manne skrev:

slackern skrev:manne du ska nog läsa Gökboet eller lyssna på den som ljudbok, den handlar ju om allt det där.

har redan lyssnat på boken flera gånger för ett par år sedan nu.

manne skrev:

Alien skrev:

manne skrev:ECT är annars bra och det funkar med ECT så sabbar man inte hjärnan utan man omstartar hjärnan och det är en bra metod detta ju.

varför göra en hjärn operation när det finns ECT då.?

Tror du att du är värsta experten? Du vet bättre än patienterna själva och deras läkare? ECT innebär också biverkningar.

En metod mot djup depression är djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation):

Läkartidningen 2016-08-19 skrev:Stereotaktisk funktionell neurokirurgi med elektrisk stimulering av centrala kärnor och nervbanor i hjärnan har en lång historia som går tillbaka till mitten av 1900-talet [15]. Den moderna användningen av djup hjärnstimulering för kirurgisk behandling vid rörelsestörningar, såsom Parkinsons sjukdom, har expanderat kraftigt, och är i dag en etablerad behandlingsmetod. Nya indikationer för djup hjärnstimulering är under utvärdering och då även psykiska sjukdomar [16]. För närvarande finns det publicerade studier omfattande totalt cirka 200 patienter med depression och tvångssyndrom [14, 17-42].

Spoiler: visa

När en patient bedömts som lämplig för djup hjärnstimulering monteras en stereotaktisk ram på patientens huvud och en magnetkameraundersökning av hjärnan utförs. Målområdet i hjärnan identifieras sedan på magnetkamerabilderna med hjälp av ett datoriserat navigationssystem, och en bana för elektroderna beräknas. Vid operationen görs ett eller två hudsnitt beroende om uni- eller bilaterala elektroder ska placeras. Därefter borras ett eller två hål på 14 millimeter i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroderna fästs i den stereotaktiska ramen, och elektroden förs ned till målet i hjärnan. Elektroderna är ungefär 1,3 millimeter i diameter med fyra kontakter i yttersta änden, där själva stimuleringen sker. Efter att elektroderna har implanterats avlägsnas ramen från huvudet. En förlängningskabel som förbinder elektroderna med en neuropacemaker dras subkutant. Därefter placeras neuropacemakern under nyckelbenet i en subkutan ficka. Vårdtiden efter operation är vanligtvis mellan tre och fem dagar och styrs bland annat av den tid som krävs för att ställa in neuropacemakern [43].

Under programmeringen av neuropacemakern bestäms stimuleringsparametrarna: vilka kontakter som ska användas, spänning, amplitud och frekvens. Inställningarna är individuella för varje patient. Målet är att erhålla bästa möjliga symtomlindring, samtidigt som man vill undvika stimuleringsinducerade biverkningar. Vid rörelsestörningar kan effekterna av djup hjärnstimulering i de flesta fall ses redan vid programmeringen, och vanligen behövs endast ett fåtal justeringar månaderna efter operationen. Vid psykiska sjukdomar är programmeringen mer komplex på grund av minimala initiala effekter av stimuleringen och begränsade kunskaper om optimala stimuleringsparametrar.

https://lakartidningen.se/klinik-och-ve ... -resultat/

Detta var från 2016, här nyare information:

Umeå universitet 2021-10-14 skrev:Lovande resultat av djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom som behandlades med djup hjärnstimulering, DBS, gick på ett års tid från att ha ett svårt till att i genomsnitt bara ha ett måttligt tvångssyndrom, med ökad möjlighet att klara vardagen. Det visas i en ny avhandling.

Min läkare överläkaren vid Uppsala sjukhuset förklarade för mig om ECT att det ger inga fysiska skador alls.
Han var väldigt kunnig den överläkaren där.

Hjärnkirurgi vid Parkinsons sjukdom innebär vanligen att en elektrod opereras in i nära anslutning till basala ganglierna. Från en pacemaker-liknande dosa under huden ges högfrekvent ström genom elektroden, vilket förbättrar motoriken.

Alien skrev:hjärnkirurgi

Alien skrev:minnesstörningarna?

manne skrev:

Alien skrev:hjärnkirurgi

här så har du mera information.

https://nyheter.ki.se/halften-befriades ... noperation

https://lakartidningen.se/wp-content/up ... /18565.pdf

mera här har läst allt detta.

Alien skrev:Berättade inte den där överläkaren om minnesstörningarna? Vad hjälper det att hjärnan inte är "fysiskt skadad" om den ändå är så påverkad att man förlorat minnet?

Deras studier visar att en del av hjärnan, amygdala, frisätter ämnet glutamat vid stress. Ämnet är skadligt för hjärnan. Det kan förklara att de delar av hjärnbarken som hanterar arbetsminne och koncentration är tunnare hos utmattade än hos friska. Det kunde forskarna se med magnetkamera.

Alien skrev:

manne skrev:

Alien skrev:hjärnkirurgi

här så har du mera information.

https://nyheter.ki.se/halften-befriades ... noperation

https://lakartidningen.se/wp-content/up ... /18565.pdf

mera här har läst allt detta.

Men kapsulotomi är inte detsamma som gammaknivskirurgi.

Dina citat är dessutom gamla, ett från 1998 och ett från 2008.

En viss typ av lobotomiliknande hjärnkirurgi utförs inte längre på svenska patienter på grund av hög risk för bestående skador. Men i Umeå fortsatte operationerna till 2007 - på amerikaner.
---
Ingreppet kallas kapsulotomi och innebär att nerver mellan hjärnans främre och djupare delar kapas på ett visst ställe, främst för att lindra svåra tvångssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer klassar numera kapsulotomi som en åtgärd som vården inte bör utföra över huvud taget, inte ens inom ramen för forskning och utveckling. Riskerna bedöms vara alltför stora.

Alien skrev:2010 är också rätt längesen, det handlar om de sista operationerna år 2007.

En viss typ av lobotomiliknande hjärnkirurgi utförs inte längre på svenska patienter på grund av hög risk för bestående skador. Men i Umeå fortsatte operationerna till 2007 - på amerikaner.
---
Ingreppet kallas kapsulotomi och innebär att nerver mellan hjärnans främre och djupare delar kapas på ett visst ställe, främst för att lindra svåra tvångssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer klassar numera kapsulotomi som en åtgärd som vården inte bör utföra över huvud taget, inte ens inom ramen för forskning och utveckling. Riskerna bedöms vara alltför stora.

https://www.svd.se/a/97bcbdbc-78c7-3100 ... tlanningar

Kapsulotomi utförs alltså inte längre. Så varför är du så upprörd?

Alien skrev:2010 är också rätt längesen, det handlar om de sista operationerna år 2007.

En viss typ av lobotomiliknande hjärnkirurgi utförs inte längre på svenska patienter på grund av hög risk för bestående skador. Men i Umeå fortsatte operationerna till 2007 - på amerikaner.
---
Ingreppet kallas kapsulotomi och innebär att nerver mellan hjärnans främre och djupare delar kapas på ett visst ställe, främst för att lindra svåra tvångssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer klassar numera kapsulotomi som en åtgärd som vården inte bör utföra över huvud taget, inte ens inom ramen för forskning och utveckling. Riskerna bedöms vara alltför stora.

https://www.svd.se/a/97bcbdbc-78c7-3100 ... tlanningar

Kapsulotomi utförs alltså inte längre. Så varför är du så upprörd?

manne skrev:hur vet du att det inte görs förfarande fast i hemlighet

Alien skrev:Men varför skulle man återgå till en gammal och riskabel metod som kapsulotomi när vetenskapen går framåt hela tiden?

Gammaknivskirurgi används för att behandla hjärntumörer, arteriovenösa missbildningar, trigeminusneuralgi, akustiskt neurom och skakningar.

Kirurgiska ingrepp i hjärnan.

Sedan länge har man kirurgiskt kunnat skära av nervförbindelser i hjärnan i syfte att lindra ångest, depression och tvångssyndrom. Risken att skada hjärnan har emellertid visat sig så stor att ingrepp av den typen blivit mycket sällsynta eller helt upphört.

I stället används numera en metod som består i att man elektriskt stimulerar djupare skikt av hjärnan (eng: deep brain stimulation, DBS). Det gör att inte använder termen psykokirurgi längre utan i stället beskriver förfarandet som neuromodulering.

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.
---
Djup hjärnstimulering (DBS) är ett neurokirurgiskt ingrepp där man sätter in elektroder som stimulerar den del av hjärnan som styr finmotoriken. Lite förenklat går det till så att 1-2 elektroder opereras in i ett område djupt under hjärnbarken som hanterar/styr informationen om muskeltonus och kroppshållning. Elektroderna får elektriska impulser från en pulsgenerator som kan liknas vid en pacemaker. Den placeras under huden, oftast på bröstkorgen, och programmeras utifrån av läkare. Vid behov kan patienten själv reglera både intensitet och frekvens på strömmen.

Det går att förändra vissa oönskade personlighetsdrag, enligt en ny studie. Och förändringen består i minst tre månader.

Personlighetsdrag avgör i viss mån hur det går i livet när det gäller relationer, yrkesliv, välmående och hälsa. Så intresset för huruvida det går att ändra sina personlighetsdrag är stort. En ny studie visar att det är möjligt.

I studien ingick 1500 vuxna deltagare som hade ett eller flera personlighetsdrag som de ville ändra. Forskarna använde sig av fem faktormodellen eller big five-teorin som utgår från fem personlighetsdrag; öppenhet, extraversion, neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet. De flesta av deltagarna ville bli mindre neurotiska, mer samvetsgranna och mer extroverta.

Capsulotomy is a type of brain surgery that involves severing nerve fibers in the internal capsule, a deep-seated highway of nerve fibers passing between central brain nuclei and the frontal lobes1. This procedure is used to treat certain mental health conditions, such as obsessive-compulsive disorder (OCD) and major depression2.

There are different types of capsulotomy procedures:

Bilateral Cingulotomy: This surgery targets two parts of the brain: The cingulate gyrus, which helps regulate emotions and pain, and the frontal lobes, whose functions include reasoning, impulse control, and judgment2. It is considered a last resort for people with OCD and is also used to treat major depression and occasionally chronic pain for persons who haven’t found relief from any other form of therapy2.
Anterior Capsulotomy: Traditionally, anterior capsulotomy was an established procedure for treatment of patients with refractory OCD3. Over recent decades, deep brain stimulation (DBS) has gained popularity3.
The surgery is performed by guiding an electrode or gamma knife (a targeted radiation device) to the cingulate gyrus by means of magnetic resonance imaging (MRI)2. There, the surgeon will make a half-inch cut or burn to severe the circuit2. Recovery from the operation takes around four days2.

While capsulotomy can offer an improvement to some living with OCD, it is by no means a cure-all2. A 2016 review of clinical studies concluded that 41 percent of patients who had undergone a bilateral cingulotomy had responded to the procedure with 14 percent experiencing short-term side effects and five percent experiencing serious side effects2.

Please note that any type of brain surgery carries risks and should only be considered when all other treatment options have been exhausted. Always consult with a healthcare professional for medical advice.

like any surgical procedure, carries certain risks. Here are some potential risks associated with capsulotomy brain surgery:

Cerebral edema (swelling)1
Delirium (acute state of confusion)1
Headache1
Seizures1
Urinary incontinence1
Weight gain: A review of 20 studies found that after undergoing an anterior capsulotomy, almost one-third of patients gain more than 10% of their body weight1.
Permanent complications: In some cases, patients have experienced permanent complications from the surgery, including paralysis on one side of the body and cognitive impairment2.
It’s important to note that these risks can vary depending on the individual patient’s health condition and the specific type of capsulotomy performed. Therefore, it’s crucial to have a thorough discussion with the healthcare provider about the potential risks and benefits before deciding on this procedure3

Copilot; Ja, det finns flera biverkningar och risker associerade med lobotomi12.

Biverkningar och risker kan inkludera12:

Fysiska komplikationer: Dessa kan inkludera infektioner, blödningar i hjärnan, och i vissa fall, döden.
Kognitiva och emotionella förändringar: Patienter kan uppleva minnesförlust, förändringar i personlighet, förlust av initiativ och motivation, apati och emotionell instabilitet.
Förlust av fysisk funktion: I vissa fall kan patienter ha svårt att kontrollera sina kroppsfunktioner, vilket kan leda till inkontinens eller svårigheter att svälja.
Det är viktigt att notera att lobotomi idag anses vara en form av neurologisk förtryck, använd för att lugna och immobilisera de sjuka och besvärliga1. Dessutom har medicinska framsteg lett till mer effektiva och mindre invasiva behandlingar för mental sjukdom1. Lobotomi är inte längre en accepterad behandlingsmetod och används inte i modern medicin12.

Copilot; En lobotomi, även kallad leukotomi, var en neurokirurgisk operation som utfördes på hjärnan1. Metoden, som fick stor spridning från slutet av 1930-talet, gick ut på att skära av nervbanor från pannloben till djupare liggande regioner i hjärnan som är centrum för känslolivet1.

Tanken var att ingreppet skulle dämpa ångest och oro, men många patienter blev istället helt apatiska1. Metoden utvecklades av den portugisiske läkaren António Egas Moniz som fick Nobelpriset år 19491.

Den amerikanske läkaren Walter Freeman uppfann en metod som gick ut på att söva patienten, placera en ishacka i ögats övre del och sedan knacka in den med hammare tills den nådde fem centimeter in i hjärnan1. Denna metod blev känd som “Ice Pick Lobotomy” eller transorbital lobotomi1.

Efter många års lobotomerande, växte dock kritiken, och obduktioner visade att många patienter avlidit av omfattande hjärnskador1. Cirka 13 000 personer lobotomerades i Norden under 1940- och 1950-talen, varav 4 500 var svenskar1.

Idag anses lobotomi vara en oetisk och skadlig behandlingsmetod och används inte längre i modern medicin1. Medicinska framsteg har lett till utvecklingen av mer effektiva och mindre invasiva behandlingar för psykiska sjukdomar1.

Copilot; Ja, det finns flera biverkningar och risker associerade med lobotomi, inklusive “Ice Pick Lobotomy” eller transorbital lobotomi12.

Biverkningar och risker kan inkludera12:

Fysiska komplikationer: Dessa kan inkludera infektioner, blödningar i hjärnan, och i vissa fall, döden.
Kognitiva och emotionella förändringar: Patienter kan uppleva minnesförlust, förändringar i personlighet, förlust av initiativ och motivation, apati och emotionell instabilitet.
Förlust av fysisk funktion: I vissa fall kan patienter ha svårt att kontrollera sina kroppsfunktioner, vilket kan leda till inkontinens eller svårigheter att svälja.
Det är viktigt att notera att lobotomi idag anses vara en form av neurologisk förtryck, använd för att lugna och immobilisera de sjuka och besvärliga1. Dessutom har medicinska framsteg lett till mer effektiva och mindre invasiva behandlingar för mental sjukdom1. Lobotomi är inte längre en accepterad behandlingsmetod och används inte i modern medicin12.