Hej alla!

Jag har Aspergers syndrom.

Jag har hittat på några egna ord för att underlätta för mig själv när jag beskriver det jag kommer att beskriva i denna tråd:

Medkompare = En kontaktperson enligt LSS som man kan hänga med som kompis.

Esdjité = Någons esdjité är en person som har en yrkesroll för en, som t ex någons arbetskonsulent, boendestödjare, psykolog, lärare eller medkompare.

FAE-depression = FAE står för ”förlust av esdjité”, och det innebär att man är deprimerad/ledsen för att ens esdjitéer försvinner ur ens liv när hen byter jobb eller när man inte längre har rätt till den LSS-instansen eller något sånt.

Jag skriver den här tråden för att dela med mig av min FAE-depression för de flesta av dem esdjitéer jag har eller har haft, och vare sig jag har egna vanliga kompisar som jag trivs med eller inte, så har jag FAE-depression för dem esdjitéerna som jag tycker är bra personer för mig, som jag skulle vilja ha som vanliga kompisar, men de vill inte ha mig som vanlig kompis, eftersom jag är brukare till dem eller en gång har varit brukare till dem. De tänker ”en gång brukare, alltid brukare”. Och så vill jag byta liv med någon av min esdjités vanliga kompisar, bara så att jag kan ha den esdjitén som vanlig kompis. Jag hade en gång en lärare som jag såg som en nära vän, men numera håller hen sig på sin kant och det verkar som att hen inte törs säga till mig att hen inte längre vill ha kontakt med mig, just för att jag en gång har varit hens elev. Det är samma med en medkompare, som jag såg som min bästa vän, och hen sa att hen kunde tänka sig att hålla kontakten med mig ifall hen en dag skulle byta jobb eller något sånt, men hen verkade inte mena det, eftersom hen nu negligerar mig och är rädd för att det ska bli mera arbete för hen, som hen inte får något betalt för. Och i nuläget, när jag postar denna tråd, har jag en arbetskonsulent som jag tycker skulle vara en av de coolaste kompisarna man kan ha, men jag är 99% säker på att jag aldrig kan bli kompis med hen, eftersom hen en gång har haft kontakt med mig i sin yrkesroll.

Som sagt, jag kan ha FAE-depression för de flesta typer av esdjitéer som jag har eller har haft, OAVSETT om jag har vanliga kompisar som jag trivs med, eller inte, och i nuläget, när jag postar denna tråd, har jag inga vanliga kompisar, och jag funderar på att skaffa det för att se om det i alla fall hjälper någorlunda mot FAE-depression. Men oavsett vilket, så tycker jag på sätt och vis att mina esdjitéer är bättre personer för mig.

Jag har aldrig träffat eller hört talas om någon annan människa som har FAE-depression/lider av det jag beskriver/det FAE-depression innebär, och jag känner mig så ensam i hela världen av att ha FAE-depression för mina esdjitéer/lida av det jag beskriver/det FAE-depression innebär, så jag tänkte nu fråga, är det någon som känner igen sig i detta eller känner någon som lider av det FAE-depression innebär? I så fall skulle det göra mig jätteglad om ni kommenterade denna tråd och berättade lite om eran situation.


Kram

Medkompare, Esdjité och FAE-depression . Roliga benämningar.

Jag blev nere när min stödperson/kontaktperson flyttade, eftersom har var en sån skön lirare. Han var datatekniker och jag skulle gissa på att han hade rätt hög status i skolan när han var yngre.

En tanke jag får men vet inte om det stämmer, är att många inte vill vara vänner (genuint) med aspergare. Jag vet inte hur "trevlig" och socialt kompetent du är, så detta kanske inte stämmer in på dig. Men när man gjorde värnplikten så var det mycket att man skulle "hålla kontakten efteråt", men det var ju bara vänskapligt snack och få blev goda vänner efter lumpen (jag tror att detta är applicerbart på medkompare).

Jag har för mig att selekteringen gällande kontaktpersoner är stenhård, och det är ofta "top notch" människor man tilldelas. Som är trevliga, kapabla och har bra moralisk kompass. Dom har ju ett socialt liv bortanför uppdraget, och har nog lika kapabla (socialt) vänner som dom själva. Så jag kan ju förstå att många medkompare är det utav framförallt välgörenhet.

Fleece skrev:En tanke jag får men vet inte om det stämmer, är att många inte vill vara vänner (genuint) med aspergare.

Om du frågar mig, så är det så här jag tolkar det:
Det stämmer en hel del. Den som INTE har Asperger, tycker att den som HAR Asperger, är för svår att hantera om de två ska vara vanliga kompisar. Så jag som Aspergare har väldigt svårt att få vänner som inte har Asperger. Det är i alla fall så jag har tolkat det, och jag talar endast utifrån mina egna erfarenheter.

Fleece skrev:Jag vet inte hur "trevlig" och socialt kompetent du är, så detta kanske inte stämmer in på dig.

Tja, jag gör alltid mitt bästa för att anförtro mig och vara snäll, artig, trevlig, rättvis och sympatisk. De flesta som känner mig, tycker att jag är enormt trevlig och sympatisk, men eftersom jag har Asperger, så har jag sociala svårigheter, och har svårt att vara social mot vem som helst i verkligheten. Och då blir det inte lättare när jag har introvert, blyg och skygg som personligheter.


P.S. En sak jag glömde ta med i mitt ”originalinlägg” i denna tråd, är att jag en gång till och med hade en LSS-handläggare, som jag tyckte var en av de coolaste personerna jag träffat, och jag ville så hjärtans gärna ha hen som en vanlig kompis, men det gick inte, eftersom hen var min LSS-handläggare.

Men har du inte fått kompisar genom diverse olika insatser (dv, praktik mm) eller från skoltiden? Nu vet jag att du skrivit att du inte har några kompisar för tillfället, och att även om du hade det så känns det hårt att inte få människor man gillar som vänner. Ibland måste man nöja sig med andra "mongisar", eller hur man nu ska uttrycka det.

Fleece skrev:Men har du inte fått kompisar genom diverse olika insatser (dv, praktik mm) eller från skoltiden? Nu vet jag att du skrivit att du inte har några kompisar för tillfället, och att även om du hade det så känns det hårt att inte få människor man gillar som vänner. Ibland måste man nöja sig med andra "mongisar", eller hur man nu ska uttrycka det.

Tja, under skoltiden kunde jag vara kompis med vissa av mina klasskamrater, men vi umgicks aldrig utanför skolan, och sen när vi gick ur skolan, var det ingen som ville hålla kontakten med mig. På daglig verksamhet har jag valt att inte skaffa någon vän, av vissa anledningar. Och på praktik har jag inte haft någon kollega som jag får tillräckligt med gott utbyte av. Och vad är en ”mongis” för någonting?

Mongis: Person med asperger, ADHD, Downs, utvecklingsstörd mm.

Fleece skrev:Mongis: Person med asperger, ADHD, Downs, utvecklingsstörd mm.

Ah okej.