Litteraturtips:Allting en trasa. av Mats Furberg.

Att vara kär och galen.

rdos skrev:Att vara kär och galen.

Men den galna delen av kärleken varar ju bara kort tid. Ska man dö sen?

Fenren skrev:

rdos skrev:Att vara kär och galen.

Men den galna delen av kärleken varar ju bara kort tid. Ska man dö sen?

Kärleken och galenskapen behöver ju inte nödvändigtvis ha något samband.

Fenren skrev:

rdos skrev:Att vara kär och galen.

Men den galna delen av kärleken varar ju bara kort tid. Ska man dö sen?

Optimalt är ju att se till så att den varar så länge som möjligt.

Huggorm skrev:

Fenren skrev:

rdos skrev:Att vara kär och galen.

Men den galna delen av kärleken varar ju bara kort tid. Ska man dö sen?

Kärleken och galenskapen behöver ju inte nödvändigtvis ha något samband.

Korrekt. Man kan vara galen utan att vara kär oxå, men det är optimalt med en kombination.

Fast jag skulle säga att galenskap bara förstör rutiner och vardag och ställer till bekymmer. Dessutom gör det så man inte tänker rationellt och fattar tokiga beslut.

Detta har jag grubblat över väldigt mycket och min slutsats(som även skrämmer mig) är att livet i princip är meningslöst.
Jag vet att det låter väldigt negativt, men jag försöker bara se på frågan rationellt.


Livet är bara en lång resa, och vad du än gör så kommer du att dö i slutändan. Vad har då saker och ting för betydelse?

Det närmsta jag kan komma någon slags mening är att fortplanta sig för det är vad andra "Arter" gör.

Djur och växter är ju levande varelser precis som människan, Har deras existens någon mening?

Ta t.ex växter. De bildar ju fröer och fortplantar sig när de känner att vintern är på väg. Detta för att säkerhetsställa artens överlevnad. Så man kan fråga sig: Vad skiljer egentligen oss människor från växter och djur när vi i grund och botten härstammar från samma liv.(Tänk Evolutionsteorin och långt tillbaka i tiden)

Den moderna Människans intelligens gör dock att vi kan ställa och reflektera över djupa frågor som denna, medans andra arter går på nån slags auto-pilot eller instinkt.

"Vintern kommer = Starta fortplantning"

Så enligt mig är meningen med livet: "Att fortplanta sig". Många NT-Kvinnor som svarar "Mina Barn" på denna fråga har kanske inte så fel ändå?

Efter denna långa rant undrar du TS:

debase skrev:Har ni något speciellt att leva för?

Jakten på glädje och nöje. Att försöka må bra

Mitt förhållningssätt till livet är att om inget spelar någon roll så kan man lika bra försöka njuta och ha så roligt som möjligt under sin tid här. Lättare sagt än gjort dock....

EDIT: Kom även tänka på vad komikern Louis CK säger om ämnet: "Put Food here"
*pekar på munnen*

Dystopikern skrev:Jakten på glädje och nöje. Att försöka må bra

Mmm, precis. Det var det jag skrev tidigare: Att vara kär och galen. Meningen med livet är att maximera lyckokänslorna och minimera det tråkiga. Det gör man bäst om man är både kär och galen på en gång.

Att reproducera finner jag däremot inget alls nöje i.

Vi är bara några löjliga primater med ömtålig hud, dåliga tänder och osedvanligt klena som sprätter omkring på denna planet och tror vi är något, det finns för tusan ingen som helst mening med livet det är bara en kemisk reaktion i våra hjärnor som gör att vi då och då känner lycka, för en börsklippare ett nytt penthouse eller Porsche, för ett svältande Nordkoreanskt barn, hitta några majskorn utan att få stryk igen...

Meningen med livet är att skaffa fler barn än man har

MEN.. en del människor har förmågan att avnjuta sådant som inte är direkt relaterat till fortplantningen. Således får livet den mening man fyller det med. Men låt ingen annan bestämma vad ditt liv skall ha för mening.

Det finns ingen mening.

Man är bara ett resultat av sadistiska människor som haft den dåliga smaken att föra sina skitgener vidare.

Sadister på det sättet att människor indoktrineras att lägga sin själ på att hantera allmänt puckade individer i det offentliga rummet, genomlida en skola utformad för dito, hitta en partner ur denna dynga, föra generna vidare för att andra tjatar, jobba sig sönder och sedan hamna på något gudsförgätet ålderdomshem. Om man inte hamnar på sjukhus innan dess av någon helt onödig skada eller sjukdom. Där man hinner dö i vårdkön.

Allt för att generna lyckades trigga föregående generation att det är så kul med barn.

Ursäkta för raljerandet men ibland känns folks agerande som grupp rätt lobotomerat för att uttrycka det milt. Ingen reflektion, bildning eller förutseende av konsekvens. Eller kanske som relevans för denna tråd, meningen av konsekvenserna och ur vems synvinkel.

plåtmonster skrev:MEN.. en del människor har förmågan att avnjuta sådant som inte är direkt relaterat till fortplantningen. Således får livet den mening man fyller det med. Men låt ingen annan bestämma vad ditt liv skall ha för mening.

Exakt. Livet har en mening om man vill att det ska ha en mening, och blir meningslöst och trist om man tycker det saknar mening. Förresten så är kärlek relaterat till fortplantning, om än inte direkt. Det är därför som man får eurforiska lyckokänslor av att vara kär.

rdos skrev:Livet har en mening om man vill att det ska ha en mening, och blir meningslöst och trist om man tycker det saknar mening.

Det här går ju inte ihop. Jag både vill att livet ska ha en mening och tycker det saknar mening.

Jag läste en gång en självbiografi ( av en viss Svanberg tror jag ) med den fina titeln:" Leva för att leva."

Att leva är att lida. Det är meningen med livet.

Alla får hitta sin egen mening osv.

Om det inte vore svårt att leva skulle jag aldrig klara av det.