Det är en av alla dessa negativa dagar och jag förstår verkligen inte hur människor (npf som nt) lyckas ha fungerande liv.

Jag är 29 år och har lyckats arbeta ett år som längst. Resten av mitt liv har kantats av sjukskrivningar, depression på depression och trauma efter trauma.

Just nu är jag dessutom magsjuk och bara ligger i soffan och tittar på all skit i lägenheten. För städa har jag inte lyckats med på flera månader, disken ska vi inte ens tala om; jag går inte ens ut i köket längre. Tvätthögen är abnorm och samhället bara kräver mer och mer.

Jag och min fru lyckas INTE fungera alls. Jag är sjukskriven och hon kör slut sig på ett heltidsjobb. Vi har ingen ork till varandra, djuren eller lägenheten. Vi kommer aldrig ikapp.

Hur tar man sig ur denna onda spiral?

hur? det är svårt att säga... Däremot så brukar man alltid göra det, dock efter en del lidande enda man liksom kan göra är att hoppas och försöka hålla sig själv flytande tills dess.

Be anhöriga om hjälp.

Jag vet inte, jag har iofs bara mig men känner igen att aldrig komma ikapp. Jag har kommit till ett läge där det mest nödvändiga blir gjort och allt det "roliga" aldrig orkas med.

Om jag hittar ett svar ska jag säga till. Enda jag vet är att orkar man en grej så det verkligen syns skillnad blir man glad av det. Men det krävs bara att man blir sjuk eller ngt så är det "ogjort".

Vad som funkar för mig är att göra en sak, gå och vila en kvart och kolla datorn, läsa eller se tv. Göra en ny tråkig sak, vila igen o.s.v. Blir som en liten belöning för varje tråkig grej typ sätta på en tvättmaskin, diska, vattna blommor.

Ska inte trådnappa för mkt men ett problem jag personligen har är att starta. Så för mig blir småsaker att göra enormt svåra eftersom jag måste starta om hela tiden. Men har iaf lärt mig att inte köra på tills energin är helt slut, det gjorde jag innan.

Eftersom alla sa att aktivitet var bäst och passivitet var sämst tog det skitlång tid att moraliskt acceptera att vila inte är slöhet och fult.

Boendestöd?

Vad är ett fungerande liv?
På min lista står dessa ord:

Må bra
Närhet av personer jag tycker om, men också tid för mig själv.
Yttre och inte stimulans, en jäklig svår balansgång där.
Ett jobb där jag känner att jag gör nytta men som inte innebär allt för stora krav på det sociala.
Vila, träning och nöjen.

Får jag ihop det? Nej. Aldrig helt och hållet. Jag försöker få ihop det, vilket kan innebära kompromisser som man får ta.
Ibland ställer lidandet till det rejält och man går in i väggen..så ja.
Jag tror att man själv får styra upp det. Vad som är viktigt, vad man behöver. För och nackdelar och sedan försöka hålla sig till det så gott det går.

Du kan börja att städa lite och göra nytta i hemmet så mycket som din ork tillåter.
Tvätta de kläder som du väljer ut för imorgon, och diska den disk som möjligtvis kan användas till nästa dag. Då har du gjort något. En bra start

0) Ta bort alla människor eller aktiviteter som inte ger något i dit liv. Att träffa tjatiga släktingar får man ibland sluta med. Rensa i "måste" listan.
1) Gör sådant som du tycker om och som får dig att må bra. Ibland får man bara göra det och utvärdera efteråt för att komma förbi startmomentet och rädsla för det okända.
2) Ta itu med tråkiga saker i korta stunder och fortsätt så tills orken medger längre stunder av "jobb".
3) Identifiera och eliminera de återkopplande faktorer som gör att konsekvenserna eskalerar.
4) Inse begränsningar och navigera runt dessa utan några moraliska krångligheter.
5) Utgå från hur det är och se vad du kan ändra för att det ska bli mer som du vill. Även små saker kan vara mycket användbara.

Alla orkar inte jobba heltid så det är kanske där problemet ligger? Alla drabbas olika av AS och jag är väl på ett sätt "lyckligt" lottad som klarar av att jobba heltid år ut och år in: men det beror nog mycket på själva arbetet (kontorsmiljö - jobbar med mitt intresse). Serviceyrken och likn. där man omges av mycket folk hela tiden är inget jag rekommenderar till folk med autismspektrumstörningar; så är du i någon sådan bransch så försök byta till något lite mindre socialt stimulerande arbete (alternativt gå ner och jobba trekvartstid eller något - går ju att få lönebidrag för den biten du inte jobbar!)