Förvirrad
8 inlägg
• Sida 1 av 1
Förvirrad
Jag lever med en fantastisk kvinna som inte har några aspergerdrag men sannolikt har ADHD.
Det hör kanske inte till saken men ändå.
Hon är idag och hälsar på sin mormor och vi kom överrens om att hon skulle ta antingen 17 eller 19-bussen hem. Det blev inte sjuttonbussen och nyss fick jag dessa sms:
Hon: Mamma och co kom så jag hinner ta en kaffe med dom med innan de åker.
Lite senare, hon: Klarar du dig en stund till själv då?
Menade hon att hon stannar en stund till genom det första meddelandet?
Eller sitter hon på bussen nu?
Eller... jag förstå inte.
Det hör kanske inte till saken men ändå.
Hon är idag och hälsar på sin mormor och vi kom överrens om att hon skulle ta antingen 17 eller 19-bussen hem. Det blev inte sjuttonbussen och nyss fick jag dessa sms:
Hon: Mamma och co kom så jag hinner ta en kaffe med dom med innan de åker.
Lite senare, hon: Klarar du dig en stund till själv då?
Menade hon att hon stannar en stund till genom det första meddelandet?
Eller sitter hon på bussen nu?
Eller... jag förstå inte.
Förvirrad
Hon stannar en stund till. Snällt att fråga om du klarar dig en stund till.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
Förvirrad
Jättesällan? En gång per timme är det väl? Karlstadbuss eller?
Hon kanske får skjuts av sin "moder och co"?
Hon kanske får skjuts av sin "moder och co"?
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
Förvirrad
Aaah.. Grums! Ja, då är det förstås en annan sak.
Huvudsaken är att hon kom hem, i alla fall.
Jag kan bli ganska orolig av mig jag med, särskilt när saker förändras ganska hastigt och jag inte vet precis hur det förändras.
Huvudsaken är att hon kom hem, i alla fall.
Jag kan bli ganska orolig av mig jag med, särskilt när saker förändras ganska hastigt och jag inte vet precis hur det förändras.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
Förvirrad
earlydayminer skrev:Jag kan bli ganska orolig av mig jag med, särskilt när saker förändras ganska hastigt och jag inte vet precis hur det förändras.
Ett av mina större vardagsproblem, ''förändringar'' vet inte vad som är värst mitt självförakt för att jag låter mig påverkas, eller att åse NT-folket som bara rycker på axlarna åt min förtvivlan, dom tycker naturligtvis det är fånigt, när jag blir förvirrad
Återgå till Övriga Aspergerfrågor