Jag hoppas verkligen att du, Josef, bara ägnar dig åt att provocera för att få uppmärksamhet. Att dina äckliga, nazistiska tankar inte är ett tecken på att du är psykopat. Att du inte är en av de personer som skulle kunna begå ett våldsbrott och njuta av det. Att du inte skulle kunna mobba personer och få en kick av att se dem gråta. Att du faktiskt har ett hjärta. Att du skriver sådana här saker bara för att det är så roligt att provocera. Att du bara vill synas, höras, vara någon. Och att du snart hittar rätt. Och med rätt menar jag inte att du skall bli en myspysig NT-kramande gosproggare. Med rätt menar jag att du skall känna dig tillfreds med dig själv och folk omkring dig.

Jag tycker verkligen synd om dig som går runt och känner förakt för alla runt dig. Och tro inte att jag tycker att världen är hunkydory och alla är snälla. Jag är livrädd för de flesta människor och är för det mesta utled på livet, universum och allting. Så jag kan förstå ditt hat. Men inte ditt förakt och din vilja att se andra lida.

Josef1 skrev:

Lakrits skrev:

Josef1 skrev:Jag är däremot uttråkad. Jag har så tråkigt att det är svårt att föreställa sig. Jag sitter och drömmer om pengar och hur det skulle kunna lindra ledan genom att ge mig tillgång till obegränsad shopping.

Medan du väntar på den möjligheten, kanske du skulle hänga på Pemer och de andra nästa gång de går på bio? Även om det skulle visa sig att det inte passade just dig, så skulle det åtminstone bryta av mot vardagslunken.

Nej tack. Jag vet inte hur jag ska formulera mig här utan att det blir personangrepp mot någon så jag avhåller mig.

Jag är inte så efterbliven som du tycks tro, kan jag däremot säga. Jag är inte en butter, gurglande, ilsken grottmänniska som mumlar fram saker och behöver "vänner". Jag är motsatsen mot den stereotypen.

Har du fått intryck via forumet att vi aspies härifrån som brukar finna utbyte i att ses på olika träffar till övervägande delen är sådana???

Josef1 skrev:Min AS syns inte, den hörs inte. Enda indikationen på att jag är udda är att jag ibland kan framstå som "för" välklädd. Andras AS syns och hörs oftast.

Du verkar sannerligen inte ha mött ett lika brett tvärsnitt av aspergare som det man finner här på forumet, respektive vad man kan räkna med att möta på de träffar som förekommer...

Kahlokatt skrev:Jag hoppas verkligen att du, Josef, bara ägnar dig åt att provocera för att få uppmärksamhet. Att dina äckliga, nazistiska tankar inte är ett tecken på att du är psykopat. Att du inte är en av de personer som skulle kunna begå ett våldsbrott och njuta av det. Att du inte skulle kunna mobba personer och få en kick av att se dem gråta. Att du faktiskt har ett hjärta. Att du skriver sådana här saker bara för att det är så roligt att provocera. Att du bara vill synas, höras, vara någon. Och att du snart hittar rätt. Och med rätt menar jag inte att du skall bli en myspysig NT-kramande gosproggare. Med rätt menar jag att du skall känna dig tillfreds med dig själv och folk omkring dig.

Jag tycker verkligen synd om dig som går runt och känner förakt för alla runt dig. Och tro inte att jag tycker att världen är hunkydory och alla är snälla. Jag är livrädd för de flesta människor och är för det mesta utled på livet, universum och allting. Så jag kan förstå ditt hat. Men inte ditt förakt och din vilja att se andra lida.

Jag skulle aldrig någonsin själv begå ett vansinnesdåd men varje gång det händer sitter jag och mår bra av skadeglädje, i tryggheten hemma framför teven med en kopp te, och fantiserar att dessa tickande bomber som med jämna mellanrum exploderar mitt i NT-samhället är utplacerade av mig och att jag är en tidsresenär vars uppgift är att skapa kaos i människornas värld. Jag sitter där och känner mig trygg, vet att ingen någonsin kommer kunna spåra dådet till mig eftersom jag inte haft något med det att göra, men samtidigt upplever jag en känsla av att världen förändras i den riktningen jag vill och som om jag precis vunnit en seger.

Dessa fantasier får mig att må bra. Ingen kan åtala mig för att jag sympatiserar med galningar, hemma i mitt eget vardagsrum.

Och varför skulle du inte kunna begå ett vansinnesdåd om du ändå inte känner något för andra människor? För att du är rädd att bli upptäckt?

Sedan vore det hyggligt om du ville svara på mina frågor. Nävisst ja, du vill ju inte vara hygglig. Om vi säger så här: Du utsätter mig för grotesk smärta om du svarar på mina frågor. Då vill du kanske?

Kahlokatt skrev:Och varför skulle du inte kunna begå ett vansinnesdåd om du ändå inte känner något för andra människor? För att du är rädd att bli upptäckt?

Sedan vore det hyggligt om du ville svara på mina frågor. Nävisst ja, du vill ju inte vara hygglig. Om vi säger så här: Du utsätter mig för grotesk smärta om du svarar på mina frågor. Då vill du kanske?

Jag känner en viss tvekan inför att döda, en sorts respekt för livet även om det är smutsiga människors liv. Så vill jag inte åka fast och bli inlåst så jag dödar inte folk själv, men jag känner fortfarande aldrig "åh nej så hemskt!" när ett vansinnesdåd inträffar utan snarare upplever jag en känsla av upprymdhet, som om "svinen fick vad de förtjänade".

Jag tror jag är god innerst inne och att jag dessutom är mer kapabel att känna kärlek och medkänsla än vad vanliga grisar är. Mina känslor är renare, mer äkta och närmare nån sorts gudomligt ursprung. Jag upplever ibland mig själv som en ängel och att min AS också är kopplad till detta.

Så nej, jag skulle inte skada andra fysiskt men jag avskyr också större delen av mänskligheten. Jag hatar vissa raser/folkgrupper mer, svenskar är bland dessa helt klart.

Som Kahlokatt säger, jag förstår inte heller varför man säger saker för att såra. Att det finns inte nån mening med sånt. I mina tankar är det för att hämnas på något, bara, man kan inte ha sådana tankar ändå, känner jag. Och hämnas man har något blivit fel. Så jag känner också att det finns ingen anledning. Har känt som att folk tycker man är konstig som tänker så, men jag tycker inte heller det finns nån.

Då känner jag mig väldigt annorlunda från folk, också. Identifierar mig med något annat än människa många gånger, måste bara komma på vad.

Du kanske är en katt? Jag skulle då hellre vilja vara katt. Eller ett annat kattdjur. Eller varg.

Jag identifierar mig med änglar och alvliknande väsen.

Älvor snackar inte så mycket skit.

1. Vad får du ut av att berätta för folk att de äcklar dig?

Särkilt detta skulle jag vilja veta mer om.

Jag öppnar folks ögon genom att vara elak. Jag sårar folk och förändrar/skadar deras självbild vilket kan leda till självrannsakan. Det finns för många glada, arroganta idioter i världen som behöver tas ned och förnedras grundligt för att utvecklas mentalt. De som inte utvecklas bekämpas hursomhelst genom att få sin självbild sliten i stycken.

Jag renar världen.

Jag har känt mig som en hund ibland ang. att: "Vad gör jag för fel? (ingen smällde till mig på nosen just när jag gjorde felet, alltså vet jag inte). Vad betyder alla ljuden/låter det hela tiden (lägenhet)? Varför så höga (eller jag så känslig)? *oro*
Vad är jag (människorna) tänkta att göra?"

Så jag känner mig som en hund, men jag tror jag blivit kallad för katt också, svårt att veta. Blandning kanske. Har inte riktigt förstått vad en katt betyder (jag trodde det var höga klackar och långt hår), men jag har fått mer aningar. Jag trodde det var hundar som hade aspergers tex. men jag hörde det liknar mer katt...så jag vet inte.

Kanske är jag ibland fjantig som ett marsvin? ^^ (har haft marsvin om någon undrar vadan denna idolisering)

Fast ibland tycker jag sådana där bekämpningar är för hårda, även om jag kan förstå syftet med det.

Jag tycker det är förståeligt att vilja såra andra. Men det är inte så bra. Och det har inget med aspig ärlighet att göra. Jag sympatiserar ofta med de som begår vansinnesdåd. Det verkar ofta mer som vedergällning än oprovocerat våld. Konstiga människor begår konstiga brott, och normala människor begår normala brott. Men det är bara de konstiga brotten som uppmärksammas, och skylls på galenskap trots att det är de som oftast har de mest uppenbara förklaringarna. Alla brott har dock förklaringar vilket medierna bara uppmärksammar i utvalda fall.

Jag tycker det är intressant att läsa Josef1s inlägg men jag tror inte jag skulle vilja träffa honom i verkligheten. Han är nog inte mottaglig för peace, love and understanding i sitt nuvarande tillstånd. Men som anarkist tror jag på människans godhet, och därmed även Josef1s godhet.

Jag är överviktig med halvtaskig hygien, luden mage, vildvuxet hår och trasiga kläder. Men jag är hyfsat snygg i alla fall Mitt utseendeideal är Conan barbaren, vilket känns något avlägset.

Många tanter skulle nog behöva en Josef1-behandling, misstänker jag. Så det finns ett och endast ett legitimt användningsområde för hans narcissism...

Det är det som jag tycker är konstigt, vissa brott uppmärksammar man mer, sen börjar folk tolka det som "aspigt".

Hehe, lät intressant, för ibland får man inte så mkt hjälp av tanter, det är mer ett konstaterande man får.

Jag tror inte alltid det är så farligt det man läser? Ang. personen.

Den förfärlige snömannen skrev:Många tanter skulle nog behöva en Josef1-behandling, misstänker jag. Så det finns ett och endast ett legitimt användningsområde för hans narcissism...

Ursprungligen utvecklade jag mina personliga egenskaper som ett svar på tanterna, men idag innefattas större delen av samhället av mitt förakt.

TK skrev:

Josef1 skrev:Min intelligens är HELT jämn. Det är också en sak som skiljer mig från andra aspergare. Jag kan genom min balanserade intelligens se saker ur betydligt fler perspektiv och även utveckla andra talanger än de strikt nördiga. T.ex min stilkänsla och förståelsen för psykologi, människor och socialt beteende i allmänhet.

Jag väntar med spänning på att du visar prov på denna din förmåga.

Josef1 skrev:

Den förfärlige snömannen skrev:Många tanter skulle nog behöva en Josef1-behandling, misstänker jag. Så det finns ett och endast ett legitimt användningsområde för hans narcissism...

Ursprungligen utvecklade jag mina personliga egenskaper som ett svar på tanterna, men idag innefattas större delen av samhället av mitt förakt.

Det är tydligen så du använder dig av din balanserade intelligens. Så intressant!

Josef1 skrev:Hur många leende och trevliga, glada och lyckliga, politiskt korrekta människor som aldrig gör en fluga förnär finns det inte som känner ett tyst äckel inför t.ex överviktiga men inte någonsin yttrar detta då det kan uppfattas som stötande?

Jag har alltid personligen funnit det attraktivt med lite hull på kroppen (inom hälsosamma gränser) så jag brukar tänka "hmm, läckert" (mina kompisar har alltid tyckt jag var knäpp som haft så udda smak).

När jag ser folk med extrem övervikt som trycker i sig godis, läsk, chips och glass framför näsan på mig så oroar jag mig mest för deras hälsa, samtidigt som jag än en gång förbannar alla socker-&-transfett-knarklangare och suckar över hur långt kapitalismen tillåts gå.

Är det någon jag känner och bryr mig om kanske jag till slut blir tillräckligt orolig för att påtala det, om jag tror att det skulle hjälpa, annars håller jag käften eftersom de flesta säkert fått tillräckligt med gliringar och gnäll för att räcka i flera livstider och knappast behöver fler kommentarer om sin vikt. Försöker även säga ifrån till anorektiska vänner när jag tycker de börjar bli farligt smala, men försöker vara så finkänslig jag kan.

Josef1 skrev:Nu brukar ju ärlighet, att inte hålla tyst bara för att det sociala regelverket kräver det, traditionellt anses vara ett vanligt aspergerdrag. Jag är ärlig med att jag äcklas av personer med halvtaskig hygien, övervikt, fult utseende och/eller sjaskiga kläder. Jag säger precis vad jag tycker. Jag mår illa och känner ett djupt förakt av att vara i närheten av folk som uppfyller något av ovan nämnda attribut.

Går du fram till helt okända och säger "Fy fan vad du är fet, ful, äcklig och taskigt klädd"?

Josef1 skrev:Blir jag en bättre människa för att jag håller käften om mina känslor och gör likt NT-grisar, ljuger för att inte såra andra? Jag mår bra av att trycka ned människor som jag anser vara avskräde, och jag är ärlig med det. Om ingen annan här kan identifiera sig med behovet av ärlighet tvivlar jag på att detta överhuvudtaget är ett AS-forum.

1. Aspig ärlighet är att svara uppriktigt om man blir tillfrågad vad någon tycker om ens nya skor, frisyr, personlighet eller vad-det-nu-kan-vara. Man försöker hålla sig saklig och inte såra i onödan men ändå säga vad man tycker. En del gör det mer diplomatiskt, andra rakt på.

2. Oavsiktliga grodor som pluppar ur munnen av för att man inte fattade bättre hör nog också till AS.

3. Att impulsivt kläcka ur sig något man vet är opassande eller potentiellt sårande innan man hann tänka sig för är nog mer typiskt ADHD. Många har ju både AS och ADHD.

4. Brutalärlighet i uttalat syfte att kränka har inget med AS att göra utan är nog mer uttryck för psykopati, narcissism, icke-sexuell sadism eller någon annan allvarlig störning/läggning/personlighetstyp. Tycks kunna förekomma ihop med AS men det är nog hyfsat ovanligt.

Josef1 skrev:För övrigt är det andra här som angriper mig, kallar mig tönt och annat.

Josef1 skrev:Var tog den aspiga ärligheten vägen?

Charley? gav dig där ett smakprov på den. Hon brukar nämligen vara ovanligt rak med vad hon tycker om folk. Var det inte det du efterlyste?

Om du känner dig kränkt så går det att anmäla. Personangrepp är inte tillåtna här.

Josef1 skrev:Jag angriper förvisso det jag ogillar, t.ex NT-grisar och alldagliga, vanliga människor med vanliga små enfaldiga liv, i generella ordalag, men inte genom personangrepp.

Så då går du alltså inte fram till folk och säger att de är fula etc utan bara pratar om dem i allmänna ordalag bakom deras rygg (här t ex)?

Josef1 skrev:Varför vill så många vara NT-wannabes och leka "socialt korrekta", dvs hålla käften om vad de egentligen tycker om folk? Jag har t.o.m sett folk ljuga och ge falska komplimanger på detta forum, vilket är väldigt mycket NT och väldigt lite AS. Vissa trådar liknar mest en gruppterapisession där folk överdriver och glorifierar varandras egenskaper. Det känns precis som de sociala situationer med NT-människor jag så väl känner igen från verkliga livet.

Trots att du tycks tro det så har du hittills inte visat några tecken på att vara telepatisk. Alltså kan du inte rimligen veta om någon ger en ärlig eller oärlig komplimang.

Min erfarenhet är att aspergare generellt bara ger komplimanger de verkligen menar, och kan även kan ge konstruktiv kritik där det verkar motiverat, men att majoriteten har förmågan att censurera sig och avstå från att vräka ur sig något taskigt som ändå inte hjälper. Om de inte blir provocerade och klämmer till med nåt som verbal sparring.

Josef1 skrev:Det finns också en "flottig nördgemenskap". Aspergare som tycker det är mysigt att vara lite "smutsiga och freakiga", lagom lönnfeta, normalbegåvade och cyberkrama varandra.

Du har inte träffat så många aspergare va? De jag träffat har varit en mycket blandad samling. Från normalbegåvade till hyperintelligenta, från sociala till helt introverta, från superspinkiga till runda (och allt däremellan), från alldagligt utseende till väldigt särpräglat, från avsaknad av stil till väldigt genomtänkt och originell stil (en del av oss har eller har haft mode, frisyrer och estetik som specialintresse, precis som du).

De flesta har helt normal hygien; de som inte har det hör verkligen till undantagen! (Googla på alla våra duschtrådar då får du se!) Bara för att man inte ser ut som om man stigit ur en SF-film eller serietidning så betyder det inte att man är skitig. Du tycks blanda ihop stil med hygien och tro att de som är välklädda duschar oftare än de som har normalbekväm klädstil - vilket jag starkt betvivlar; de har bara dyrare dofter och mer spackel för att se fräschare ut. Typ som vax på äpplen får dem att se mer nyplockade och fräscha ut fast det är precis samma äpplen som man kan hitta som fallfrukt i mormors trädgård.

Josef1 skrev:

Den förfärlige snömannen skrev:Många tanter skulle nog behöva en Josef1-behandling, misstänker jag. Så det finns ett och endast ett legitimt användningsområde för hans narcissism...

Ursprungligen utvecklade jag mina personliga egenskaper som ett svar på tanterna, men idag innefattas större delen av samhället av mitt förakt.

Jag gjorde lika när jag var barn, men det gick över.

Ingers inlägg: På pricken!

Hehe, gillade hennes inlägg också.

Tack.

Det har hänt att jag kränkt/förolämpat främlingar men då krävs det att personen ifråga har något över sig som verkligen provocerar mig. T.ex en svenssonmormor som är ute med sitt fula, överviktiga barnbarn.

Jag tycker Ingers inlägg var skit och skrivet för att vara socialt korrekt.

Hygien handlar också om att inte gå i samma jävla jeans och sunkiga joggingskor varenda jävla dag. Inte nog med att det är fult, det är ohygieniskt också.

Jag hatar alldagliga samlingar av människor i allmänhet. Folk som bara ser "vanliga" ut. Vanligt, alldagligt utseende/billiga sjaskiga svenssonkläder är en form av brist på estetisk hygien.

Jag har sett värre ang. socialt korrekta idéer hos folk. Kan ha missuppfattat uttrycket också men det struntar jag i, jag tycker inte hon liknar nåt som nån zombie utvecklat höll jag på att säga..

Hoppas inte ovan kommer att missförstås nu..

Notis: I de fall som folk menar zombie som nåt 'normalt'. Andra menar ju det som tvärtom, så man vet aldrig..

TK skrev:

Josef1 skrev:Min intelligens är HELT jämn. Det är också en sak som skiljer mig från andra aspergare. Jag kan genom min balanserade intelligens se saker ur betydligt fler perspektiv och även utveckla andra talanger än de strikt nördiga. T.ex min stilkänsla och förståelsen för psykologi, människor och socialt beteende i allmänhet.

Jag väntar med spänning på att du visar prov på denna din förmåga.

Josef1 skrev:Det har hänt att jag kränkt/förolämpat främlingar men då krävs det att personen ifråga har något över sig som verkligen provocerar mig. T.ex en svenssonmormor som är ute med sitt fula, överviktiga barnbarn.

Jag tycker Ingers inlägg var skit och skrivet för att vara socialt korrekt.

Hygien handlar också om att inte gå i samma jävla jeans och sunkiga joggingskor varenda jävla dag. Inte nog med att det är fult, det är ohygieniskt också.

Jag hatar alldagliga samlingar av människor i allmänhet. Folk som bara ser "vanliga" ut. Vanligt, alldagligt utseende/billiga sjaskiga svenssonkläder är en form av brist på estetisk hygien.

Ytterligare ett prov på hur du använder dig av din balanserade intelligens för att se saker ur flera perspektiv?