Hej det var länge sen jag skrev här. Numera har jag fått förtroendet att föreläsa i KI´s kurser för olika åhörare. Fick i mars föreläsa för försäkringskassan och några andra som jag inte kommer ihåg. La upp det så att dom fick fråga under tiden vilket jag föredrar. Det pågick i 2,5 timmar med en kvarts paus. Skall fortsätta i höst 3-4 stycken med samma koncept och det är min psykolog som håller i det så han kan styra lite beroende vilka som är åhörare. Föreläste förut under Andet men jag blev inte vän med han som håller i det. Med dottern är det fortfarande lite strul men det löser sig nog så småningom ty vi har i alla fall kontakt




Moderator atoms - förtydligade rubriken.

Låter intressant med föreläsningarna. Du tycker inte det är jobbigt med att prata inför främmande då.

Nej det är det roligaste jag vet då trivs jag i övrigt tycker jag inte om folk eftersom jag inte kan mingla och känner mig obekväm.Tycker om att stå i centrum där jag styr det hela.

Lite samma som står här:

En gång fick jag uppdraget att föreläsa om stress och då slog det mig att det här med att ställa sig inför en folksamling och prata högt, helt frivilligt, i allra högsta grad är förenat med stor stress för de flesta. Men sedan kom jag fram till att det samtidigt måste vara ett exemplariskt yrke för en ”extremegocentrisk” aspergare. Det är kanske enda gången man får köra sina långa monologer om ditt och datt inför andra utan att bli avbruten hela tiden.

http://www.autismforum.se/gn/opencms/we ... ar/stress/

Jag är själv egocentrisk men tycker ändå det är obehagligt med mångas blickar, blir nästan som torgskräck.

Jag tar aldrig ögonkontakt med någon även om dom tror det ser rakt igenom dom. Det var därför jag gillade AA/NA i början kunde dela utan att bli avbruten. Pauserna var obekväma. När jag fick min As diagnos blev AA/NA ointressant för jag ville dela om orsak och verkan men det var dom inte intresserade av. Så numera går jag ej.