Hur gick det till när ni fick eran Asperger-diagnos? Hur gick utredningen till? Vad fick ni göra osv?

Väntar nämligen på utredning om det och är väldigt nervös D:

vet inte om det finns en sån här tråd redan men kände att jag inte riktigt orkade leta upp den isf.

Initierade utredning på egen begäran då jag funderat på saken under något år.
Imiterade utredning efter period av psykisk ohälsa hos läkare som då tagit emot mig i samband med psykisk ohälsa.

Utredning bestod främst av samtal med psykologer och olika testar alla intelligenstester, mycket enkel läkarundersökningar samt ett enkelt blodprov.

Inget som gjorde mig särskilt nervös förutom blodprovet, dock var det jobbigt rent "kognitvt" att genomföra vissa prov typ som att göra en jobbigt prov eller tenta. Som van student är jag dock ganska van vid provsituationer.

Däremot var det något av en besvikelse att jag fick så låga testresultat på vissa delar, hade förväntat mig högre resultat. Dock gjort likande testar innan när jag mönstrade ohc på nätet för "skojs skull" så jag misstänkte att jag kanske inte skulle få höga resultat.

Brukar dock trösta mig med att jag både kan programmera hyfsat, undervisa i mikroprocessortekni, rita i CAD-program, räkna matematik hyfsat, klarat mig genom naurvetenskapligt prgoram trots att jag har en icek verbal begåvning på en särskola nivåe enligt testerna.

Med andra ord jag är inget geni av något slag varken verbalt, eller icke verbalt men jag klarar inte av de flesta kognitiva uppgifter sämre än en vanlig "svensson" förutom att köra bil, hitta på nya platser och känna igen namn och ansikten.

Jag fick diagnosen fastställd redan som barn, hur det sen gick till vet jag inte. Mina föräldrar skötte allt.

Min läkare föreslog en utredning efter att jag på grund av psykisk ohälsa hade varit hos den psykiatriska öppenvården.

Innan själva utredningen började fick jag med mig hem två häften med skattningsskalor att fylla i (typ, "stämmer det här på dig?") Liksom för xty3457 bestod utredningen för mig av intelligenstester och en kort läkarundersökning. Utredningen är ganska omfattande. Jag tror att jag träffade 6-7 tillfällen, ungefär en timme per session. Man intervjuade även min mamma om mig, frågade om hur det hade varit när hon väntat mig och hur jag var som barn. Jag minns inte om man tog något blodprov på mig under utredningen.

Här står lite om hur det kan gå till: https://www.wemind.se/utredning
http://www.akademiska.se/sv/Verksamheter/Beroende--och-neuropsykiatri/Neuropsykiatriska-enheten-for-vuxna/Neuropsykiatrisk-utredning/

Jag var också jättenervös innan. Men det var skönt efteråt och man får lära sig mycket om sig själv.

Lycka till!