Många med Asperger har styrkor vet jag som gör att dom kan utbilda sig och specialisera inom ett visst område.
Men jag är inte bra på någonting och har inte en enda värdefull egenskap. Finns inget jag kan utbilda mig till och vet inte vad för jobb jag klarar av egentligen... Vart ska jag ta vägen?

Ok. Du sier at du ikke er spesialist på et gitt tema eller område, hvis jeg forstår deg riktig?

Er du god på å finne ut av ting da? Problemløser? Generalist?

Många av oss är bra på att se detaljer i t.ex hur en händelse utspelar sig, och vi oroar oss för minsta lilla smådetalj.

Det kan man utveckla till att bli bra på logistik, jobb där man ska se till att olyckor inte händer, att saker kommer fram i tid och sånt.

Man måste ju inte ha speciella förmågor i något område för att jobba med det. Det räcker att inte vara helt obegåvad på området. Välj istället något som du tycker verkar intressant att jobba med. Om du inte vet alls, är det väl bara att testa på nåt. Kortare vikariat, sommarjobb och sånt kan hjälpa att förstå vad man trivs med. Det är inte så konstigt att man inte vet innan man har prövat.

Sleuth123 skrev:Många med Asperger har styrkor vet jag som gör att dom kan utbilda sig och specialisera inom ett visst område.
Men jag är inte bra på någonting och har inte en enda värdefull egenskap. Finns inget jag kan utbilda mig till och vet inte vad för jobb jag klarar av egentligen... Vart ska jag ta vägen?

Det har du visst!
Gud har gjort dig och det är meningen att du ska finnas här och nu.
Släpp alla andras ev krav, förväntningar, sluta titta på hur andra gör.
Du är du och du ska vara den du är!
Just nu kanske du inte ska göra så mycket, så kan det vara också ibland, men du har fortfarande din plats och du ska framför allt må bra!
Själv ber jag i ärlighet till Herren om hjälp och upplever att han ger den till mig!
Jag vet att jag är älskad av Honom och att alla är det!
Du är perfekt som du är!!!
Tänk på att du Är Älskad.

Tack för svar alla visst har jag jobb och sånt men ändå inte hamnar rätt i livet.. Vet inte vad jag ska göra vad som är meningen med allt.
Förvirrad själ..

Sleuth123 skrev:Tack för svar alla visst har jag jobb och sånt men ändå inte hamnar rätt i livet.. Vet inte vad jag ska göra vad som är meningen med allt.
Förvirrad själ..

Hva har du lyst til da?

Alla människor har bra egenskaper och är bra på något, jag lovar!
Det finns inga unikum som är dåliga på allt och ingen människa är värdelös.

Tack alla. Jag vet inte vad jag har lust med faktiskt är väldigt likgiltig.

Själv blir jag intresserad efter att jag har påbörjat något. Innan jag gör det, så tänker jag att det inte skulle vara kul, men efter att jag sätter mig och gör saken, så kan jag sitta länge med saken.

Typ samma sak med att gå på gym. Förut hade jag problem med att ta mig ut, och cykla till gymmet, men när jag var där, så blev det kul. Nu har jag inte problem med att gå på gymmet, då jag tycker om det. Men att veta om detta, så kanske man kan sätta sig och göra saker, istället för att tänka om det är kul, eller om man blir bra på det.

Har lärt mig att livet handlar om att agera. Själv sitter jag och tänker eller dagdrömmer riktigt mycket, så varje gång jag faktiskt gör något, är jag glad över det.

Sleuth123 skrev:Tack alla. Jag vet inte vad jag har lust med faktiskt är väldigt likgiltig.

Jobbigt!
Så här då, om du fixar nåt jävla jobb eller en aktivitet dagtid, spelar ingen roll hur det går osv, är där och gör det du ska, och går hem och kollar på GOT, skulle det funka som tankemodell?

Alltså, jag själv har haft lätt för mig i skolan och jobb, men jag ser inte jobbet, egentligen, som nåt annat än ett ställe dit jag går för att få pengar så jag klarar mig.
Det är lite ett samhällsproblem det här, förr fanns inte de här problemen, generationerna som föddes runt 1900 eller tidigare (min farfar var född 1900 pratade mycket med honom) där var det så, antingen hörde du till de fattigare 90% och då var jobbet bara ett kneg. För de rika var frågan "vad vill du göra med ditt liv".

Nu sen folkhem smetat ut skillnaderna (mest på gott, förstås, men: ) så har den här självförverkigandefrågan sipprat ned till de vanliga människorna. Man liksom skall göra sig till nån fantastisk fast man inte är det. Och alla måste inte bli einstein eller nån läkare utan gränser. Det är fan ok att bara ha ett kneg, moraliskt. Sen att den typen av jobb försvinner så mycket pga av bl.a. automatisering är ett problem! Är lite äldre än de flesta här tror jag, började jobba på 80-talet. Då fanns rätt mycket enkla jobb, men nu försvinner de och de som blir kvar blir allt tråkigare. Men jag skulle kunna tänka mig att jobba i parkförvaltning eller nåt sånt.

Finns det någonstans där du trivs? Vid datorn? i naturen? Kan ge ett tips om var du skulle kunna hitta aktivitet?

Sleuth123 skrev:Tack alla. Jag vet inte vad jag har lust med faktiskt är väldigt likgiltig.

Kolla att det inte är en depression. Man kan vara väldigt likgiltig om man är deprimerad. Medicin kan hjälpa då.

Toblerone skrev:

Sleuth123 skrev:Tack alla. Jag vet inte vad jag har lust med faktiskt är väldigt likgiltig.

Kolla att det inte är en depression. Man kan vara väldigt likgiltig om man är deprimerad. Medicin kan hjälpa då.

Naturligtvis är det det, har ätit medicin länge men mår lite bättre nu!