Var i Norge snackas det nynorsk och vad kännetecknar nynorskan?

Det här har jag lärt mig är nynorska ord, stämmer det?
(B=bokmål; N=nynorsk)

Ingen = ingen (B); kvart (N)
Någon = noen (B); eitkvart (N)
Liten = liten (B); vesle (N)
Gömma = skjule (B); göyme (N)
Kök = kjökken (B); stova (N)
Lång = lang (B); sid (N)
Se = se (B); sjå (N)
Glad = lykkelig (B); blid (N)

Nynorsk pratas inte, det är enbart ett skriftspråk.

Eftersom jag är så ego så tycker jag att "jag" är viktigast.

Bokmål = jeg, nynorsk = eg

Mer frekvent i Nordnorge och på Vestlandet tror jag men man pratar som sagt inte nynorsk utan man talar dialekt. Undantaget är inom litteratur och på teatern. Där kan man tala om en slags uppläst eller spelad nynorsk. Det är liksom kulturellt att tala nynorsk. Norska elever kan gå i nynorskklass eller i bokmålsklass på grundskolan och i gymnasiet väljer de vad som ska vara deras hovedmål och deras sidomål. Speciellt svårt tror jag det är för norska dyslektiker som måste ha stora svårigheter att hantera två skriftspråk.

Men vi har väl norrmän på forumet som nog vet bättre?

Nynorsk är blå, bokmål röd och neutral grå.

Aj, ser ut som jag hade lite fel då!

Men hur räknar de egentligen?

Bjäbbmonstret skrev:Aj, ser ut som jag hade lite fel då!

Men hur räknar de egentligen?

Varje kommun får själv välja.

Nynorsk er bare noe vi tvinger barn til å lære på skolen, de får stort sett aldri bruk for det. Jeg har endel nynorsk i hodet men jeg tror jeg trygt kan bruke den plassen til andre ting.

Nynorsk:

I heggekruna sumarvinden blikar
og stryk i villvin kringum kyrkjeglos.
Ved veggen lyfter blomar upp sin bekar;
det skin i kross og stein og krota lås
når soli gjenom op i trei stikar,
innunder gjeng det ein og rakar tros.
Det er ein gartnar berre med ei riva,
men stundom tek hans tankar til å sviva.


Det er et vanskelig språk.

Kahlokatt skrev:
Det här har jag lärt mig är nynorska ord, stämmer det?
(B=bokmål; N=nynorsk)

Ingen = ingen (B); kvart (N)
Någon = noen (B); eitkvart (N)
Liten = liten (B); vesle (N)
Gömma = skjule (B); göyme (N)
Kök = kjökken (B); stova (N)
Lång = lang (B); sid (N)
Se = se (B); sjå (N)
Glad = lykkelig (B); blid (N)

Jeg tror det er mer slik: (men jeg er ikke 100% stødig på nynorsk)

Ingen (B) - Inga (N) (mulig Kvart og Eit Kvart også brukes)
Noen (B) - Nokre (N)
Liten (B) - Liten (N) (ein liten gut - ei lita/liti jente - eit lite barn)

Kjøkken (B) - Kjøken (N)
Lang (B) - Lang (N), (man kan si Sid, en lang kjole er Sid. Men et tau er Langt.)

Lykkelig (B) - Lukkeleg/Tilfreds/Nøgd (N)

I heggekruna sumarvinden blikar
og stryk i villvin kringum kyrkjeglos.
Ved veggen lyfter blomar upp sin bekar;
det skin i kross og stein og krota lås
når soli gjenom op i trei stikar,
innunder gjeng det ein og rakar tros.
Det er ein gartnar berre med ei riva,
men stundom tek hans tankar til å sviva.

Okej, få se nu hur det här skulle bli på svenska:
I häggens krona sommarvinden...öh...vad är "blikar"?
Och stryker i vildvin kring kyrk...kyrkans vad?
Vid väggen lyfter blommor upp sina...vad?
Det skiner i...kors? och sten och...vad för lås?
När solen...skiner genom träden?
Och "innunder gjeng det ein og rakar tros" förstår jag inte ett ord av
Det är en...nej, "gartnar berre med ei riva" förstår jag inte heller ett ord av
Men stundom brukar hans tankar sväva...?

Hvordan ville diktet låte på bokmål?

Kahlokatt skrev:Och "innunder gjeng det ein og rakar tros" förstår jag inte ett ord av
Det är en...nej, "gartnar berre med ei riva" förstår jag inte heller ett ord av

Inunder går det en och räfsar "tros" vad det nu är
Det är en trädgårdsmästare bara med en räfsa

Kahlokatt skrev:I heggekruna sumarvinden blikar
og stryk i villvin kringum kyrkjeglos.
Ved veggen lyfter blomar upp sin bekar;
det skin i kross og stein og krota lås
når soli gjenom op i trei stikar,
innunder gjeng det ein og rakar tros.
Det er ein gartnar berre med ei riva,
men stundom tek hans tankar til å sviva.

Okej, få se nu hur det här skulle bli på svenska:
I häggens krona sommarvinden...öh...vad är "blikar"?
Och stryker i vildvin kring kyrk...kyrkans vad?
Vid väggen lyfter blommor upp sina...vad?
Det skiner i...kors? och sten och...vad för lås?
När solen...skiner genom träden?
Och "innunder gjeng det ein og rakar tros" förstår jag inte ett ord av
Det är en...nej, "gartnar berre med ei riva" förstår jag inte heller ett ord av
Men stundom brukar hans tankar sväva...?

Hvordan ville diktet låte på bokmål?

Jeg tror "blikar" betyr rasler, et tre som rasler i vinden.
"krota" betyr utskjæring/mønster/pyntet med noe, tror jeg.
"bekar", kronblader.

Jeg tror ikke jeg skal prøve å oversette, det er noen ord jeg ikke er sikker på, det er et vanskelig språk.

Jeopardy Lane skrev:

Kahlokatt skrev:I heggekruna sumarvinden blikar
og stryk i villvin kringum kyrkjeglos.
Ved veggen lyfter blomar upp sin bekar;
det skin i kross og stein og krota lås
når soli gjenom op i trei stikar,
innunder gjeng det ein og rakar tros.
Det er ein gartnar berre med ei riva,
men stundom tek hans tankar til å sviva.

Okej, få se nu hur det här skulle bli på svenska:
I häggens krona sommarvinden...öh...vad är "blikar"?
Och stryker i vildvin kring kyrk...kyrkans vad?
Vid väggen lyfter blommor upp sina...vad?
Det skiner i...kors? och sten och...vad för lås?
När solen...skiner genom träden?
Och "innunder gjeng det ein og rakar tros" förstår jag inte ett ord av
Det är en...nej, "gartnar berre med ei riva" förstår jag inte heller ett ord av
Men stundom brukar hans tankar sväva...?

Hvordan ville diktet låte på bokmål?

Jeg tror "blikar" betyr rasler, et tre som rasler i vinden.
"krota" betyr utskjæring/mønster/pyntet med noe, tror jeg.
"bekar", kronblader.

Jeg tror ikke jeg skal prøve å oversette, det er noen ord jeg ikke er sikker på, det er et vanskelig språk.

Blir så frestad att göra jämförelser mellan de västnordiska språken och västgötskan, vilken faktisk är närmare släkt med norska mål och isländska än med sveamålen.

Ordet "blikar" i Hauges dikt är säkerligen besläktat med de västgötska orden blakkschla ‘fladdra’, och bläkta ‘vifta’. I isländskan finns ordet blakta vilket betyder ‘vaja’. Ett annat ord som är bildat till samma rot är västgötskans nattblakka ‘fladdermus’, vilket har sin motsvarighet i isländskans leðurblaka.

Ja det är ju oerhört besvärligt med två skriftspråk men frågan är hur vanliga de ord som finns bevarade i nynorskan hade varit om de inte hade bevarats i skriftspråk och om norrmännen skulle ha samma språkmedvetenhet, om det hade funnits lika många levande norska dialekter och ett lika rikt ordförråd i Norge.