Josef1 skrev:Jag tror inte att karma innebär att man måste acceptera förnedring och kränkningar för att få ett gott liv.

Nej, men om man fortsätter att utsätta andra för det man själv blev utsatt för, vägrar lära sig medkänsla och t o m skryter om sin avsaknad av densamma, så bara fortsätter man den onda cirkeln och fortsätter göra sig impopulär bland helt nya grupper som inte hade något särskilt emot en innan, eller t o m beundrade en. (Israel - Palestina är väl ett typiskt exempel på detta.) Något att tänka på kanske?

Tror inte den iskalla sadist-stilen är något som imponerar på någon här, t ex. Däremot är säkert fler än jag som finner din oreserverade öppenhet om hur du känner och tänker ganska unik och underhållande (då personer med eller utan PS men utan AS brukar ha vett att hålla potentiellt tabubelagda känslor för sig själva, om de alls har några åt det hållet). Dina inlägg skulle kunna bli en intressant bok.

Nä, och jag anser att den som lägger 8000 på ett par jeans om det nu finns människor som gör det beter sig fullständigt idiotiskt.

Bjäbbmonstret skrev:Nä, och jag anser att den som lägger 8000 på ett par jeans om det nu finns människor som gör det beter sig fullständigt idiotiskt.

Åttatusen på ett par jeans är rätt patetiskt. Där upplever jag att Josef1 gör precis samma sak som alla "grisar" fast bara lite mer extremt.

Åttatusen på en skräddar- och måttsydd vinterjacka i ren ull däremot... det skulle jag själv vilja ha... en såndär härligt varm grej som håller i flera generationer.

Jag betalade tretusen för ett par snygga, sköna och varma vinterstövlar i exakt rätt färg, men då planerar jag att ha dem länge så jag ser det som en investering på sikt. Köper bara kläder jag gillar och är måttligt intresserad av att impa på folk jag ändå inte skulle vilja umgås med.

Vem har sagt att jag köper skräp som bara är ett märke? Jag använder inte ens jeans. Allt jag köper är av högsta kvalitet och håller länge, vare sig det står Gucci på det eller är handgjort av en familjeskräddare i Belgien.

Jag köper inte typ massproducerade t-shirts med feta designerloggor för 1500-2000 styck. Däremot köper jag kanske en kashmir/ulljacka från Yves Saint Laurent för 8000, ett par skor av högsta kvalitet för 4500 eller en kashmirhalsduk för 2500.

Inger: Jag har ingenting att tillägga eller kommentera rörande dina inlägg i den här tråden, utöver att jag håller med dig till fullo och är imponerad över hur välartikulerad och vis du är.

sugrövmanövern skrev:

Charley? skrev:Om man om att man duger som man är och blir älskad, accepterad och respekterad just för den man är, så har man verkligen inget behov av att bete sig som Josef1. Jag antar att det är respekt han saknar,

Klart han saknar respekt, eller åtminstone har ett issue angående respekt. Han har ju blivit disrespectad under hela sin barndom, Aspergerstämplad, förminskad med mera vilket han beskriver i inlägg här på forumet.

Jag förstår inte vart du vill komma med detta. Det är ovidkommande om det finns en förklaring - självklar eller ej - till dåligt betende. Att någonting går att föklara betyder inte att det ska accepteras.

sugrövmanövern skrev:

Charley? skrev:men så länge man inte respekterar andra kan man aldrig själv bli respekterad.

Han har min fulla respekt.

Bra.

Josef1 skrev:Jag ser ärligt talat inte det äckliga i att kränka, knäcka, trakassera och psykiskt förinta NT-grisar. Jag känner bara odelad njutning och glädje när jag lyckas såra en gris djupt. Personligen ser jag det som någonting ädelt. Människor som inte upplever sig ha problem med andra blundar egentligen bara för, är likgiltiga inför, de problem som faktiskt finns. Det är en nonchalant, motbjudande, egoistisk attityd på samma nivå som min, att säga "jag mår så bra att jag kan skita i problemen! tralala!".

Det jag gör är vackert, heroiskt. Jag ser det som ohyrebekämpning.

Jag gillar att, metaforiskt, trycka mina 8000-kronorsstövlar i ansiktet på en 35-årig IT-kille av NT-ras i fula 300-kronorsjeans som ligger på marken blåslagen, och poängtera hur vidrigt hela hans släkte av arbetande, lådvinsdrickande, jazzälskande och salsadansande medelsvenssons är innan jag avlossar en avslutande spark följd av en spottloska.

Om jag hade levt under 40-talet hade jag varit österrikisk SS-officer som gick runt med pälsbrämad slängkappa, pilotglasögon med dubbelhövdade örnar i 18-karats guld på skalmarna, tunna handskar i strutsläder och guldspännen på stövlarna i form av valkyrior samt två Dobermannhundar i koppel vilka jag hade roat mig med att bussa på krigsfångar och kommunistiska slavarbetare.

Jag hoppas innerligt att du en dag växer ur din elitistkostym, den klär dig mycket illa. Det gör mig beklämd att du inte verkar kunna uppskatta dina personlighetsdrag, förmågor och tillhörigheter separat, för ad de verklgen är, utan måste sätta allt i relation till andras brist därpå. Det i sig är ett enormt tydligt tecken på att du bryr dig mycket om vad andra tycker.


Hade en hel del till att skriva, men gör det senare, när jag är nykter och mindre strssad.

Hade jag varit ute efter andras uppskattning hade jag betett mig som en NT-hora kryddat med lite aspergerofferstereotyp.

På vilket sätt "klär det mig illa"? Det är den jag är, en person som ser ned på andra. Det finns ingen god, trevlig person under som egentligen tycker om salsadansande NT-undersköterskor.

Jag avskyr folk med undermålig intelligens, för fult/alldagligt utseende och som extra ingrediens till dessa styggelser ett skitigt NT-grisbeteende med krogkvällar och brusiga hyenaskratt.

Jag klär mig geek, som just vuxit ur goth/svartrockar-stadiet..

Trivs med det.

Försökte skapa en yahoogubbe like mig men det blev inte så likt..

Goth kan ju vara mer vuxet och smakfullt också. Behöver inte se ut som ungdomar som tillhör subkulturen. Här Ann Demeulemeester, belgiskan som varit Parisscenens gothdrottning inom lyxmodet i två decennier och för ca 4 år sen även började göra herrkollektioner. En av mina absoluta favoritdesigners. Hon mixar mycket material som linne och bomull eller linne/ull bomull/ull i samma plagg för att få en genuin, levande, romantisk lite gammalmodig känsla och det mesta går i svart och vitt. Även accessoarerna är smakfulla och intelligenta varianter av den typ av kedjor och smycken man ser på gothfolk.



Jag tycker helt klart hennes design för tankarna till Castlevania som också är en stor inspirationskälla för mig.

Hennes senaste kollektioner har känts lite vilda västerninspirerade, typ The Undertakerstil möter europeisk 1800-talsaristokrat på resa med häst och vagn. Sommarkollektionen 2009 hade också inslag som jag tycker påminner om präster, mystiker och ortodoxa judar. T.ex svarta knytskärpstrekvartsrockar och bredbrättade hattar:



Ska tilläggas att jag gärna skulle betala 12 000 för en Ann Demeulemeesterrock om det var exakt den modell jag vill ha. Man köper knappast hennes kläder för märket, utan snarare för att materialen, känslan och designen är helt unik. Finns ingen annan som gör "lyxgoth" på ett smakfullt sätt. Hon sticker ut och hantverket är toppklass även det så jag ser det inte som patetiskt flashande att köpa kläder av en sån designer, som verkligen vill säga något men inte kompromissar med arbetet.

Visst kan det vara stiligt oxo.

Men personligen tycker jag hemskt illa om strikta, oslitna kläder. Det är snyggt på vissa, men jag personligen gillar det inte.

dragonslayer skrev:Jag klär mig geek, som just vuxit ur goth/svartrockar-stadiet..

Trivs med det.

Försökte skapa en yahoogubbe like mig men det blev inte så likt..

Så, din modemässiga förebild är Garth ur Wayne's World?

Jag vet inte exakt vad andra känner när jag är i närheten av dem i affären, men jag brukar hitta massa folk som bara sticker fort därifrån av nån anledning (iofs vet jag numer att det handlar om nåt rykte: jaha, kolla där hon igen, jag måste berätta det för mina polare).

Är nog både de som får nåt obehag och de som står där och lurar och försöker få mig på dåligt humör. Ibland beror det på min klädsel att folk stressas, men det verkar iofs inte va skillnad egentligen, bara på ett annat sätt när man har nåt "annorlunda" (vad som nu är det nuförtiden) på sig ibland.

Hahha! Jag såg lite ut some Garth när jag pluggade, hade typ sånna jeans, t-shirt med en rutig skjorta över. Håret är fel, dock, har inte 80-talsfrissa.

Försökte göra om min Meez till trovärdig. Var svårt då... byxorna kunde inte bli som mina riktigt...

Jag kommer nästan att tänka på panikattacker när jag ser de där dockorna andas. Inte så jag har en nu, men jag kommer att tänka på stunder när man inte får luft.
Undrar varför folk jämt tar sånt som nån slags attack? Tänkte bara säga såhär i förväg.

Jobbigast är om man börjar tänka på hur man andas, för hur man än andas medvetet, känns det inte rätt och man får kvävningskänslor... Eller jag iaf känner så.

Inger skrev:Och då vore det likaledes rimligt att misstänka att karmat för det vore att födas med allehanda begränsningar i en helt vanligt familj och själv bli kränkt från dag ett för att lära sig medkänsla och ödmjukhet.

Jag tror inte att bli kränkt regelbundet från dag ett är en särskilt fungerande väg till medkänsla och ödmjukhet. Tror att det snarare leder till hat och maktbehov. Eller möjligen, om man blir helt nedbruten, till svåra hämningar, självhat och undergivenhet. Vilket senare, om man lyckas ta sig ur det (helt eller delvis), lätt kan leda till utåtriktat hat, och mera. Talar av egen erfarenhet.

(För övrigt säger jag inte att du menar att kränkningar kan leda till medkänsla eller ödmjukhet -- du kanske bara förmedlar hur reinkarnation påstås fungera --, utan jag bemöter bara den idén, vare sig den är din eller någon annans.)

Läste nyligen det här av Dalai Lama som hade träffat en gammal munk från Tibet som hade tillbringat nästan 20 år i Kinas motsvarighet till Gulag. När munken berättade om sina lidanden nämde han att han vid några tillfällen hade stått vid en svår situation. Dalai Lama hade tänkt att det gällde ngnslags fara för hans liv, men munken förklarade att han riskerat att förlora sitt medlidande med kineserna. Munken visste att han led pga sina tidigare liv, sin tidigare karma. Så skapade de människor som skapade hans lidande nytt karma, och som en följd av detta skulle de få lida under lång tid. Därför skulle man känna medlidande med dem.

En stärkande tanke tycker jag och ger en styrka på att tro på och vilja göra rätt oavsett om man tror på återfödelse eller inte. What goes around comes around helt enkelt.

Jag förstod inte länge det där, vad som går runt kommer runt?! Men nu har jag börjat fatta den lite mer, men inte likadant som världen gör ändå tror jag. Tänkte det är onödigt att ta upp om det i en annan tråd, då det redan står om i den här. Det känns mer som om nån tar åt sig om man tar det i nån annan tråd som passar sånt. Som att jag stjäl den så jag svarar "OT" här istället.

"What goes around comes around" är ett amerikanskt uttryck såvitt jag vet som jag tror betyder att det man gör kommer tillbaka till en på ett sätt eller ett annat.
Om inte annat påverkar man ofta sin omgivning och gör man det mycket nog så påverkar man sin omgivning så den börjar göra likadant mot sin omgivning o blir då själv drabbad av det sätt man beter sig på, det goda är att man blir drabbad av det goda man gör också

J1, man har alltid rätt att vara den man är, det betyder inte att man har rätt o förstöra för andra trots att jag har för mig att folk försökt tvinga dig till olika saker på undeliga sätt.
Fast det betyder inte att jag skulle tycka att det vore rätt o göra samma sak tillbaka.

Skulle iofs vara intressant o ta en diskussion face to face med dig.
Har en känsla av att den inte skulle bli som någon av oss förväntar sig.
Mina åsikter må vara staka på en del områden men jag försöker lära mig att se andras syn på något vis också utan att bli arg, arg blir jag när någon försöker köra över mig på något sätt.

Jag dyker inte upp i designade kläder, jag gillar att vara hel och ren men i övrigt bryr jag mig inte om kläder eller utseende särskilt mycket.

Ok, en till då: What goes up, must go down.
Gravitation? Kanske även psykisk?

regnif skrev:Ok, en till då: What goes up, must go down.
Gravitation? Kanske även psykisk?

Ja, om jag inte misstar mig så är det det man menar med uttrycket på engelska. Att hur högt man än lyckas klättra så förr eller senare vänder trenden nedåt. Eller hur hög du än blir på nåt så kommer du alltid ned efteråt, oftast med baksmälla. Passande uttryck för konjunkturen också. Lustigt nog brukar de flesta glömma detta när det gått uppåt ett tag...

mondo beyondo skrev:Läste nyligen det här av Dalai Lama som hade träffat en gammal munk från Tibet som hade tillbringat nästan 20 år i Kinas motsvarighet till Gulag. När munken berättade om sina lidanden nämde han att han vid några tillfällen hade stått vid en svår situation. Dalai Lama hade tänkt att det gällde ngnslags fara för hans liv, men munken förklarade att han riskerat att förlora sitt medlidande med kineserna. Munken visste att han led pga sina tidigare liv, sin tidigare karma. Så skapade de människor som skapade hans lidande nytt karma, och som en följd av detta skulle de få lida under lång tid. Därför skulle man känna medlidande med dem.

Jag såg intervjun med den munken på TV! Blev väldigt berörd av det han berättade.

Man behöver dock inte blanda in religion utan det räcker med sunt förnuft. Vem som helst kan kostantera redan efter en snabb blick på historien att hat & hämnd bara föder mer hat & hämnd och sen tar den onda spiralen aldrig slut förrän siste man är död. Ingen vinner, alla förlorar. Inte särskilt konstruktivt...

Den som vill se sig som höjd över mänsklighetens svagheter borde rimligen göra allt den kan för att befria sig från alla sådana instinkter (hur väl motiverade dessa känslor en gång var) för de tillhör mänsklighetens absolut lägsta drifter, från de äldsta delarna av hjärnan. Det är det vi har cortex till, för att stävja sådana tendenser och utveckla intelligens, självkontroll, tolerans och medkänsla. Har man fått en taskig start så är det förstås tuffare, men segern desto större om man lyckas.

Åh, ja, det där med ens förmåga, tror att hjärnan skulle behöva utvecklas mer för ha lätt att kunna leva ihop med andra varelser utan att förgöra varandra.
Jag har nog inte kommit till insikt ordenkligt ännu men jag gillar att känna att jag är på vad jag tror är på väg åt rätt håll.

Exakt vad som skulle behövas vet jag inte för en grupp varelser som överlever biljardtals år i sträck per individ tror jag behöver kunna acceptera andras existens.
Personligen har jag jättesvårt för flugor, getingar, humlor, skalbaggar, insekter helt enkelt.
Skulle ha det lättare om man kunde hålla sig skiljd från insekter.
Jag är orolig för dess baktertier och virus.

regnif skrev:Ok, en till då: What goes up, must go down.
Gravitation? Kanske även psykisk?

Jag har fått för mig att det är något som är nästan identiskt med uttrycket what goes around comes around.

Men vad menar du med kanske även psykisk?