Sen måste regeringen höja skatten.

kullan skrev:Sen måste regeringen höja skatten.

Då ökar kostnaden för att ha någon anställd och den är ju redan högst i EU. Risken finns att företaget flyttar utomlands istället och då blir det ingen skatt i kistan alls. Förstår du dilemmat?

Huggorm skrev:

kullan skrev:Sen måste regeringen höja skatten.

Då ökar kostnaden för att ha någon anställd och den är ju redan högst i EU. Risken finns att företaget flyttar utomlands istället och då blir det ingen skatt i kistan alls. Förstår du dilemmat?

Nej varför skulle det öka kostnaderna att ha någon anställd? Blir bara arbetstagarna som får mindre i lönekuvertet efter skatt.

slackern skrev:Nej varför skulle det öka kostnaderna att ha någon anställd? Blir bara arbetstagarna som får mindre i lönekuvertet efter skatt.

Okej, det är sant. Frågan är om de anställda accepterar det bara. Sedan inverkar det ju negativt på folks köpkraft vilket gör det svårare för affärer och företag som verkar mot den inhemska marknaden.

Huggorm skrev:

kullan skrev:Sen måste regeringen höja skatten.

Då ökar kostnaden för att ha någon anställd och den är ju redan högst i EU. Risken finns att företaget flyttar utomlands istället och då blir det ingen skatt i kistan alls. Förstår du dilemmat?

Arbetsgivaren behöver inte betala mer skatt. Men du som arbetstagare får mindre i lönekuvertet. Som tack får du kanske säkrare sjukvård och dyl.

Huggorm skrev:

slackern skrev:Nej varför skulle det öka kostnaderna att ha någon anställd? Blir bara arbetstagarna som får mindre i lönekuvertet efter skatt.

Okej, det är sant. Frågan är om de anställda accepterar det bara. Sedan inverkar det ju negativt på folks köpkraft vilket gör det svårare för affärer och företag som verkar mot den inhemska marknaden.

Nejdå marknaden översvämmas utav billiga kinesiska varor. Så folk kommer att fortsätta att köpa varor. Volvo lär bli billigare nu när det är kinesiskt. Bilarna kommer väl bara att slutmonteras ihop här för att kunna sälja utan importtullar. Storföretagen flyttar alltid tillverkningen till vart det är billigast för tillfället. Tydligen har mycket tillverkning flyttat tillbaks till USA för att det är billig energi för tillfället i och med deras nya metoder att få upp naturgas.

Admin:

Försök att hålla er till ämnet. Ett antal inlägg har flyttats till OT-tråden.

sugrövmanövern skrev:Så när kommer pengarna ta slut?

Någon gång på 1970-talet.

nallen skrev:

sugrövmanövern skrev:Så när kommer pengarna ta slut?

Någon gång på 1970-talet.

Exakt, sen dess består ganska många nationers ekonomi av lån (inte bara Sveriges).

Lönesättningen högre än den i länder som Burma, Kina, Thailand, Vietnam, Sri Lanka etc är för hög för kapitalisterna. Att vi ska ha särskilda ingångslöner, ungdomslöner dylikt, är bara en början på att avveckla all den facklig strid som pågått sedan rörelserna bildades.

Tillväxt här skapar missväxt där. Pengar och resurser kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas, därav är det inte hållbart med en marknadsdriven ekonomi.

Även den kinesiska arbetskrafter börjar bli för dyr.

Kinas fabriksarbetare har fått mer konkurrens på hemmaplan. Medan lönenivåerna stiger har landet seglat upp som världens största köpare av industrirobotar, skriver Financial Times.

http://www.di.se/artiklar/2014/6/2/varl ... botkopare/

nallen skrev:

sugrövmanövern skrev:Så när kommer pengarna ta slut?

Någon gång på 1970-talet.

Dåså, då finns ju inte mycket att oroa sig för iom det skedde kanske tom innan jag föddes.

sugrövmanövern skrev:

nallen skrev:

sugrövmanövern skrev:Så när kommer pengarna ta slut?

Någon gång på 1970-talet.

Dåså, då finns ju inte mycket att oroa sig för iom det skedde kanske tom innan jag föddes.

Problemet blir bara värre och värre så länge som politikerna inte tar ansvar och ser till att statsskulden blir fullt betald. I Danmark höjde man inkomstskatten under ett antal år för att betala av på statsskulden, hittills har politikerna i Sverige inte vågat ta det steget.

Produktionen riskerar att flyttas utomlands. Visst utvecklingsarbete och vss forskning kan finnas kvar pga vi är internationellt ganska duktiga på det. Mindre skatt innebär mindre pengar till sjukvård vilket ställer krav på egna försäkringar, annars betala kontakt för vård. En vanlig slätröntgen kostar ca 5000 kr. Ett dygn på sjukhus mellan 1000-2000 kr. Operationer blir sannolikt från liten, från ca 30 000 kr och uppåt till ett par 100 000 kr för en stor operation.
Lycka till alla som inte har arbete och har råd med en försäkring.

Mountain_lion skrev:Produktionen riskerar att flyttas utomlands. Visst utvecklingsarbete och vss forskning kan finnas kvar pga vi är internationellt ganska duktiga på det. Mindre skatt innebär mindre pengar till sjukvård vilket ställer krav på egna försäkringar, annars betala kontakt för vård. En vanlig slätröntgen kostar ca 5000 kr. Ett dygn på sjukhus mellan 1000-2000 kr. Operationer blir sannolikt från liten, från ca 30 000 kr och uppåt till ett par 100 000 kr för en stor operation.
Lycka till alla som inte har arbete och har råd med en försäkring.

Skall man då "splitra" upp svenska befolkningen och säga att de som har över en viss inkomstgräns måste stå för sin sjukvård själv alltså lite åt Obamas ide?

Miche skrev:

sugrövmanövern skrev:

nallen skrev:Någon gång på 1970-talet.

Dåså, då finns ju inte mycket att oroa sig för iom det skedde kanske tom innan jag föddes.

Problemet blir bara värre och värre så länge som politikerna inte tar ansvar och ser till att statsskulden blir fullt betald. I Danmark höjde man inkomstskatten under ett antal år för att betala av på statsskulden, hittills har politikerna i Sverige inte vågat ta det steget.

Fegt av dem. Jag tror att även riktigt hårdnackade skattehatare skulle ha accepterat en tillfälligt höjd skatt för att en gång för alla betala statsskulden. Men det förutsätter ett löfte om att inte ta nya lån, även från slösarpartier som sossarna

Precis varför hjälpa till med stadsskulden om risken för slöspartier finns med i bilden. Sedan krävs det att skattemedlen används effektivt dvs utan administrativt överhäng och göra rätt saker. Samt uthållighet och eftertanke.

En hel del har nog tröttnat, inte på att hjälpa och bidra utan på den koloss som finns mellan inbetalning och de i behov av hjälp.

Men varför är det så farligt med statsskulden, alla länder tycks ju ha det. Det problematiska är väl om den är så stor och landets ekonomi så dålig att landet inte kan betala räntorna och inte heller minska statsskulden.

Ju större land, desto större statsskuld kan det ha.

USA har 73,6% av BNP, Tyskland har 81,7%, Japan 214%, Kanada 84,1% UK 88,7%, Grekland 161,3% av BNP i statsskuld (år 2012). http://en.wikipedia.org/wiki/Government_debt

Enligt wikipedia uppgick Sveriges statsskuld bara till 37,4% av BNP, så Sverige ligger bra till (3e kvartalet 2012). http://sv.wikipedia.org/wiki/Statsskuld

Det som är dumt är att pengar som betalas i ränta inte kommer medborgarna tillgodo, nästan alla andra statsutgifter är ju faktiskt för medborgarnas bästa.

Alien skrev:Men varför är det så farligt med statsskulden, alla länder tycks ju ha det. Det problematiska är väl om den är så stor och landets ekonomi så dålig att landet inte kan betala räntorna och inte heller minska statsskulden.

Ju större land, desto större statsskuld kan det ha.

USA har 73,6% av BNP, Tyskland har 81,7%, Japan 214%, Kanada 84,1% UK 88,7%, Grekland 161,3% av BNP i statsskuld (år 2012). http://en.wikipedia.org/wiki/Government_debt

Enligt wikipedia uppgick Sveriges statsskuld bara till 37,4% av BNP, så Sverige ligger bra till (3e kvartalet 2012). http://sv.wikipedia.org/wiki/Statsskuld

Tittar man på topp 5 dock bland Government debt så är det dock tre medelhavsländer (de som drabbades hårdast av eurokrisen), utöver Japan och Singapore som jag inte har någon större koll på.

Men statsskulden är ju också för medborgarnas bästa, staterna lånar väl inte utan orsak.

Staten kan låna från såväl inhemska som utländska långivare. Att stater har skulder är mycket vanligt, eftersom det är lättare att kortsiktigt reglera hur mycket staten lånar än hur mycket den får in i skatt. Skulderna används dels till investeringar, som att bygga ny infrastruktur men även till löpande utgifter.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Statsskuld

Om det skulle råda stor arbetslöshet i landet och pga detta också skatteintäkterna minskar, skulle statsskulden kunna användas för investerngar som både ger jobb och är bra för landet. T ex om vägarna i landet är eftersatta och skatterna inte räcker för att bygga nya och reparera, så lånar staten och bygger vägar. Vägbyggarna får arbete, och alla som kör på vägarna har glädje av dem. Eller om staten ville bygga ut och reparera järnvägarna.

Jo, staten kan investera pengar i lågkonjunktur och vända upp konjunkturen på det sättet men då ska de även betala tillbaka lånen så fort som möjligt, det som istället skedde var att staten lånade ännu mer pengar i högkonjunkturen som följde, hur idiotiskt och oansvarigt som helst...

Precis, lånen blir kassako istället för just LÅN som innebär pengar IN - mer pengar UT. Investeringar och svackor är vettiga ändamål. Löpande kostnader är rena undergången att låna till. Regeringar lånar dock hejvilt för att fiska röster så de saknar helt enkelt ryggrad och kan därför inte vara betrodda med sådant beslutsfattande. Strategin blir då att behålla så mycket pengar själv istället.

Det finns något som kallas "moral hazard" dvs där den som beslutar om ett risktagande är en annan person eller grupp än den som får ta konsekvenserna. T.ex om bankerna kan bjuda politiker på fina middagar och hus för att få rätt att genomföra riskfyllda affärer. När sedan bankerna kollapsar så är det alla medborgare i landet som får betala på olika sätt. Det var bl.a på detta sätt som krisen 2008 uppkom.

Ett enkelt förslag är att om staten vill betala av statsskulden genom höjda skatter så ges det i form av ett lån till staten. Så att om lånebördan åter ökar måste medborgarnas bidrag till avbetalningen återgå.

Det känns ju, efter vad jag läst i tråden, som man lätt kan jämföra det hela med vanlig hederlig privatekonomi. Vad händer om man tar lån på lånen för att täcka upp utgifter allt eftersom? Räntan blir högre, möjligheten till amortering skjuts längre fram i tiden och till följd av de högre avgifterna har man ett än mindre utrymme för utgifter än man hade innan. Så upprepar man den proceduren - fastnar i ett ekorrhjul fram till man inte får låna mer, inte kan betala utgifterna och således går i konkurs.
Har jag uppfattat det hela korrekt?