svt skrev:Sebbe Staxx. En avhyvling från Sveriges vassaste politiska debattörer. Idag med Sebbe Staxx, lika omkramad som avskydd rappare i Kartellen. Nu kommer han ut som klasskämpe och ger en svidande bild av sagoolandet Sverige. Växande klassklyftor riskerar att skapa en förlorad generation i landets förorter. Del 1 av 7. Från UR.Även i K 11/4

http://www.svt.se/tv-tabla/

Låter intressant, även om jag automatiskt blir misstänksam mot kritik från kriminella (tror att de bara vill skylla ifrån sig).

Kriminella har ofta en hel del praktiska erfarenheter av dålig politik, klasskillnader mm.
Så jag skulle aldrig avfärda deras tankar bara för att de är eller varit kriminella.

Men det beror på vad det är som sägs.
Snömos är snömos oavsett samhällsposition.

Tycker nog Staxx är bra, att han har en grund för sina påståenden som vältalarna från medelklassen ofta saknar.
Han talar om klass vilket inte många gör idag - och bara det är en välgärning i debattsammanhang.

Återkommer när jag sett programmet.

Tack för tipset!

KrigarSjäl skrev:Kriminella har ofta en hel del praktiska erfarenheter av dålig politik, klasskillnader mm.
Så jag skulle aldrig avfärda deras tankar bara för att de är eller varit kriminella.

Men det beror på vad det är som sägs.
Snömos är snömos oavsett samhällsposition.

Tycker nog Staxx är bra, att han har en grund för sina påståenden som vältalarna från medelklassen ofta saknar.
Han talar om klass vilket inte många gör idag - och bara det är en välgärning i debattsammanhang.

Återkommer när jag sett programmet.

Tack för tipset!

Typ 50% utav internerna har antisocialpersonlighetsstörning/psykopati.

Såna gillar jag inte men de finns även utanför anstalterna.

Psykopater är falska och saknar moralisk ryggrad, det är bara egennytta hela tiden.
De gör klokt i att hålla sig borta från mig för jag genomskådar dom...iom att jag är aspergare kanske jag har lättare att se deras mönster än vad NTs gör.

Tror också att många kan ha fått psykopatstämpel på falska grunder.
I fängelsetillvaron måste man nog förhärda sig, bli mer vaksam, cynisk.
Och det kan kanske misstas för psykopati.

Kanske snarare att psykopater anpassat sig till de signaler som neurotyper ofta är mottagliga för. Vilket faller platt på aspergerspektrumet. Om dessa signaler dessutom tolkas för hand så kan man dessutom besvara de med en respons som stjälper deras spel.

Programmet sett.

Det är svårt att inte imponeras av Staxx: han vet vad han snackar om, han har en bra tydlig retorik och han svamlar inte.

Han visar: så här är det, så här ser det ut här ute.
Han talar om klass och visar förorterna utifrån hur livet ser ut där.

Gillar att han säger att andra artister bara lallar omkring och aldrig säger nåt...det stämmer ju.

KrigarSjäl skrev:Programmet sett.

Det är svårt att inte imponeras av Staxx: han vet vad han snackar om, han har en bra tydlig retorik och han svamlar inte.

Han visar: så här är det, så här ser det ut här ute.
Han talar om klass och visar förorterna utifrån hur livet ser ut där.

Gillar att han säger att andra artister bara lallar omkring och aldrig säger nåt...det stämmer ju.

Nu har jag inte sett programmet men Sebbe talar om hur livet ser ut för en minoritet, livet ser sannerligen inte likadant ut för alla som bor i en förort, det brukar finnas olika områden i förorter där det i vissa (problem)områden bor individer som är mindre bemedlade, där det råder hög arbetslöshet, finns många sjukskrivna eller förtidspensionerade samt personer som lever på socialbidrag. Jag är själv född och uppvuxen i en förort i ett "bra" område där det bodde många högutbildade och där det var väldigt lugnt, gick i en bra skola m.m. inga större problem.

Wine skrev:Nu har jag inte sett programmet men Sebbe talar om hur livet ser ut för en minoritet,

Ah vad bra, då kan vi tryggt ignorera den minoriteten.. det är ju majoritetens upplevelser som spelar roll.

Fast vissa minoriteter tenderar att växa. Om det går dåligt för en person, och denne får två barn det går dåligt för, och de får vars två barn det går dåligt för.. pltsligt är det kanske rentav inte ett minoritetsproblem längre, utan ett majoritetsproblem, och den förra majoriteten har blivit minoritet?

Wine skrev:Nu har jag inte sett programmet men Sebbe talar om hur livet ser ut för en minoritet, livet ser sannerligen inte likadant ut för alla som bor i en förort, det brukar finnas olika områden i förorter där det i vissa (problem)områden bor individer som är mindre bemedlade, där det råder hög arbetslöshet, finns många sjukskrivna eller förtidspensionerade samt personer som lever på socialbidrag. Jag är själv född och uppvuxen i en förort i ett "bra" område där det bodde många högutbildade och där det var väldigt lugnt, gick i en bra skola m.m. inga större problem.

Nu förvirrar du mig:

Förorter brukar inte vara så stora att de kan indelas i "problemområden" och "högutbildade", det är snarare nåt i stil med "arbetarklass" och "underklass" om vi pratar om problemförorter, vilket är det som typiskt menas med förorter i svenskan (om man inte syftar på vilket område som helst utanför stan).

Debatten handlar mer om Rosengård än om nåt i stil med Lidingö som du beskriver. Förvisso finns ställen som Saltsjöbaden (Solsidan/Fisksätra) och Soweto, som har lite av båda.

kvicksilver skrev:

Wine skrev:Nu har jag inte sett programmet men Sebbe talar om hur livet ser ut för en minoritet, livet ser sannerligen inte likadant ut för alla som bor i en förort, det brukar finnas olika områden i förorter där det i vissa (problem)områden bor individer som är mindre bemedlade, där det råder hög arbetslöshet, finns många sjukskrivna eller förtidspensionerade samt personer som lever på socialbidrag. Jag är själv född och uppvuxen i en förort i ett "bra" område där det bodde många högutbildade och där det var väldigt lugnt, gick i en bra skola m.m. inga större problem.

Nu förvirrar du mig:

Förorter brukar inte vara så stora att de kan indelas i "problemområden" och "högutbildade", det är snarare nåt i stil med "arbetarklass" och "underklass" om vi pratar om problemförorter, vilket är det som typiskt menas med förorter i svenskan (om man inte syftar på vilket område som helst utanför stan).

Debatten handlar mer om Rosengård än om nåt i stil med Lidingö som du beskriver. Förvisso finns ställen som Saltsjöbaden (Solsidan/Fisksätra) och Soweto, som har lite av båda.

Även i problemområden har du villaområden och radhusområden. Det är en rätt märkbar skillnad mellan dom. Kolla in Johanesdal i Vårberg eller skilnaderna som finns i Jordbro i Haninge.

radix skrev:

Wine skrev:Nu har jag inte sett programmet men Sebbe talar om hur livet ser ut för en minoritet,

Ah vad bra, då kan vi tryggt ignorera den minoriteten.. det är ju majoritetens upplevelser som spelar roll.
...

Det var inte så jag tänkte utan mer att en del verkar tro att det i det stora hela bara är utslagning, misär och problem i "förorten".

kvicksilver skrev:Förorter brukar inte vara så stora att de kan indelas i "problemområden" och "högutbildade", det är snarare nåt i stil med "arbetarklass" och "underklass" om vi pratar om problemförorter, vilket är det som typiskt menas med förorter i svenskan (om man inte syftar på vilket område som helst utanför stan).

Debatten handlar mer om Rosengård än om nåt i stil med Lidingö som du beskriver. Förvisso finns ställen som Saltsjöbaden (Solsidan/Fisksätra) och Soweto, som har lite av båda.

I Stockholms län finns det många förorter som är såpass stora att det finns både "slumområden" eller problemområden och bättre och lugnare områden där det inte finns så hög arbetslöshet, problem av olika slag och social utslagning.

Vill också påpeka att även på Lidingö finns det "slumområden" eller sämre områden men de går ju kanske inte att jämföra med Rosengård i Malmö. Jag tror att många som inte varit på exempelvis Lidingö har en förutbestämd uppfattning om hur det ser ut och är där.

Naturligtvis finns det olika förorter: du har fattigghetton där folk i princip bor i lådor staplade på höjden och där kackerlackorna frodas i takt med möglet...om du inte kan nå annan försörjning än soc är det i regel där du hamnar...och du har rikemanskuvöserna Lidingö, Danderyd, Djursholm, Örgryte mm...sen har du ställen som är lugna gatan med medelklassvillor.

Jag tror inte att vare sig Sebbe Staxx eller jag själv skulle vilja jämställa Danderyd med Fittja...Rosengård är f.ö inte en förort utan en stadsdel.

KrigarSjäl skrev:Naturligtvis finns det olika förorter: du har fattigghetton där folk i princip bor i lådor staplade på höjden och där kackerlackorna frodas i takt med möglet...om du inte kan nå annan försörjning än soc är det i regel där du hamnar...och du har rikemanskuvöserna Lidingö, Danderyd, Djursholm, Örgryte mm...sen har du ställen som är lugna gatan med medelklassvillor.

Jag tror inte att vare sig Sebbe Staxx eller jag själv skulle vilja jämställa Danderyd med Fittja...Rosengård är f.ö inte en förort utan en stadsdel.

Faktum med att det finns faktiskt riktiga gettoområden ute på Lidingö.

KrigarSjäl skrev:...
Tycker nog Staxx är bra, att han har en grund för sina påståenden som vältalarna från medelklassen ofta saknar.
Han talar om klass vilket inte många gör idag - och bara det är en välgärning i debattsammanhang.
...

Tänkvärt om skillnad i inställning mellan människor med liknande erfarenheter eller bakgrund apropå programmet ”De obekväma” där Sebbe Staxx medverkar och pratar om våld, fattigdom, droger och hårdhänta poliser. I lördags sändes en dokumentär i SVT om Charles Bradley som knappt kan läsa och än mindre skriva men som ändå försökt att göra det bästa av sitt liv och strävat efter att vara en anständig, ärlig och kärleksfull människa. Charles Bradley har blivit misshandlad av poliser, av och till tillbringat nätterna på tunnelbanevagnar som tonåring och blivit erbjuden droger men tackat nej. Hans favoritbror mördades år 2000:

DN - Klassklyftor: Olika budskap från samma skuggsida
Publicerad 16 april 00:05

Charles Bradley sjunger så att stämman och hjärtat brister, om smärta, om vad som krävs av den som inte vill leva livet förgäves, om den gyllene regeln.

Men Sebbe Staxx fokus är ett annat: Klassklyftor skapar utanförskap och utanförskap skapar kriminalitet. Det är förklaringen till hans egen brotts­karriär. Och värre ska det bli för dagens utveckling är ”klassklyftor på steroider”. Han manar till revolt, lite osäkert hur, men hatet mot klassamhället och regeringen ska lyfta underklassen ur misären.

Sebbe Staxx är knappast en sådan förebild. Ur hans hat och till samhällsengagemang förklädda självömkan kommer inget gott.

Skulle tro att det är just exakt såna som Sebbe Staxx som faktiskt når ut till de som mest behöver bli nådda. At ha personliga erfarenheter som orsak till att man blir bra på nånting och engagerar sig förtar knappast budskapen.

Wine skrev:

KrigarSjäl skrev:...
Tycker nog Staxx är bra, att han har en grund för sina påståenden som vältalarna från medelklassen ofta saknar.
Han talar om klass vilket inte många gör idag - och bara det är en välgärning i debattsammanhang.
...

Tänkvärt om skillnad i inställning mellan människor med liknande erfarenheter eller bakgrund apropå programmet ”De obekväma” där Sebbe Staxx medverkar och pratar om våld, fattigdom, droger och hårdhänta poliser. I lördags sändes en dokumentär i SVT om Charles Bradley som knappt kan läsa och än mindre skriva men som ändå försökt att göra det bästa av sitt liv och strävat efter att vara en anständig, ärlig och kärleksfull människa. Charles Bradley har blivit misshandlad av poliser, av och till tillbringat nätterna på tunnelbanevagnar som tonåring och blivit erbjuden droger men tackat nej. Hans favoritbror mördades år 2000:

DN - Klassklyftor: Olika budskap från samma skuggsida
Publicerad 16 april 00:05

Charles Bradley sjunger så att stämman och hjärtat brister, om smärta, om vad som krävs av den som inte vill leva livet förgäves, om den gyllene regeln.

Men Sebbe Staxx fokus är ett annat: Klassklyftor skapar utanförskap och utanförskap skapar kriminalitet. Det är förklaringen till hans egen brotts­karriär. Och värre ska det bli för dagens utveckling är ”klassklyftor på steroider”. Han manar till revolt, lite osäkert hur, men hatet mot klassamhället och regeringen ska lyfta underklassen ur misären.

Sebbe Staxx är knappast en sådan förebild. Ur hans hat och till samhällsengagemang förklädda självömkan kommer inget gott.

Det var det mest söndagsskolemässiga högerkristna dravel jag läst på länge...

Så jävla kriminell är han väl inte heller för den delen.

http://www.youtube.com/watch?v=X45GN8JfPLI

radix skrev:Skulle tro att det är just exakt såna som Sebbe Staxx som faktiskt når ut till de som mest behöver bli nådda.

-Just så.

Gangsters lyssnar inte på socionombirgittas inrepeterade floskler.

För att få målgruppen att lyssna behöver man verklighetskoppling. Förmodligen är detta ett utslag av att vara fast i en mental box, stela regler, rädsla att ta det extra steget och arbetsmetoder som sannolikt saknar förankring i verkligheten.
(detsamma kan nog sägas om svensk pedagogik)

Men vad hjälper det att ägna sig åt att sprida hat och ägna sig åt självömkan? Om det är någon man borde se som en förebild och beundra så är det istället Dogge från Latin Kings.

Sebbe Staxx är bra på att medvetandegöra. Det saknas i Sverige idag. Och att han ens använder ett ord som underklass är stärkande i sig. I typ 2 decennier har vi varit förbjudna att använda sådana ord för det är inte socialt accepterat, man har ansetts som tramsig förlegad vänsterkuf från 70-talet då. Det är nästan som vi tror att den amerikanska drömmen är sann i Sverige, att alla kan bli något, bara vi anstränger oss lite. Skönt med motvikt.

kiddie skrev:Sebbe Staxx är bra på att medvetandegöra. Det saknas i Sverige idag. Och att han ens använder ett ord som underklass är stärkande i sig. I typ 2 decennier har vi varit förbjudna att använda sådana ord för det är inte socialt accepterat, man har ansetts som tramsig förlegad vänsterkuf från 70-talet då. Det är nästan som vi tror att den amerikanska drömmen är sann i Sverige, att alla kan bli något, bara vi anstränger oss lite. Skönt med motvikt.

Det är i princip medelklassen och uppåt som anser att det är förlegat.

KrigarSjäl skrev:Programmet sett.

Det är svårt att inte imponeras av Staxx: han vet vad han snackar om, han har en bra tydlig retorik och han svamlar inte.

Han visar: så här är det, så här ser det ut här ute.
Han talar om klass och visar förorterna utifrån hur livet ser ut där.

Gillar att han säger att andra artister bara lallar omkring och aldrig säger nåt...det stämmer ju.

Vilket skämt, kolla Sebbe Staxx i Uppdrag granskning när Janne Josefsson konfronterar honom angående hans samarbete med den autonoma vänstern, Revolutionära fronten:

SVT - Uppdrag granskning - Vänsteraktivister bakom många våldsdåd

Kan verkligen inte hålla med om att han har en bra retorik.