Hej!

Varje gång jag försökt jobba så har de alltid slutat med att jag kollapsat och blivit inlagd.

Är det dags att söka sjukpension då?

Fretshi skrev:Hej!

Varje gång jag försökt jobba så har de alltid slutat med att jag kollapsat och blivit inlagd.

Är det dags att söka sjukpension då?

På vilket ”sätt” kollapsar du och vet du varför du gör det?

Har du trivts med arbetsuppgifterna i sig, har det känts roligt/intressant eller åtminstone ok från början eller har det varit jobbigt från start?

Det tycks alltid hända massa jobbiga saker när jag jobbar och jag blir orolig och nedstämd. Kan även bli mera lättirriterad.

Kanske är min kropp som säger att jag inte kan jobba så mycket...

Har du testat jobba lite mindre då? Halvtid?

"Vardagens sysslor" är ofta nödvändiga att man klarar av att sköta (själv eller med stöd) vid sidan om ett arbete. Ofta sociala relationer också. Samt att man behöver tid åt återhämtning på valfria sätt. Att enbart fixa jobbet är ju ofta inte hållbart för många i längden och många blir sjukskrivna eller tillslut förtidspensionerade.

Hur har dessa saker fungerat när du arbetat?

Hallå Fretshi.

Jag håller med de andra som svarat dig.

Själv har jag inte haft någon anställning sedan jag fick heltids förtidspension i slutet av 1990-talet. Jag blev "utbrännd" mot slutet av min "karriär", både på grund av en kollegas härskartekniker och av att arbetsledningen inte lyssnade på mig/tog in anledningarna till att jag ofta och under relativt långa perioder var sjukskriven, helt eller delvis.

Flinta skrev:Har du testat jobba lite mindre då? Halvtid?

"Vardagens sysslor" är ofta nödvändiga att man klarar av att sköta (själv eller med stöd) vid sidan om ett arbete. Ofta sociala relationer också. Samt att man behöver tid åt återhämtning på valfria sätt. Att enbart fixa jobbet är ju ofta inte hållbart för många i längden och många blir sjukskrivna eller tillslut förtidspensionerade.

Hur har dessa saker fungerat när du arbetat?

Jag jobbar inte normalt sett utan går på dv, men jag ville testa att sommarjobba lite i sommar, men som du säger så sätter det en del press på em själv och man måste klara av vardagen vilket jag har svårt med och därför har boendestöd.
Arbetsgivaren verkar dock gå med på att jag kan ha boendestöd en dag i veckan bara jag ser till att fylla i min tidrapport samvetsgrant så de inte betalar ut massa extra pengar till mig när jag inte är där.

Hur menar du med att man ska sköta sina sociala relationer själv när man jobbar?

Jag umgås mycket mindre med vänner när jag jobbar pga ork, vilket är lite synd men pga att det inte är jobb jämt så blir det inte lidande så länge.

Men det kanske hade varit bättre att fixa till vardagen först och få glädje genom det (hobbies etc) innan man går på jobb.

.

Fretshi skrev:
Hur menar du med att man ska sköta sina sociala relationer själv när man jobbar?

Ev familj och ev vänner kanske vill ses någon gång för att bara vara eller göra någon aktivitet, fira någon högtid, sörja dödsfall osv. Många vill kommunicera mellan gångerna man ses t ex genom telsamtal, sms.

Du vet väl om att du kan få lönebidragsanställning? Du får då heltidslön fast du arbetar mindre. Det är arbetsgivaren som får söka detta i samarbete med Arbetsförmedlingen i så fall. Det kan vara svårt att hitta arbetsgivare som är sugna på detta, men värt att försöka. Hur som helst så låter det som om du borde arbeta mindre än heltid. Om du arbetar halvtid har du avsevärt mycket mer tid att styra upp vardagen och det blir inte lika stressigt.

Flinta skrev:

Fretshi skrev:
Hur menar du med att man ska sköta sina sociala relationer själv när man jobbar?

Ev familj och ev vänner kanske vill ses någon gång för att bara vara eller göra någon aktivitet, fira någon högtid, sörja dödsfall osv. Många vill kommunicera mellan gångerna man ses t ex genom telsamtal, sms.

Jo, mitt sociala nätverk är väl inte det största, men träffar ändå några på fritiden (främst helger då jag inte orkar umgås så mycket på vardagarna just nu).

Ringa kan jag dock göra lite oftare.

Leibniz skrev:Du vet väl om att du kan få lönebidragsanställning? Du får då heltidslön fast du arbetar mindre. Det är arbetsgivaren som får söka detta i samarbete med Arbetsförmedlingen i så fall. Det kan vara svårt att hitta arbetsgivare som är sugna på detta, men värt att försöka. Hur som helst så låter det som om du borde arbeta mindre än heltid. Om du arbetar halvtid har du avsevärt mycket mer tid att styra upp vardagen och det blir inte lika stressigt.

Ja heltid kanske är lite för mycket för mig, men jag tror inte det företaget jag jobbar för vill anställa mig på deltid även om det skulle innebära att de behövde betala mig mindre kronor.

Ska tänka på detta framåt hösten. När det blir dags för annat jobb.

Fretshi skrev:

Leibniz skrev:Du vet väl om att du kan få lönebidragsanställning? Du får då heltidslön fast du arbetar mindre. Det är arbetsgivaren som får söka detta i samarbete med Arbetsförmedlingen i så fall. Det kan vara svårt att hitta arbetsgivare som är sugna på detta, men värt att försöka. Hur som helst så låter det som om du borde arbeta mindre än heltid. Om du arbetar halvtid har du avsevärt mycket mer tid att styra upp vardagen och det blir inte lika stressigt.

Ja heltid kanske är lite för mycket för mig, men jag tror inte det företaget jag jobbar för vill anställa mig på deltid även om det skulle innebära att de behövde betala mig mindre kronor.

Ska tänka på detta framåt hösten. När det blir dags för annat jobb.

Det är verkligen inte lätt att få tag på ett deltidsjobb med lönebidragsanställning, Håller själv på med det. Jag frågade Arbetsförmedlingen om de kunde ordna fram ett sådant, men det var tydligen omöjligt, trots deras årliga budget på 75 miljarder. Med rätt kontakter eller tur kan det gå.

Leibniz skrev:Det är verkligen inte lätt att få tag på ett deltidsjobb med lönebidragsanställning, Håller själv på med det. Jag frågade Arbetsförmedlingen om de kunde ordna fram ett sådant, men det var tydligen omöjligt, trots deras årliga budget på 75 miljarder. Med rätt kontakter eller tur kan det gå.

Har du jobbat tidigare med något? Orkar du utveckla vad AF sagt, skulle jag uppskatta det. Inte nödvändigt fall du inte pallar. Sitter i samma sits litegrann. Blir lätt trött av omgivningen, men vill iaf jobba.

nomemorytoday skrev:

Leibniz skrev:Det är verkligen inte lätt att få tag på ett deltidsjobb med lönebidragsanställning, Håller själv på med det. Jag frågade Arbetsförmedlingen om de kunde ordna fram ett sådant, men det var tydligen omöjligt, trots deras årliga budget på 75 miljarder. Med rätt kontakter eller tur kan det gå.

Har du jobbat tidigare med något? Orkar du utveckla vad AF sagt, skulle jag uppskatta det. Inte nödvändigt fall du inte pallar. Sitter i samma sits litegrann. Blir lätt trött av omgivningen, men vill iaf jobba.

Mitt enda problem är överkänslighet för intryck (perceptionsstörning/sensorisk överkänslighet) som gör att jag lätt får migrän. Därför blir det svårt med heltidsarbete och långa dagar. Tidigare har jag arbetat som maskinoperatör, drifttekniker/driftoperatör och nu arbetar jag svart som snickare ibland. Jag har studerat en del på högskola också, men det ger större problem än arbete.

På Arbetsförmedlingen blev jag skickad till en arbetspsykolog, men jag var tydlig med att jag var ute efter ett halvtidsjobb från början. Senast jag var där sa de att jag skulle vänta på att de hör av sig, men det har dem inte gjort.

Tack snälla för svar.

Leibniz skrev:Mitt enda problem är överkänslighet för intryck (perceptionsstörning/sensorisk överkänslighet) som gör att jag lätt får migrän.

Överkänsligheten är förvisso bara ett (1) problem, men det går ut över hela vardagen. Det är som avsaknad av sömn.

Leibniz skrev:Senast jag var där sa de att jag skulle vänta på att de hör av sig, men det har dem inte gjort.

Försök ligg på AF fall du orkar. Och/eller fundera på vart du skulle vilja arbeta, och skriv ett brev till det företaget och förklara din sits, och att de som arbetsgivare får stöd av AF ifall du kan arbeta just där.

Bara en idé. Hoppas det löser sig för dig på något sätt iaf.

Jag har nästan ingen energi till mina intressen längre. Orkar inte bry mig om de, så jag har nog en rätt djup depression nu, det trots medicinering.

Var ett bra tag sedan som jag var riktigt glad egentligen.

Jobb är nog inget för mig just nu...

Fretshi skrev:Jag har nästan ingen energi till mina intressen längre. Orkar inte bry mig om de, så jag har nog en rätt djup depression nu, det trots medicinering.

Var ett bra tag sedan som jag var riktigt glad egentligen.

Jobb är nog inget för mig just nu...

Det är oftast så det är att jobba heltid, man har lite tid över till annat. Igår gick jag upp 06.45 och var hemma från jobbet 19.00. Det gäller att planera sin tid väl för det man vill göra. Sedan blir det naturligtvis värre för oss med ASD som ofta har en mindre mängd energi och allehanda svårigheter. Därför borde du satsa på att arbeta betydligt mindre för att må bättre helt enkelt.

samma här, för min del är det pga mitt utseende (jag är deformad). skulle gärna vilja jobba.

Fretshi skrev:Jag har nästan ingen energi till mina intressen längre. Orkar inte bry mig om de, så jag har nog en rätt djup depression nu, det trots medicinering.

Var ett bra tag sedan som jag var riktigt glad egentligen.

Jobb är nog inget för mig just nu...

Nä, då orkar man nog inte.

Flinta skrev:Har du testat jobba lite mindre då? Halvtid?

"Vardagens sysslor" är ofta nödvändiga att man klarar av att sköta (själv eller med stöd) vid sidan om ett arbete. Ofta sociala relationer också. Samt att man behöver tid åt återhämtning på valfria sätt. Att enbart fixa jobbet är ju ofta inte hållbart för många i längden och många blir sjukskrivna eller tillslut förtidspensionerade.

Hur har dessa saker fungerat när du arbetat?

ALLT funkade för mig när jag var yngre. Men antar jag blivit ”utbränd” vid upprepade tillfällen. Nu orkar jag inte mycket. Känns konstigt.

Fretshi skrev:Hej!

Varje gång jag försökt jobba så har de alltid slutat med att jag kollapsat och blivit inlagd.

Är det dags att söka sjukpension då?

Kan vara studier också som knäcker en. Jag kollapsade när jag gick en ca fyra månaders kurs en gång.

Leibniz skrev:Varför skulle man som arbetsgivare vilja anställa en person som är sjuk eller funktionsnedsatt när det finns friska människor att tillgå? Det riskerar att bli en väldigt dyr affär.

Man borde lägga ner Försäkringskassan och låta läkarna skriva ut lämpliga åtgärder och en server kan sköta om det hela.

Varför ska inte de med funktionsnedsättningar kunna arbeta ska de tvingas gå på DV?
Okej inget fel med DV men vem vill gå där flera år?
Hade läkarna fåTT bestämma hade jag fått sjukpension.
Och det efter att det inte gick så bra på ett jobb jag hade när jag hade lite kriser och hade problem med stress samt att arbetsplatsen nog tillhör en av de sämre i landet...

Och då får jag skulden för att jag inte pallar trycket... fast det kanske är hårt på alla vanliga jobb?

I så fall är DV enda lösningen för mig.


Moderator Alien: Flyttat från normalt-forekommande-arbete-vad-betyder-det-t53153.html

Furienna skrev:

Det är en svårt invalidiserad och överviktig pappersarbetare som nu får sitt fall prövat av Högsta förvaltningsdomstolen sedan han klassats som arbetsduglig av Försäkringskassan. Utgången av målet får för hur begreppet ”normalt förekommande arbete” ska tolkas i framtiden.

Mannen, som Tom Aspengren företräder, lider av svårt invalidiserande smärta, grav fetma, knäartros, diabetes, misstänkt sömnapné och högt blodtryck. Mannen kan inte stå eller gå utan att använda kryckkäpp. Även när han vilar lider han av svår smärta.

Fy sjutton! När jag läser om sådana här fall, så känner jag mig väldigt tacksam för att jag har fått min sjukpension.

post1516306.html#p1516306

Jag tror bara inte att sjukpension är lösningen för alla, visst har man tillräckligt med intressen och bra socialt nätverk så kan det nog gå bra ändå, men det kan nog bli jobbigt i längden.

Fretshi skrev:Jag tror bara inte att sjukpension är lösningen för alla, visst har man tillräckligt med intressen och bra socialt nätverk så kan det nog gå bra ändå, men det kan nog bli jobbigt i längden.

Fast nu har jag en lång lista av olika sjukdomar och krämpor, förutom Aspergers. Inte ens DV fungerade ju för mig, för till och med de hade för stora krav på vad jag skulle göra och klara av. Därför finns det ingen annan lösning för mig än att bara vara sjukpensionär, och det har jag fått anpassa mig efter också.