Hej ! Samtidigt som jag nu har en partner har jag sedan en längre tid tillbaka en nästan sjuklig känsla av avundsjuka i mig ifall han tittar på andra killar när vi är ute, har funderat på vem som bäst kan ge mig svar, för smärtan är mycket stark. Även fast vi litar på varann så kan jag nästan gråta av att spela den musik han brukar spela för den är vemodig, vad bottnar det i ? Jag känner att jag skulle aldrig klara av om! han lämnade mig och tänker ska jag söka en ny partner igen ? eller orkar jag inte det.


Har googlat på sll på nätet om nån kan ge mig svar, för jag skulle vilja tala med en expert som kan detta om en sjuklig avundsjuka, och vemodighet när jag spelar den musik han brukar spela, lider! av den.


Mycket tacksam för svar, eller om nån vet nån som kan ge svar på vad denna starka känsla beror på. Jag har inte haft så mycket längre relationer, så det utgör en del kan jag tänka mig men gråten då..fast jag har det bra ??


Ha en bra vecka mina vänner!

Kort svar på väg till sängen...

Svartsjuka kallas det när man är rädd att bli lämnad eller att ens partner ska attraheras av andra. Ganska vanlig och normal känsla (så länge den hålls inom rimliga gränser och inte slår över i sjuklig paranoia eller överdrivet kontrollbehov). Oftast nojar man helt i onödan så det är bara att låta känslan finnas där och se den som en naturlig del av att känna starkt för en annan person.

Att man blir vemodig av den musik ens älskade brukar spela är också helt normalt och naturligt, särskilt om man är lite romantiskt lagd och lätt blir gripen av musik som betyder mycket för en. För dig verkar ju musik väldigt viktigt överlag, så det är inte alls konstigt att du reagerar så starkt när det dessutom kommer passion med i bilden.

Vad dessa känslor beror på? Du är kär helt enkelt:

Tack snälla Inger, då vet jag mera !


Ha en bra vecka, ska iväg och jobba några timmar idag, min kille oxå..sen lovade han att städa lite i vårat! hus

Chrilleb skrev:Hej ! Samtidigt som jag nu har en partner har jag sedan en längre tid tillbaka en nästan sjuklig känsla av avundsjuka i mig ifall han tittar på andra killar när vi är ute, har funderat på vem som bäst kan ge mig svar, för smärtan är mycket stark.

Du kanske har upplevt "att bli lämnad" innan i ditt liv? Isåfall så finns kanske smärtan ifrån den/de upplevelserna kvar i dej. Som rester.

Som Inger säger om du känner avundsjuka så försök bara acceptera att du känner så. Om man verkligen kan acceptera det så kan smärtan minska. Och har du upplevt "att bli lämnad" innan så är det ju gamla känslor som spökar. Då kan du se dom för vad de är.

Själv blir jag lätt svartsjuk. Kan känna stor smärta. Men jag vet att nästan hela smärtan kommer ifrån tidigare upplevelser av att bli lämnad. Jag återupplever den om och om igen. Karma...

Samtidigt som jag nu är väldens lyckligaste människa så har jag en annan sida som är det fruktansvärda sjukdomsbilden, och det med svartsjukan.


Ska ringa min psykolog om ännu ett besök eller bara ett samtal så att hon får höra det senaste bra att hon uppdateras, för jag kan prata om allt med henne ungefär som jag skriver till er här. Den svartsjuka jag känner Kan inte vara normal, samtidigt är jag inte van att ha relation..jaja..haha.. eller så är jag bara en halvt helcrazy svensk musicerande man som är deltids självupptagen och heltidare chattare hahah


Med vänlig hälsning
Christer

Han kan lämna dig när som helst.
Deal with it.

Det är normalt att känna så i viss mån. Hur naturligt det är vet jag inte, men det är en intressant fråga. Jag har aldrig haft de där problemen med att partnern attraheras rent sexuellt av andra, det har däremot en partner till mig haft problem med, i helt orimliga proportioner. Trots att jag aldrig varit otrogen i ett fem år långt förhållande...

Rädsla för att bli lämnad kan man ju ha också utan att vara svartsjuk på nån annan person, det har däremot jag haft.

Jag är uppfostrad med den inställningen att kärlek som inte är livslång är ett meningslöst misslyckande och slöseri på tid, typ. Känns lite opraktiskt egentligen, men det är ju inte ett medvetet val.

Jag är knäpp åt andra hållet, är i stort sett aldrig svartsjuk. Det sliter så lite

Nej, men på fullt allvar alltså, jag är mer orolig för att andra ska säga att jag är värdelös som jag är, om jag inte presterar något åt dem. Skapa självkänsla genom självförtroende. Svartsjuka är mig obekant.

Chrilleb skrev:Samtidigt som jag nu är väldens lyckligaste människa så har jag en annan sida som är det fruktansvärda sjukdomsbilden, och det med svartsjukan.


Ska ringa min psykolog om ännu ett besök eller bara ett samtal så att hon får höra det senaste bra att hon uppdateras, för jag kan prata om allt med henne ungefär som jag skriver till er här. Den svartsjuka jag känner Kan inte vara normal, samtidigt är jag inte van att ha relation..jaja..haha.. eller så är jag bara en halvt helcrazy svensk musicerande man som är deltids självupptagen och heltidare chattare hahah


Med vänlig hälsning
Christer

Jag tycker du verkar mycket förståndig i att du kan se dina "svagheter" på det här sättet du gör och vill göra något åt dom. Hur många skulle vela lämna en kille/tjej som faktiskt tar ansvar för sig själv och för att inte skada relationen den är i?
Vad jag vet är dom grymt svårräknade!
Så... jättebra att du skall göra något åt detta och prata med en legitimerad psykolog och jag önskar dig all Lycka med kärleken

Jag kan ibland, utifrån min rädsla för förändring, känna en sorts svartsjuka. Det liksom sticks i magen på en. Det går dock över, oavsett om vänner lämnar en eller inte, till slut.

KrigarSjäl skrev:Han kan lämna dig när som helst.
Deal with it.

Fan vilken uppmuntrande stil du kör med...

Krigis, muntergöken...

Smyghomofob!

Ja Krigarsjäl det var inte fint, fy !


Christer

Fy...?

Ni är lustiga ni rövbökare.

Och dubbelmoralen visar återigen sitt tryne.

KrigarSjäl skrev:Fy...?

Ni är lustiga ni rövbökare.

Alltså är ni IRONISKA nu? Jag fattar fan inget.


hehe eller?

Bli lämnad är hemskt. Och "Give some love people"!
Blev lämnad på dagis en gång. Det var mardröm asså...

Miche skrev:

KrigarSjäl skrev:Han kan lämna dig när som helst.
Deal with it.

Fan vilken uppmuntrande stil du kör med...

Krigis, muntergöken...

Det Krigis skrev är en sanning och borde uppmuntra till att inte ta någon för givet, leva i nuet och njuta av det man har.

Edit: På grund av smileyn utgick jag ifrån att du var ironisk, Miche.

Rädslan att bli lämnad och (sjuklig) svartsjuka bottnar, tror jag, i dålig självkänsla samt tillitsproblem.

Både den dåliga självkänslan och den bristande tilliten kan ha grundats redan i barndomen.
Kanske har man blivit lämnad av någon som man stod i beroendeställning till, sin förälder eller annan betydelsefull person.
Att man blir lämnad kan både innebära att man i fysisk bemärkelse blivit lämnad eller att en viktig person på ett psykiskt plan svikit, varit känslokall eller misshandlat (verbalt/fysiskt) eller på annat sätt agerat illa.

Sjuklig svartsjuka - och då menar jag den värsta sorten där man försöker kontrollera någon annan - kan även vara rester av medberoendeproblematik.
Ett av faserna i medberoende är just detta kontrollbeteende av den anhöriga som missbrukar och detta beteende kan finnas kvar och ställa till det i framtida nära relationer. Tilliten har helt enkelt skadats i så stor utsträckning att man inte vågar lita på någon som man kommer nära.

Det positiva är att beteenden kan ändras. Självkänslan kan man påverka. Man kan lära sig tillit.
Det är inte lätt men det går!

Gäller det alla relationer eller bara den här?

Ualim skrev:

Miche skrev:

KrigarSjäl skrev:Han kan lämna dig när som helst.
Deal with it.

Fan vilken uppmuntrande stil du kör med...

Krigis, muntergöken...

Det Krigis skrev är en sanning och borde uppmuntra till att inte ta någon för givet, leva i nuet och njuta av det man har.

Givetvis, det som Krigis skrev kändes dock så negativt att det var lika bra att ge upp på en gång och glömma en framtid tillsammans...

Ualim skrev:Edit: På grund av smileyn utgick jag ifrån att du var ironisk, Miche.

Korrekt uppfattat, dock var det bara ironi i andra meningen!

Man kan inte äga en annan människa....

Jag har hållit mig kvar i dåliga förhållanden....för länge....

Att vara rädd för att vara singel.....eller vara kvar i ett dåligt förhållande....

Han måste få gå ifrån dig om han vill....

Du kan inte tvinga kvar en annan människa...

Du kan bli lämnad när som helst.....

Det är tråkigt men sant....beklagar sorgen i så fall...Lycka till...