– Samhället har förändrats, men skolan har inte hängt med. Vi har gått från en skola där 98 procent kunde läsa till en skola där 15 procent av pojkarna som går ut årskurs 9 inte hinner läsa textremsan på tv:n och från en 1-2 plats av OECD-länderna till en 32:a plats.

Dagens samhälle behöver lära eleverna hur de ska tänka, inte vad de ska tänka, menar han.

– Kunskaper behöver man inte drilla, de kan man slå upp på Google. Men för att kunna det måste man kunna läsa och ha grundfärdigheter i läsning, alltså avkodning, fonologisk automaticitet, ordförråd och sådana grejer. Det uppstår genom mängdexposition, det vill säga genom att läsa mycket efter att man fått en bra start.

De elever som har det svårare behöver strategier så att de vet hur det känns att lyckas. De strategierna ska skapas av läraren och det kan man bara om man har ett formativt arbetssätt, ett formativt bedömningssätt och om man mängdtränar.

– Alla barn går från att vara extremt konkreta till att gå mot något mer abstrakt. Alla behöver behärska läsningen för att kunna skapa en abstraktionsförmåga. Får man inte abstraktionsförmågan så odlar man inte det egna tänkandet och man blir efterlämnad i den pedagogiska resan för att läraren inte har ett formativt helhetsgrepp.

Om du tittar på vad lärare får lära sig om barn med speciella behov är det två timmar här och två timmar där. Över 90 procent av lärarna säger att de inte har verktygen med sig att bli lärare efter sin utbildning, enligt skolverkets egen undersökning.

– Gluten och kasein tar tid för tarmen att bryta ned, och det kan då bildas en inflammation som inte bara påverkar tarmen utan även sprider sig till hjärnan. Tarmen och hjärnan har en tät förbindelse, och inflammationen frisätter specifika hormoner som påverkar hjärnan och psyket, som ångest och depression.

Vid långsam matsmältning stannar födan länge i kroppen, vilket gör att skadliga ämnen har tid att sprida sig i kroppen.

– Känslighet för särskilt hörsel- och synintryck är väldigt vanligt i de här grupperna. Men många förstår inte att tröttheten kan bero på det, säger hon.

* Strategier kan exempelvis vara att förlägga aktiviteter till tider då det är lugnt. Det kan också handla om att ta pauser vid rätt tidpunkt, och mycket annat.
* Det finns mängder av hjälpmedel för den som är känslig för intryck. Ett exempel är specialgjorda öronproppar där man kan bestämma “styrkan” på ljudet man vill höra. Vissa hjälpmedel kan man få av sin arbetsgivare eller av arbetsförmedlingen.
* Fler tips på hjälpmedel som fungerar kan man få i “Hjälpmedelsboken” av Gunilla Gerland.

De skadliga strålarna för Mini heter sociala situationer, ljus, oförberedda händelser, dofter, människor i rörelse, synintryck, kollektiv information, risker, ansvar för saker och tider, normer, ovisshet, prestation, olika regler och förhållningssätt, tidspress, komplexa instruktioner och uppgifter samt ljud.

Solskyddsfaktorn heter struktur, planering, kommunikation, tydlighet, flexibilitet, individuell information, individuella instruktioner, visuellt stöd, skriftlig information, hörlurar, utökad tid och enhetligt bemötande.

Skuggan är en strategisk placering i klassrummet, möjlighet att gå undan en stund och en förstående vuxen som finns tillgänglig.

– Som det ser ut idag finns inte de hjälpmedel som jag tycker att mitt barn, och säkert många med henne, behöver. Man förväntas använda en smartphone. Men min dotter tappar bort sin mobil hela tiden, den hamnar i en pool eller på ett tåg till Uddevalla eller något. Det kan inte bygga på en telefon. Därför hoppas jag kunna lansera mina hjälpmedel inom kort.

”På samma sätt som vi läser olika religioner i skolan borde vi läsa om olika sexuella läggningar, kön och olika neuropsykiatriska variationer som finns. Det känns ganska fundamentalt.” Julia fick diagnosen Aspergers syndrom som 27-åring och menar att okunskapen kring NPF skapar stigmatisering.

Julia heter egentligen något annat. Hon väljer att vara anonym på grund av att hon är rädd att det kan ge konsekvenser på jobbet och skapa en otrygg miljö bland kollegor.

"Jag ogillar även det faktum att det så ofta blir den utsattas ansvar att driva förändringsarbete, att offra lite av sin egen integritet och göra sig själv ytterligare sårbar. Ansvaret läggs på den utsatta, vilket blir en ytterligare utsatthet."

Beda Hallbergs gymnasium i Kungsbacka är en liten skola som sätter individen i centrum, de har små studiegrupper och tydlig struktur. Hit söker ungdomar som vill ha en mindre miljö än den traditionella gymnasieskolan. Skolan startade som en del i ett Plug in-projekt.

Utgångspunkten för Nytorpsmodellen är kartläggningsprocessen. Kartläggningsarbetet har i utvärderingar visat sig ha goda effekter på hur eleven upplever den egna motivationen och glädjen kring hur arbetet behöver göras för att nå ända fram. I modellen ingår ett antal olika tekniker som syftar till att skapa adekvat bemötande, tydlighet, förutsägbarhet, struktur, personliga mål, motivation och livskvalité.

– Enkelt skulle man kunna säga att vi svarar på frågorna; Vad vill du? Hur ska du få din tid att räcka till? Vilka stödjande strukturer behöver du för att lyckas i skolan? Hur ska föräldrarna kunna stödja i de processer som behöver utvecklas kring deras barn? Hur ska vi samordna insatserna kring ungdomen och samarbeta med t ex socialtjänst, BUP, polis och eventuella fritidsledare för att få dessa personer att också stödja ungdomens egna mål?,

Studien presenterades i tidskriften JAMA psychiatry, den 10 juni 2015.

Forskarna kom fram till att deltagarna med sensorisk överkänslighet har ökad aktivitet i delar av hjärnan som tar emot smärtsignaler och den del av hjärnan som är central för bland annat oro, obehag och rädsla. Ju mer besvär med sensorisk överkänslighet, desto mer aktivitet i hjärnan. Aktiviteten ökade om de utsattes för ljud och beröring samtidigt, vilket kan betyda att man är extra känslig för beröring under tiden man är i en stimmig miljö.

Vänjer sig inte
Ett annat fynd som gjordes under studien var att personer utan autism vänjer sig vid stimulin och aktiviteten i hjärnan avtar därför efter en tid. Men för personer med autism uppstår ingen tillvänjning utan aktiviteten i hjärnan var oförändrad och obehaget är alltså lika intensivt även över tid.

Forskarna tror att det kan vara det som utgör grunden för sensorisk överkänslighet vid autism. De skriver att det kan vara lättare för personer med autism att reglera sina känslomässiga reaktioner om man minimerar antalet störande stimuli, alltså att man exempelvis har lättare att hantera en fysisk beröring om man utestänger ljud eller tvärtom.