Tror du att det ligger något i att utbildningsväsendet med flit inte undervisar i konsterna, humanismen och filosofin för skapa sig en underklass?
Och kanske allra viktigast att vi håller på att få en styrande klass som besitter makten genom sitt bildningsövertag, inte ekonomisk makt?

Tyvärr är det dock så att t.ex matematik är av större betydelse inom många yrken än t.ex konsterna. Däremot är argumentationsteknik och filosofi säkert viktigt. Men allt tar ork och tid att ta till sig och ibland måste man prioritera. Funderingen är dock på just om det är en maktaspekt och om skolans undervisning är snedvriden med flit.

kjellfrisk.com: Ny folkbildningsrörelse att vänta, tror framtidsforskare

En ny väckelse lik den vi sett på inom det religiösa livet är redan på väg inom folkbildningen. Detta uttalande gör framtidsforskaren Viril Dragé exklusivt för Lättkläckt&Svårsmälts reporter Ricke Sund under ett seminarium om estetiska läroprocesser där Dragé är en av föreläsarna. "-Jag ser att pendeln nu kommer att svänga kraftigt åt andra hållet sedan kunskaps- och framförallt bildningsklyftorna mellan samhällsgrupper ökat dramatiskt de senaste decennierna."

Men de våra brukar tystna när samtalen kommer in på de stora mästarna, det stämmer. Men det är inte middagssamtalen som är problemet. Jag hävdar att vi har ett stort demokratiproblem på kommande,

(de våra = svenskar)

"-Vi håller på att få en styrande klass som besitter makten genom sitt bildningsövertag. Det är inte den ekonomiska makten som kommer att vara mest tongivande i framtiden, det är de som har insikter i konsterna, humanismen och filosofin. Makthavarna har sett till att dessa kunskaper inte längre förmedlas i skolorna. Det är en medveten handling för att snäva in den grupp som kan behärska styret av vårt samhälle. Den generation som idag växer upp har enorma luckor i sin bildning. Utomlands blir det mycket påtagligt. En normal bordskonversation kan inte längre föras vid representationsmiddagar m.m. p.g.a. att de gemensamma samtalsämnena tryter. I utlandet pratar man ännu om litteratur, konst och filosofi.

Jag håller helt med om att avsaknad av kultur, konst och filosofi är ett demokratiproblem (bland annat). Jag har länge hävdat att man bör undervisa filosofi från första klass. Det lär inte vara speciellt svårt eftersom man kan utgå från elevernas egna frågor (för de är nyfikna och har många). Personligen tycker jag inte det borde bli nån större tid/resurs konflikt eftersom jag hävdar att grundskolan bara skulle behöva vara 6 år. Helt enkelt tror jag att de flesta skulle klara grundskolan på en tredjedel kortare tid om lärarna faktiskt var bra, som regel. Man skulle kunna modernisera undervisningen överlag. Språk exempelvis kan undervisas annorlunda. Det är känt att man kan lära sig språk betydligt snabbare än på det traditionella sättet genom att börja med att behärska talspråket utan att blanda in skrift. Att räkna på traditionellt sätt har inte heller så stort värde. Det är viktigt att förstå hur man gör men det är onödigt att tvinga eleverna att räkna sida upp och sida ner fulla med meningslösa aritmetikövningar.

Jag har själv ställt mig frågan huruvida man bromsar och hämmar unga människors kapacitet med flit. Det verkar inte rimligt men givet hur illa utbildningen sköts så är det mycket som pekar på att det faktiskt är så.

Bromsen är nog inte så mycket med flit men att man gjort som man trott fungerar och så fungerade det för flertalet så man fortsatte med samma metod. Sedan har man byggt en framtung överkonstruktion på detta utan att ordentligt ifrågasätta det hela.

Kanske jag svär i kyrkan men jag är rätt ointresserad av lusläsa Shakespeare, Iliaden osv. Däremot kan filosofi vara intressant. Väljer man något så väljer man oftast bort andra val eftersom tiden inte är oändlig.

Skolan skulle gott kunna effektiviseras som du säger men det förutsätter smart pedagogik, strategiskt urval av lämpliga kunskaper, studiero och mögelfria lokaler. En annan aspekt är att finansiering måste vara tillräcklig, styrning grundad på sunda principer och styrdokument baserat på vetenskap och inte skolministerns senaste populism.

Det är sant att det skulle kräva en ordentlig upprustning och finansiering men eftersom effektiviteten skulle öka så skulle kostnaderna på sikt minska. Färre år i skolan skulle ju innebära att skolan skulle kräva mindre resurser.

Tja, det lär väl kräva total omtanke hos politikerna vilket inte lär ske inom överskådlig tid. Istället verkar snedvecklingen gå åt att det blir längre skoltid med allt sämre undervisning så att elever behöver gå allt längre..

Skulle man effektivisera så skulle det också innebära att man får olikheter på icke-socialdemokratiskt sätt där vissa elever kan mer än de andra men slutar flera år tidigiare. Det är väl så politiskt okorrekt som det kan bli i den politiska hörnan.

Sedan funderade jag mycket på just detta "-Vi håller på att få en styrande klass som besitter makten genom sitt bildningsövertag.". Att det just är så och att det kanske t.om är en medveten utveckling.

Jag håller iof inte med om att det är osolidariskt (min översättning av icke-socialdemokratiskt). Att människor har fallenhet för olika saker är inget som är lönt att förneka. Det här med att ha klasser istället för kunskapsnivåer i skolan är rätt illa tycker jag. Fanns det möjlighet att avancera snabbare skulle det kanske också hjälpa till att motivera eleverna. Det osolidariska ligger snarare i att inte se till "var och ens behov" vilket en bra skola skulle göra.

Det har nog alltid varit så att bildning ger ett maktövertag. Det man måste koncentrera sig på är att alla ska känna till den viktigaste kunskapen. Allt annat är ett demokratiskt nederlag.

Intressant tråd.

Jag associerade meddetsamma till att vi nu har många "nyanlända" som - sägs det ibland - inte är gymnasieutbildade. (Eller så är alla högutbildade, det är lite olika information om det där). Och att det ibland talas om farhågor kring att vi (i Sverige) importerat en ny underklass.

Men jag tänkte även på min grundskole- och gymnasietid, det var inte många klassiker vi läste i skolan under alla de där åren. På skoltid, alltså. Men det fanns ju skolbibliotek. Vet inte om det finns i alla skolor längre.

Det ligger väl i bildningens natur att det är sådant som inte lärs ut i den obligatoriska skolan? Tillgången till information är obegränsad idag, det som begränsar är förmågan att ta till sig den och förmågan att sålla bort irrelevant information. I länder där Internet är tillgängligt även för de fattigaste är bildning därför inte längre en klassmarkör utan ett mått på den egna förmågan.