Vad menar folk med uttrycket ''att vara öppen och social''?

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, atoms

Inläggav Eva B » 2009-08-03 22:27:08

Inger skrev:Låter jobbigt. Tyvärr vet jag inte heller vad kuratorn har rätt att göra. Det kanske kuratorn själv vet?

Vad chefen menade kan man bara gissa. Kanske du ser reserverad ut? Blyg? Sur? Slutet kroppsspråk? Spänd? Allvarligt ansiktsuttryck? Kanske du bara håller dig till fakta, aldrig kallpratar ens om andra gör det, och uttrycker dig så exakt att det skrämmer?

Kanske chefen önskar att du är mer avslappnad, ler vänligt, småpratar när det är lämpligt och ser ut som om du välkomnar hans frågor eller påpekanden? Är det möjligt för dig att försöka, eller känns det helt främmande, som om det är emot din natur?

Om du inte kan uppträda mindre aspigt och chefen inte kan tala om arbetet utan att du uppträder på ett sätt som får honom att känna sig mer bekväm, så kanske det är chefen som behöver tolk eller stödperson?


Jag har tyvärr bristande kontroll över mina ansiktsuttryck speciellt i stressande situationer och är dessutom avbrotts- och ljudkänslig. Kan ju försöka öva på att pressa mungiporna uppåt förutom att få till rutin att ta ett djupt andetag innan jag går in till chefen.
Senast redigerad av Eva B 2011-05-04 20:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Eva B
 
Inlägg: 26
Anslöt: 2009-06-19
Ort: Hallstahammar

Inläggav alfapetsmamma » 2009-08-03 23:18:08

Lakrits skrev:Min arbetsplats var tidigare alldeles lagom stor, vad avser personalstyrkan. Tillräckligt liten för att jag skulle få kontakt med folk och lära känna dem nog för att säga just "grattis", "mina varmaste kondoleanser" o.s.v., men stor nog för att jag skulle kunna dra mig undan utan att det stack ut.

Numera är den tyvärr dubbelt så stor, och under min sjukdomsbortavaro har det anställts så mycket att huset blivit väldigt trångt. När jag hälsar på eller gör något av mina enstaka inhopp, försöker jag hålla mig lugn och fokuserad så gott jag kan, men det är svårt att dra sig undan när behovet kommer.

Det jag i min lista klarar av bäst är de små sakerna. Gå på möten, äta lunch, fika och samtala med andra går bra. Anledningen är att det dels kan vara trevligt, om man gör det med folk man tycker om, dels att sådana små gester är logiska och rationella ur ett samarbetesperspektiv. Att säga hej till de man möter håller den goda viljan flytande, så att säga.

Men jag klarar inte av trivselfascism eller att behöva umgås med mina arbetskamrater privat, undantaget om jag faktiskt är kompis med dem. Det finns ingen logik eller något rationellt argument för, att jag skulle arbeta bättre med de jag har spelat brännboll med eller supit med. Jag ser sådana tillställningar som stora, yviga gester utan någon egentlig substans. Som tur är har vi bra chefer på jobbet, som kanske inte alltid gillar att jag drar mig undan så fort det tisslas om brännboll och ölkvällar, men som ändå accepterar det.


Gör en Charley?

Och för dem som inte vad det innebär säger jag det, även om det känns lite för smörigt, med tanke på trådens ämne: Gotta luv ya!!
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 20:47:09, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma
 
Inlägg: 7383
Anslöt: 2008-05-03

Inläggav KrigarSjäl » 2009-08-03 23:39:14

Trivselfascism är ett jävligt träffande ord som jag kommer använda.
Senast redigerad av KrigarSjäl 2011-05-04 20:47:09, redigerad totalt 1 gång.
KrigarSjäl
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 33157
Anslöt: 2006-08-10

Inläggav MsTibbs » 2009-08-03 23:39:18

"Vara frammåt" är en god sammanfattning. Om det säger dig något mer.
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 20:47:09, redigerad totalt 1 gång.
MsTibbs
 
Inlägg: 22872
Anslöt: 2007-07-30
Ort: 127.0.0.1 Spindelnätet Karlstad i Värmland

Inläggav alfapetsmamma » 2009-08-03 23:42:45

MsTibbs skrev:"Vara frammåt" är en god sammanfattning. Om det säger dig något mer.


Fast vara framåt utan att vara pushig och gränslös... Inte så lätt att avgöra vad som är vad alla gånger.. :(
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 20:47:10, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma
 
Inlägg: 7383
Anslöt: 2008-05-03

Inläggav Glimma » 2009-08-04 10:45:57

Lakrits skrev:Jag har samma problem som du, men har haft mycket bättre tur med överordnade och arbetskamrater. Jag listar här nedanför lite av det jag (tror) att jag har snappat upp.

Öppen och social anses den vara som...

...hälsar på alla man stöter på för dagen.

...säger adjö till alla man stöter på när man är på väg att gå hem.

...upprepar ovanstående även alla andra dagar.

...då och då stannar vid en arbetskamrats dörr, framför någon i korridoren eller liknande och småpratar (något jag inte kan).

...medverkar vid alla öppna möten, samlingar och informationsstunder.

...i mån av tid och möjlighet fikar och äter lunch tillsammans med sina arbetskamrater.

...under dessa fika- och lunchpauser engagerar sig i samtalen som förs runt bordet.

...bakar två-tre kakor till kaffet ibland, eftersom "jag hade lite mjöl över".

...medverkar på alla lära-känna-varandra-aktiviteter (t.ex. kick-off, personalfest, julfest).

...under dessa aktiviteter har roligt (och hör sedan!) och deltager i allt som sker (t.ex. brännboll, tipspromenad, bära en "rolig" hatt).

...vid de två ovanstående tillfällena blir åtminstone så berusad att det representerar ett medelvärde för alla på festen därvarande.

...ler och säger "grattis!" till någon du aldrig har sett och absolut inte vet namnet på, men som tydligen har blivit mormor för åttonde gången.

...är kompis med alla sina arbetskamrater. Detta gäller även chefen, men han eller hon kan man bara vara kompis med vid speciella tillfällen, som man själv måste lista ut när de infaller. En del kan inte arbeta med någon som de inte kan gå på krogen med eller bjuda hem på middag (orsak okänd, men har antagligen med en bekräftelselös barndom att göra).

...för att vara säker alltid är trygg, glad och stabil inför chefen. Helst på ett sätt som signalerar att du är glad att du är underordnad just honom/henne, fast utan att lisma eller vara sarkastisk.

---

Nej, nu får jag sluta. Jag mår dåligt bara jag tänker på det.


Mitt i prick. Väldigt bra iakttagelseförmåga har du. Jag har fördelen att klara mig socialt, har på ngt sätt lärt mig detta. Men jag märker att det går ut över mitt arbete istället. Det är antingen eller. Har blivit sjukskriven igen för femtioelfte gången. Nu ska jag försöka få jobba bara fyra dagar i veckan så att jag kan få återhämta mig den femte. Det tär så mkt att klara de sociala regler & koder. Tar mkt energi som jag behöver ha till jobbet istället. Men vi ska lägga upp en ny plan där vi utgår ännu mer från dessa problem. Förhoppningsvis funkar det bättre.

Fördelen med min arbetsplats är att de är rätt toleranta mot personer med funktionshinder. Det fanns nämligen redan en person med Down´s syndrom och en kvinna med Asperger syndrom. Så jag misstänker att detta kan ha underlättat. Och jag vet ngr till som iaf jag är övertygad om att de har ngt funktionshinder även om det inte finns papper på det/eller de vill vara öppna med det. Jag är inte öppen med mitt. Men fyra vet om det.

Man behöver inte vara kompis med alla men det är nog viktigt att hälsa på alla. Det har jag märkt på andra arbetsplatser att det uppskattas. Eva B som startade tråden kanske ska förklara för din chef att du har detta funktionshinder och vad det innebär? Eller vet han redan om det? Ge honom boken som Gunilla Gerland har skrivit Asperger syndrom- och sedan? Den är mkt informationsrik om tiden efter diagnosen och min chef gillade den. Han kanske får bättre förståelse för dig då och blir mindre krävande? Kan man ju hoppas iaf. Boken kostar bara 60 ungefär. Lycka till!
Senast redigerad av Glimma 2011-05-04 20:47:10, redigerad totalt 1 gång.
Glimma
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 873
Anslöt: 2008-08-31

Inläggav Sanness » 2009-08-04 11:38:30

Trivselfascism *vilket ord* :lol:
Oavsett värld (NT´s eller NPF´s) är det väl ingen som trivs _lika_ (bra alt. dåligt) med allt o alla, jämt o hela tiden. Finns det någon som förnekar att dem INTE VILL trivas :shock: Inget unikt eller nytt under solen
Senast redigerad av Sanness 2011-05-04 20:47:10, redigerad totalt 1 gång.
Sanness
 
Inlägg: 113
Anslöt: 2009-05-28
Ort: Stockholm

Inläggav Inger » 2009-08-04 12:24:33

alfapetsmamma skrev:
MsTibbs skrev:"Vara frammåt" är en god sammanfattning. Om det säger dig något mer.


Fast vara framåt utan att vara pushig och gränslös... Inte så lätt att avgöra vad som är vad alla gånger.. :(

Jag fick kritik på mitt första riktiga jobb för att jag var för ivrig och påstridig (när det gällde att begära saker av andra avdelningar som kunderna betalt för men inte fått).
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 20:47:10, redigerad totalt 1 gång.
Inger
Inaktiv
 
Inlägg: 17333
Anslöt: 2006-06-30

Re: Vad menar folk med uttrycket "att vara öppen och so

Inläggav Alien » 2009-08-04 17:02:24

Eva B skrev:Jag har blivit kritiserad ett antal gånger för att inte vara "öppen och social" på de arbeten jag haft mer än bara över sommaren. Under senaste utvecklingssamtalet sa chefen att han skulle önska att jag var mer öppen och social mot honom. Jag svarade "Jag är tacksam om jag kan få veta konkret vad du vill att jag ska förändra". Men han vägrade svara på den frågan. Efter den frågan menade han att jag måste vara öppen och social, för att han ska kunna diskutera arbetsrelaterade frågor med mig. Jag kände mig helt förvirrad och har grubblat mycket på vad han kan tänkas mena. Jag har numera med mig kurator från Habiliteringen vid utvecklings- och lönesamtal samt vid rehabiliteringsutredningar. Men jag upplever stödet från kuratorn som bristfälligt. Jag har bett henne förklara för mig vad chefen menar både med det han säger och det icke verbala, som jag har svårt att tolka. Men jag upplever inte att jag får det stöd jag behöver från kuratorn. Jag är också osäker på hur kuratorn har rätt att agera/blanda sig i samtalet.


Men om du har din kurator med så borde väl chefen veta om att du har ett funktionshinder? Då kan han alltså inte begära att du ska vara social "som en NT", det är lika dumt som att begära att en förlamad ska kunna gå som "alla andra".

Din kurator kanske inte kan förstå vad din chef menar, däremot borde hon kunna förklara vad du behöver. Nämligen klara och tydliga besked om vad chefen menar med "öppen och social". "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Kan han inte specificera sig så verkar det som han bar utgår från sina känslor, inte från fakta.

Sånt här gör mig så förbannad. :evil: Jag skulle vilja säga till den chefen och alla som han: "Säg rent ut vad jag gjort fel i arbetet men ge fan i min persnlighet. Jag är inte här för att vara sällskapsdam till dig, utan för att göra ett jobb. Klarar du inte av människor som är olika dig, så borde du söka för det. Du är chef, alltså borde du ställa högre krav på dig själv att förstå andra än på dina medarbetare." Sen hade jag förstås inte kvar jobbet. Men det är vad kuratorn borde säga, fast mer diplomatiskt.

Jag tänkte ofta på mitt arbete att jag skulle vilja säga "Vill du att jag ska jobba eller vara trevlig? Båda två orkar jag inte." Men jag teg för att behålla jobbet (som jag till slut iaf förlorade).
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 20:47:10, redigerad totalt 1 gång.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46228
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Inläggav nano » 2009-08-04 22:27:51

Inger skrev:Jag fick kritik på mitt första riktiga jobb för att jag var för ivrig och påstridig (när det gällde att begära saker av andra avdelningar som kunderna betalt för men inte fått).
Låter som om du försökte göra jobbet :)

Jag tyckte så mycket om Flir Systems av den anledningen, det var alltid en vilja att göra jobbet och märkte man att det behövdes grejor så gick det utmärkt o gå o be om delar från dem som gjorde de delarna så ordnade de det.

Ibland hann man inte med men då fick man extra hjälp.
Så om någon någonsin får för sig o jobba med elektronik så rekomenderar jag varmt just Flir Systems.
Stress existerar inte där trots att chefen varnar för det vid anställningsintervjuerna.

Mycket aspievänligt ställe.
Senast redigerad av nano 2011-05-04 20:47:10, redigerad totalt 1 gång.
nano
 
Inlägg: 6161
Anslöt: 2008-06-20
Ort: /home/Jorden/Stockholm

Inläggav nano » 2009-08-04 22:44:27

Lakrits skrev:Om du förlägger ditt födelsedagskalas till CSN:s kontor, så kan du kombinera de tre ;)
Jag var på CSN:s kontor och frågade saker åt min syster, jag spelade extra aspig faktiskt och såg henne nästan aldrig i ögonen, kanske 10 sekunder effektiv tid under hela diskussionen som tog runt 10-14 minuter.
Jag fick kristallklara och utförliga exakta svar och hon verkade tycka det var behagligt.
nano
 
Inlägg: 6161
Anslöt: 2008-06-20
Ort: /home/Jorden/Stockholm

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in