UNT skrev:En undersökning bland 50 000 svenska och europeiska arbetsplatser visar att Sverige toppar stressligan, tätt följt av övriga nordiska länder. I Sverige svarar 74 procent att tidspress är ett arbetsmiljöproblem – det kan jämföras med exempelvis Italiens 21 procent eller Litauens 16 procent. Varför svenskar och andra nordbor upplever mer stress svarar inte studien på. Men att våra länder har slimmade organisationer inom skola och omsorg har experter fört fram som en tänkbar förklaring.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/att-s ... 06170.aspx

Ständigt slimmade organisationer, sparkrav och globalisering har det ju pratats om länge. Men borde inte andra länder ha samma problem då? När det gäller semester har ju vi svenskar rätt lång semester (se http://arbetet.se/2015/06/18/frankrike- ... -semester/) Jämför med t ex USA, där har de ingen rätt till betald semester alls, men brukar ändå ta ut 14 dagar. Men kanske hjälper en lång semester inte, om man känner sig ständigt stressad resten av året. Kanske man då känner sig stressad även under semestern. "Nu måste jag verkligen koppla av så jag orkar med på jobbet. Jag måste också hinna åka bort och göra något helt annat än vanligt och så måste jag hinna hälsa på släkten också. Barnen måste också få åka till Gröna Lund/Liseberg/Legoland."

Rakhsha från Iran kan jämföra med hur det är i Iran och Sverige.

Spoiler: visa

Rakhsha Razani, som jag ska träffa, ser den svenska tillvaron delvis utifrån. Hon är född och uppvuxen i Iran, men kom till Sverige för 30 år sedan och jobbar nu som lärare på gymnasieskolan GUC i Uppsala.

Jag blir sen till vårt möte. När jag väl kommer fram till GUC, som jag efter en svettig cykeltur får lära mig har flyttat från Fyrislund till Bolandskolans lokaler, är också Raksha Razani stressad. Hon tittar på klockan; snart måste hon iväg på ett möte. Fotografen har redan varit här och tagit bilder på henne och åkt igen. Han hade bråttom iväg till ett annat jobb.

Vi skrattar åt det ironiska i situationen, men enas om att vi hinner stjälpa i oss varsin kopp kaffe i kafeterian medan vi pratar.

– Det är ju så här det är! säger ­Rakhsha Razani.
---

Rakhsha Razani upplever att många i Sverige till stor del lever för jobbet. Att våra yrken är en stor del av vår identitet och att många har det så stressigt på jobbet att de inte orkar med något egentligt liv utanför arbetet. Inte hon heller.

– När jag kommer hem är jag helt slut. Som lärare bara springer man mellan arbetsuppgifter. Det är så mycket som läggs på oss, nya små saker hela tiden. Det finns aldrig någon tid att prata med eleverna längre.

När hon hälsar på i Iran upplever hon att människor lever i ett lugnare tempo och har en helt annan ork.

– Också där jobbar många mycket, även kvinnor. Men inte på samma sätt, det är inte samma hets och människor träffas och umgås på kvällar.

Härhemma i Sverige går hon runt med en klump i magen av den ständiga stressen.

Hur ändrar man sin situation? Ofta går det inte att ensam ändra på stressen på jobbet. Har man blivit utbränd el riskerar att bli det, så är det bara att byta jobb. Vilket kan vara svårt när man faktiskt älskar sitt jobb. Att gå ner i arbetstid betyder att sänka sin (ekonomiska) standard, något som också folk har svårt för.

Marie Åsberg är inte särskilt förvånad över situationen. Hon är professor på Karolinska institutet och en av Sveriges ledande stressforskare – och faktiskt den som myntade begreppet utmattningsdepression i början av 2000-talet.

Spoiler: visa

Själv är hon 75 år, och gläder sig åt att hon inte behöver göra karriär i dag.

– Jag förstår inte riktigt hur människor i dag orkar kombinera ett modernt arbetsliv med ett modernt familjeliv. Det är beundransvärt, säger hon.

Var det lättare förr?

– Ja, arbetslivet var inte lika slimmat förr som det är i dag. I dag finns krav om att jobba mycket, det handlar om karriär och pension och är till viss del ingenting man väljer själv.

Det är mest kvinnor som blir utbrända.

Störst är risken om du jobbar inom vård, skola och omsorg och om du är i 30-års­åldern. Marie Åsberg har i sin forskning visat ett tydligt statistiskt samband mellan nedskärningar inom ett landsting och antalet sjukskrivningar av de vårdanställda några år senare.

– Det tar fyra fem år innan förändringar i personaltätheten slår igenom. Marginalerna blir allt mindre, sedan börjar den ena efter den andra stupa, vilket ju leder till ännu mer belastning på de som är kvar.

Så sker det en neddragning av personal inom landstinget, så kan man vänta sig en ökning av sjukskriven personal några år efteråt. Färre anställda betyder inte färre arbetsuppgifter.

Fakta

... antalet sjukskrivna har ökat varje år sedan 2010, samtidigt som sjuk­skrivningstiderna blivit allt längre. Ökningen spås fortsätta.

... psykisk ohälsa ligger ­bakom en stor del av ökningen. Den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige i dag är akut stressreaktion (utbrändhet)
---
... kroppens stressystem blivit okänsligt när man är utbränd. Personen känner sig ständigt trött, hur mycket hen än sover.

Stämmer det att det är mindre stress utomlands? Vad säger ni som bott och jobbat utomlands?

Mer benzo åt folket låter det som.

Då är detta ett fenomen...

Inte så konstigt med tanke på att vi lever i ett stressat samhälle.

Enligt Pebbles Karlsson Ambrose (författare) drabbas personer som "pyramidhoppar" ofta av stress, utbrändhet och ohälsa. Se Mashlows kända behovstrappa framför er. Enkelt. Vi behöver mat, vila och sömn- Det är förutsättningar för att ta nästa steg men hoppar vi från basic upp till toppen där självförverkligande ligger så vore det konstigt om vi förblir friska.

Alien skrev:Stämmer det att det är mindre stress utomlands?

Jo det stämmer nog överlag, har hört det från olika personer i olika länder. Och så är utlandssvenskar mer benägna att rösta borgerligt också .

Jag har fortfarande svårt att fatta att just Sverige skulle ha det stressigaste arbetslivet.

Jag letade efter någon befintlig tråd om stress att posta mitt inlägg i, och det fanns många trådar om stress, men jag tyckte ingen riktigt passade. Här är några av de andra "stresstrådarna":

permanenta-skador-av-stress-t11987.html
intressant-artikel-i-dn-om-stress-och-somnbrist-t4465.html
svd-om-hur-stress-paverkar-hjarnan-t28564.html
hur-hog-ar-din-stresstroskel-t22674.html
blir-ni-blockerade-vid-stress-t23862.html
skillnader-i-stresskanslighet-mellan-npf-are-nt-t10490.html
hur-star-man-ut-med-stressen-pa-jobbet-t32829.html
hur-kan-man-tomma-stressbagaren-t35848.html
positiv-stress-vad-ar-det-t33722.html

Alien skrev:Jag har fortfarande svårt att fatta att just Sverige skulle ha det stressigaste arbetslivet.

Samma här själv skulle jag bli mer stressad i att jobba i ett land där du kan få sparken för minsta lilla sak.

slackern skrev:Samma här själv skulle jag bli mer stressad i att jobba i ett land där du kan få sparken för minsta lilla sak.

Jag råkade sparka en kille på jobbet för några veckor sedan. Jag är något slags gruppledare och chefen frågade en dag om det inte tog väldigt lång tid för XXX att bli färdig med sina uppgifter. Jo, jag medgav försiktigt att det nog tog lite längre tid än man kunnat förvänta sig. Jaha, sa chefen då, och den veckan blev killens sista

Flinta skrev:Enligt Pebbles Karlsson Ambrose (författare) drabbas personer som "pyramidhoppar" ofta av stress, utbrändhet och ohälsa. Se Mashlows kända behovstrappa framför er. Enkelt. Vi behöver mat, vila och sömn- Det är förutsättningar för att ta nästa steg men hoppar vi från basic upp till toppen där självförverkligande ligger så vore det konstigt om vi förblir friska.

Maslows behovstrappa/behovshierarki:

De fem behoven är enligt Maslow (1 är längst ner i trappan och 5 i toppen)
Grundläggande behov (exempelvis mat, kläder, tak över huvudet)
behov av trygghet
behov av kärlek och gemenskap
behov av uppskattning
behov av självförverkligande
Maslow själv definierade dessa behov i en sorts successiv hierarki, men inte i någon tydlig trappa. Flera behov finns samtidigt, enligt Maslow, men individen prioriterar något av dem.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki

Men hans modell är inte oomstridd. T ex kan ett barn ha lika stort behov av trygghet som av de grundläggande fysiska behoven.

Fof skrev:Att det är fråga om en hierarki är därmed osäkert, eftersom gemensamhetsbehovet kan vara i förgrunden även om man har det materiellt illa ställt – och då faller egentligen idén om en hierarki.
---
Dessutom är det inte klarlagt om det finns andra behov (fler eller färre), till exempel behovet av kontroll och förutsägbarhet i tillvaron.

http://fof.se/tidning/2014/3/artikel/ga ... ortfarande

Även om man inte fått den gemenskap, kärlek och uppskattning man behöver, så kan man ändå försöka få självförverkligande. Och just behovet av kontroll och förutsägbarhet tror jag är extra viktigt för aspergare. Och bristen på detta leder till stress och utbrändhet.

Tur att man inte jobbar då.

Håller med föregående talare.

Det finns mycket forskning om stress och hur den leder till ohälsa:

Till hjärtinfarkt:

Sunt arbetsliv skrev:När det gäller hjärtsjukdomar är personer som upplever både höga krav och små möjligheter att påverka ("spänt arbete") extra utsatta. Andra riskfaktorer är buller och lågt stöd i arbetet.

https://www.suntarbetsliv.se/forskning/ ... sjukdomar/

Slaganfall (stroke):

När det gäller stroke finns ett samband med låg egen kontroll, skiftarbete, buller och strålning (gamma och joniserande).

– När det gäller skiftarbete är det troligen arbete under natten som har mest negativ påverkan, säger stressforskaren Töres Theorell, professor emeritus vid Stockholms universitet och ordförande i expertgruppen vid SBU.

Och hur förebyggar man stressjukdomar?

– Ska man göra något ska man ägna sig åt faktorer som höga krav och låg kontroll som inte bara påverkar hjärt-kärlsjukdomar utan även depression, utmattning, rygg- och sömnproblem, säger Töres Theroell.

Människors livsstil kan förstås också leda till sjukdomar. Men det är ingen orsak i att strunta i arbetsmiljön:

– Erfarenheten visar att medarbetarnas intresse av att ändra sin livsstil ökar om arbetsgivaren samtidigt arbetar med att förbättra arbetsmiljön.

Stress i arbetslivet kan också leda till demens på äldre dar:

Hjärnfonden skrev:– Man kan säga att det finns en bra sorts stress, som sporrar oss att anstränga oss lite extra. Men sen finns det dålig stress – känslan av att inte ha kontroll över sin livs- eller arbetssituation, en känsla som är förknippad med ångest. Och sådan stress – om den är varaktig – verkar ha nästan lika allvarliga långsiktiga effekter för vår mentala hälsa som hopplöshet.

Spoiler: visa

Varför vet vi inte, men en teori är att ökade kortisolnivåer i blodet har negativa effekter på hippocampus, en del av hjärnan som är viktig vid bildandet av nya minnen. En annan teori är att stress försämrar kroppens immunförsvar. En tredje teori kopplar stress till depression och hopplöshet.

http://www.hjarnfonden.se/demens-en-stressjukdom/

Alien skrev:Det finns mycket forskning om stress och hur den leder till ohälsa:



Slaganfall (stroke):

När det gäller stroke finns ett samband med låg egen kontroll, skiftarbete, buller och strålning (gamma och joniserande).

Själv läste jag precis en artikel om sommartid/vintertid där det har forskats kan leda till slaganfall. Men jag tror att dom flesta människorna är medvetna om att stress är ohälsosamt men att man även får väga in flera olika faktorer.

A recent Finnish medical study even tied DST to strokes, blaming the disruption to the body’s circadian rhythms.

http://www.bbc.com/future/story/2016031 ... keeps-time