeles på egen hand.

Jag har faktiskt en sån där yttre sak som (åtminstone oftast) fungerar som ett hjälpmedel för att vardagen ska fungera. Tror inte jag skulle klara mig utan den i alla fall, finns dock ej med på listan.

De hjälpmedel jag har, har jag fixat själv. De är:
bil, anteckningsblock, penna och mobiltelefon.