Fick höra något idag som skulle kunna vara användbart i detta fall, när det gäller stämingar på under 10 000 kr så har motparten inte rätt att begära mer än motsvarande två timmars rådgivning av advokat i ersättning om man förlorar sitt krav på skadestånd (om man tar det vidare till domstol), tror det är rättshjälpstaxan som gäller för dessa två timmar.
Och om man representerar sig själv så är domaren skyldig att hjälpa båda sidor i rättegången.

Som min källa sade så kan man sedan använda domen för högre ersättningsanspråk längre fram

Källan bedömer jag som påläst och trovärdig med tanke på vad denne gjort för en annan person och så känner jag till en del av det källan sade sedan tidigare eftersom jag läst en del lagtexter i samband med saker jag själv hjälpt till med.

Om man inte haft någon inkomst under senaste året och inte har hemförsäkring som annars går in om man behöver stämma någon så kan man få rättshjälp upp till 100 000 kr, i en del fall kan man få väldigt mycket mer rättshjälp utöver detta.
Normalt sett så förväntas man ha en hemförsäkring, en orsak att inte ha det kan tex vara om man inte har en inkomst.
Den obligatoriska rådgivningstimmen av advokat som ska föregå en rättshjälpsansökan ska soc betala om man inte har pengar till detta själv, tex om man har soc för sin försörjning.

Gersa skrev:Inte enligt uppdraget, de ska hjälpa personer med psykiskt funktionshinder oavsett diagnos... Om de undantar personer utifrån diagnos bryter de mot reglerna för att få ekonomiskt stöd från Landstinget...

Enligt uppdraget får de själva utforma verksamheten, inklusive välja vilka de ska hjälpa. Grunden är kanske att PO är helt frivilligt för kommunerna.

Jag har tjafsat om detta på rätt hög nivå i flera år, och skulle det vara fel/brott att välja bort vissa personer, problem, diagnoser så nog skulle jag nått annat resultat. Målgruppen är klar, och det är fel att påstå att vi inte tillhör den, så som vissa gjort. Men sedan är det ändå upp till varje PO att bestämma vilka inom målgruppen de anser att de måste prioritera eller klarar.

Eftersom det varit så mycket problem med detta, har det nyligen kommit tydligare riktlinjer vad jag förstår.

De har som sagt rätt att prioritera och där med gå runt vilka som de ska hjälpa eller inte.
Men eftersom alla sådana bedömningar ska göras utifrån behov, kan jag inte se att de kan definiera undantagen utifrån diagnos...
De kan däremot säga nej till alla med Aspergers med motivet att de inte har tillräckligt stort hjälpbehov. Men inte på grund av diagnosen...

Som jag läser uppdraget så tas dessa prioriteringsbeslut inom varje ansökande enhet vanligtvis då kommunerna, det enskilde PO ska inte göra dessa prioriteringar. Så det borde mao finns offentliga handlingar gällande dessa prioriteringsbeslut om man nu vill läsa hur de motiverar och/ eller selekterar.

Så det blir som vanligt att lagen säger en sak men i praktiken fungerar det annorlunda...

Men som med det mesta inom Svensklagstiftning så är det ju en tolkningsfråga då lagstiftaren skyddar sig från att behöva ta ansvar för sina beslut genom att göra alla lagar i bör form istället för skall...

Gjorde en liten märklig observation angående detta i nuvarande Generalsekreterarens rapport över FKs verksamhet. Formuleringen "bör" fanns med över 800 gånger, det är ansvarstagande ledarskap det...
Är det någon som haft ett arbete där chefen sagt att man bör jobba???

Lol! Underbar reflektion!