Visste inte var jag skulle lägga tråden.

Hej forumet. Som ni kanske ser så spårade jag ur i höstas, anledningen var för att jag är så in i helvete trött på min nuvarande situation. Detaljer tar jag eventuellt via PM annars finns det stor risk att någon kan identifiera mig.

Iaf., jag har förlorat nästan alla mina vänner pga. olyckligheter som tyvärr råkade ske. Finns det någon som kan ställa upp och åtminstone prata med mig? Låta mig få komma in i värmen, jag är en så himla bra person, som tyvärr bara har haft en sådan jävla otur.

Kram!

Har du några tankar om varför du har så mycket otur? Träffar du fel personer eller hamnar du på fel plats vid fel tidpunkt? Har du otur i spel också?

Mvh L

Du är inte ensam om att ha otur i livet!

Jag har haft en dag när mycket gått snett, dock inte allt.

Blir så jävla trött på livet ibland när man försöker göra bra saker så ska det motbevisa en och krångla.

Dock säger ju buddhismen att motgångar är en del av livet och att man kan lära sig hantera de och leva ett lyckligt liv.

Jag är också ensam i perioder och lider utav det, vill utöka mitt sociala nätverk.

Att du skulle vara en bra person kan jag tyvärr inte svara på då jag inte känner dig...

Men att säga att man är en bra person låter så jävla dumt så det inte är sant!
Låter som man jagar bekräftelse helt enkelt

Ja herregud, undra på att man känner sig misslyckad när man gör såhär.

Ett dilemma med AS, kan för många vara att man söker gemenskap, för att sedan tycka att det vart för jobbigt och en ambivalent känsla uppstår, när man upptäcker att det man sökte snarare bara bekräftade de tillkortakommanden man lyckats dölja. Balansgången för kamratskap kontra solitär, blir för dyrköpt när energin är begränsad...