Alien skrev:

KrigarSjäl skrev:...självklart ska tjejer sminka sig.

Varför det?

- För att annars ser du inte skillnad på killar och tjejer och det vore ju fatalt

- För att kvinnor är mindre vackra än män, och därför måste de i motsats till män försköna sig för att bli uthärdliga att se på?

- För att det är viktigare att kvinnor behagar män (som är det överordnade könet) än tvärtom?

1. Man ska bry sig om sitt utseende, och jag gillar inte unisexidealet.
Fjällrävenryggsäck och ovårdat hår? Nej tack.

2. Min syn har inte blivit så dålig att jag börjat ta fel.

3. Tvärtom, alla vet att kvinnan är det vackrare könet.

4. Jag ser inget fel i att accentuera de fysiska könsskillnaderna. Nu är det så att män och kvinnor uppskattar varandras olikheter och därför uppfattas som mer attraktiva om det könstypiska framhävs.
Möjligen är HBT-folket eller delar därav undantaget från regeln.

Jag sminkar mig bara om jag ska gå på stan tex eller träffa någon och då använder jag allt, verkligen allt och går inte utanför dörren förän jag ser ut som en glamoure modell. Jag har även långt blont löshår i och nu på senare har jag även börjat ha lockigt super snyggt hår.

Men jag kan också tala om att jag mår välldigt dåligt av att hålla på så här och det borde inte killar uppmuntra tjejer att göra för innerst inne gråter man.

Alien skrev:

- För att det är viktigare att kvinnor behagar män (som är det överordnade könet) än tvärtom?

Det här visar ju i sig själv att jag hade rätt i det jag skrev om feminism i den andra tråden (som du var emot). Behaga utseendemässigt - gör du om till: behaga rätt och slätt...

Moderator: Övrig text som är off-topic flyttad hit: http://www.aspergerforum.se/feminism-ja-tack-t15177.html

Jag svarade Ja, men bara på fest, och då blir det bara lätt med lite läppstift, puder och mascara.

Fast jag går väldigt sällan på fest. Jag dricker inte gärna alkohol. Jag blir aldrig bjuden på fest, men å andra sidan har min bekantskapskrets, vilken förövrigt är obefintlig, bara bestått av NT tills för bara en vecka sedan då jag träffade en livs levande AS människa.
Tyckte plötsligt att livet var roligt, fast det sket sig ganska snabbt...

Sminka nej, det är ett lika konstigt påfund som småprat. Det enda jag gör är att färga håret, men det är bara för att jag har börjat få grå hårstrån. Ett arv från min kära far. Tidigt gråhårig. Nu var det iofs ett tag sedan jag färgade håret, men har varit ner i en depression ett tag oc inte haft ork och ta tag i det på ca 4-5 månader då livet har varit surt.

Inger skrev:Bjäbbis, regnif och Alien, tror ni ser bäst ut au naturelle så då passar det ju bra med lågt till obefintligt intresse för smink.

Jag är ingalunda säker på att jag ser bäst ut utan smink. Men tjänar det något till att pryda en soptipp? Känns som något mer genomgripande behövs, kanske plastikkirurgi. Eller mer positivt uttryckt: Min underbara personlighet är väl ändå viktigast?

Jag har svårt att bli klar i tid när jag ska någonstans. Så det blir inte tid till någon make-over/make-up. Därtill har jag dålig syn (sminkar man ögonen måste man ta bort glasögonen) och är inte så stadig på handen.

Eau-de-toilette däremot tar bara en sekund att spruta på; så är jag färdigklädd.

Läppstift har jag alltid haft svårt för. Det försvinner så fort man dricker el äter något, och då får man dessutom läppstiftssmak i munnen.

Min dotter använder "bara" mascara och kajal, men det använder hon å andra sidan varje dag. Iaf om hon ska träffa folk utanför familjen och det gör hon nästan alltid. Jag varnade henne när hon var tonåring "om du börjar sminka dig, måste du göra det varje dag, annars kommer folk att tycka att du ser trött ut om du dyker upp osminkad". Detta fick henne att avstå en tid, men till slut ville hon göra som sina kompisar.

Betr solbränna så såg hon lite lustig ut när hon var hemma nyligen. Undre delen av ansiktet var brunt, över delen vitt. Som om hon var sminkad till hälften. Men det berodde på skyddsglasögonen hon använt i fjällen. Hon kunde ju brunsminkat sig för att dölja det men det brydde hon sig inte om/hade inte tid med.

Alien skrev:Jag är ingalunda säker på att jag ser bäst ut utan smink. Men tjänar det något till att pryda en soptipp? Känns som något mer genomgripande behövs, kanske plastikkirurgi. Eller mer positivt uttryckt: Min underbara personlighet är väl ändå viktigast?

Din underbara personlighet är i o f s en stor del av din charm, men jag hävdar envist att du har ett väldigt originellt och vackert utseende också.

Du är fri att tycka annorlunda men jag kommer inte ändra min åsikt.

Nej. Jag sminkar mej aldrig. Gillar inte sånt. jag skulle aldrig känna mej bekväm och avslappnad om jag viiste att jag hade klet i ansiktet. Sen skulle det bara vara en tidsfråga innan det hamnade överallt utom där det ska vara.

Jag sminkar mig lite - målar ögonen och läpparna, sam täcker över finnar med hudfärgat stift. Ibland händer det att jag förstärker mina finska drag och drar ut eyelinern lite så att ögonen skall bli ännu mer kattlika. Förut hade jag också glittersmink, så ibland lade jag silverglitter på läppar och ögon och hällde guldglitter i håret. Vågade jag, skulle jag hålla på och experimentera mer, typ måla maoritecken på hakan eller sota ögonen, men så kan man ju inte gå runt.

Jag rakar mig också, vill egentligen inte, men gör det för att inte folk skall tycka att jag är äcklig. Lyckligtvis är jag så ljus att jag egentligen inte behöver raka benen håren syns inte.
Noppar ögonbrynen gör jag INTE. Provade en gång och trodde jag skulle tuppa av för att det gjorde så in i h-e ont. Lyckligtvis har jag inte så tjocka ögonbryn heller, ser inte precis ut som min älskade Frida Kahlo.
(Det är inte jag i avataren, det är den där evinnerliga Sarah Brightman... )

Inger, jag tror att om man känner sympati för någon så gillar man dens utseende också. Träffar man folk man tycker om så flödar oxytocinet. Då behövs inget smink!

Tjejer får för sig att de är fula. Och får de väl för sig det, då är det kört att försöka få dem att se något annat.
Hur mycket klokare de än är i hur många andra avseenden som helst.

Sorgligt.

Zombie, det är faktiskt ett tryck på att man ska anse sig ful, hitta en massa fel på sin kropp och anse sig tjock. Varför det är så vet jag inte men det hänger väl på något sätt ihop med trycket om att man ska ägna en massa energi på smink, kläder och sånt.

Jag har alltid tyckt om mitt eget utseende, och även om det liksom på andra alltid finns skavanker som jag skulle kunna hänga upp mig på så har jag aldrig sett det som avgörande men det får man inte säga för då gör man sig liksom förmer på något sätt.

Bjäbbmonstret skrev:Zombie, det är faktiskt ett tryck på att man ska anse sig ful, hitta en massa fel på sin kropp och anse sig tjock. Varför det är så vet jag inte men det hänger väl på något sätt ihop med trycket om att man ska ägna en massa energi på smink, kläder och sånt.

Och med den ständiga ensidiga exponeringen för extremt ovanliga och delvis rent konstgjorda utseenden, för att sedan inte gå in på den hjärntvätt som bryter ner självförtroendet andra vägar än genom utseendet. Nog vet jag det. Motsäger det det jag skrev? ("Sorgligt" var ett understatement förresten, på annat sätt skulle jag inte orka uttrycka mig.)

Bjäbbmonstret skrev:Zombie, det är faktiskt ett tryck på att man ska anse sig ful, hitta en massa fel på sin kropp och anse sig tjock. Varför det är så vet jag inte men det hänger väl på något sätt ihop med trycket om att man ska ägna en massa energi på smink, kläder och sånt.

Ja, skönhetsindustrin omsätter säkert miljarder. Och otroligt nog så betalar man för veckotidningar som inte är något annat än reklam från perm till perm för allt man måste kosta på för att se bra nog ut.

Jag har alltid tyckt om mitt eget utseende, och även om det liksom på andra alltid finns skavanker som jag skulle kunna hänga upp mig på så har jag aldrig sett det som avgörande men det får man inte säga för då gör man sig liksom förmer på något sätt.

Jag blir bara glad att läsa sånt. Att vara nöjd med sitt utseende verkar tyvärr vara något väldigt sällsynt.

Ja, det är fint att höra, Bjäbbis. Att du gillar ditt eget utseende.

Ibland kan jag gilla mitt men ja, det skiftar. Från att oftast hört kommentaren om hur ful man är och nästan aldrig hört något annat så kan det vara lätt att tro på just det. Men ibland kan jag tycka annorlunda från det och faktiskt tycka jag ser okej ut. Men har sett folk i kassan tex. som ser skräckslagna ut när de ser mig och jag är inte ens fixad att se läskig ut eller något annat heller, och jag undrar varför. Då börjar jag undra om jag verkligen ser så hemsk ut. Kanske är det bland vissa då? Men det är skönt att på de här träffarna och forumet i stort så blir man inte dömd av folket här!! *stor lättnad*

Passar tyvärr. Men tack!

Bjäbbmonstret skrev:Det gemensamma för flertalet "kvinnliga attribut" är att de innebär kontroll och ansträngning på ett sånt sätt att de hindrar rörelsefrihet och bekvämlighet. Undantagen är luftiga kjolar på sommaren och att låta håret växa. Så dessa s.k. kvinnliga attribut håller jag mig gärna med medan resten får vara.

Ja, tanken går till bundna fötter, korsetter etc.

Fast långt hår har ju också en del män, och män har haft det allmänt förr i tiden. Så det är snarare männen som kan använda hårväxten som manliga attribut, genom att raka av sig håret (än så länge inget kvinnorna tar efter) och/el anlägga mustasch el skägg (som männen är ensamma om).

KrigarSjäl skrev:

Alien skrev:

KrigarSjäl skrev:...självklart ska tjejer sminka sig.

Varför det?

- För att annars ser du inte skillnad på killar och tjejer och det vore ju fatalt

- För att kvinnor är mindre vackra än män, och därför måste de i motsats till män försköna sig för att bli uthärdliga att se på?

- För att det är viktigare att kvinnor behagar män (som är det överordnade könet) än tvärtom?

1. Man ska bry sig om sitt utseende, och jag gillar inte unisexidealet.
Fjällrävenryggsäck och ovårdat hår? Nej tack.

2. Min syn har inte blivit så dålig att jag börjat ta fel.

3. Tvärtom, alla vet att kvinnan är det vackrare könet.

4. Jag ser inget fel i att accentuera de fysiska könsskillnaderna. Nu är det så att män och kvinnor uppskattar varandras olikheter och därför uppfattas som mer attraktiva om det könstypiska framhävs.
Möjligen är HBT-folket eller delar därav undantaget från regeln.

1. Jag får citera mig själv:

Motmotfråga: Hur blir att inte sminka sig detsamma som "att skita i hur man ser ut"? I så fall skiter alla män som inte sminkar sig (det är väl ändå majoriteten) i sitt utseende.

Man kan ju försöka skaffa en snygg frisyr och kläder i färger som passar en. Man kan också träna för sin hälsas skull. Men varför sminka sig som nödvändighet, det är ju en tradition från tider när kvinnor bara kunde överleva om de behagade männen i konkurrens med andra kvinnor.

Prydlig och välvårdad är inte samma sak som "välsminkad". Eller du kanske anser att det är det för kvinnor. Min dotter brukar ofta ha rufsigt hår och kånkar jämt omkring med ryggsäcken med träningsgrejer och studielitteratur. Även tjejer kan ha annnat att tänka på än att behaga killar varje minut. Och killar med rakad skalle behöver inte ägna tid åt att fixa håret.

2. Men osminkade kvinnor är inte tillräckligt kvinnliga? Kan ju vara lämplig strategi för en del män: "en osminkad kvinna har för gott självförtroende och dessutom kan hon, hemska tanke, vara feminist, bästa att undvika såna".

3. I så fall tydligen endast för att kvinnor sminkar sig. I naturen är det hannarna som är vackrast för att behaga honorna.

4. Ja, det kan så vara. Alltså helt följdriktigt med urringat och åtsittande på "parningsställena". Men likadant även i skolan, på arbetsplatsen etc. En kvinna måste tydligen alltid vara "redo" att fånga en man.

När jag var och handlade på Lindex häromdagen, så stirrade jag bara i ansiktet på tjejen i kassan. Utan tvekan var hon välsminkad med allt. Jag förstår de killar som inte gillar tjejer med smink.

Jag ville säga - du ser ut som Hayden Penettiere, men jag gjorde inte det för jag kunde inte lista ut om man kan säga så, och om det är en komplimang, eller inte.

Jag tycker att smink är äckligt, och att det ser så onaturligt ut!
Jag sminkar mig aldrig, och när jag testade bara för skojs skull, kände jag mig så smutsig att jag tvättade bort allt med en gång.

Satanen skrev:Dem få gånger jag bär smink är när jag gör corpsepaint
Det är kul att se förjävlig ut!

http://satanen.deviantart.com/gallery/#SATANEN

Förjävlig "ist krieg"

Jag vet inte vad jag kan tillföra den här debatten egentligen, men jag har aldrig hållit på och sminkat mig, och jag har inte varit singel på 20 år, haha. Så uppenbarligen finns det män som är okej med att man inte gör det.

Eller jo, jag corpsepaintade mig en gång 1992

JAg tycker smink är coolt. Synd att det helt enkelt inte funkar just för män t.ex, att kunna använda sig lite av kreativt självuttryck. Än dock det mesta inom sminkning är att framhäva sina drag, men oftast misslyckas.

Då t.ex när man liknar mer en porslindocka än en livs levande människa.

JAg gillar inte när någon ser för perfekt ut. JAg vill ha skavanker.

Jag sminkar mig varje dag med mascara och kajal under ögonen. Känner mig hemsk om jag går ut osminkad, jag ser bara trött och tråkig ut. Men jag vet att andra inte uppfattar mig så. Jag sminkar mig för känslans skull, jag känner mig fräschare och finare om jag är sminkad.
Men sminkar mig inte mer än vanligt om jag ska till en fest.

Däremot hade jag en jättelång period i tonåren när jag inte sminkade mig på flera år.

Är ju inte tjej per definition men.... jag har sminkat mig nån gång. Det var rätt ball. Smink e kuligt.