Mardröm skrev:

MsTibbs skrev:

Mardröm skrev:adhd ser jag inte poängen med, vad ger det för fördelar?

Concerta och en ursäkt för oss politikintresserade att inte sitta still i tråkiga kongresser dygn i sträck i sträck. Skämt åsido...

O Concerta är ingen direkt fördel generellt tycker jag.

Richard skrev: Eller haft o haft, jag har för mig att personlighetsstörningar inte försvinner eller går att bota,

Hur vet jag om en person jag tycker är besvärlig har en personlighetsstörning?
Det kan man som icke fackman inte säkert veta. Det är ett svårt och tidskrävande arbete även för en psykolog eller psykiater att avgöra den saken. Det är för en lekman bättre att skippa diagnosticerandet, som man ju inte har utbildning för (även om man naturligtvis kan ha all rätt att för sig själv tänka och tro precis vad man vill; har man bara tillräckligt goda kunskaper inom området är det inte alls osannolikt att man gissar rätt).

Nåväl, hur vet jag att någon har problem med sin personlighet? Vederbörande kommer ytterst sällan själv och berättar att han har svårigheter med sin personlighet. Inte ens inom psykiatrin är detta särskilt vanligt. Snarare söker man p g a många och svårlösta konflikter där man inte ser sin egen del i svårigheterna, och för att andra människor är elaka, oförstående eller allmänt besvärliga. Istället får man vara observant på ledtrådarna:

• Det ”känns” ofta i kontakten. Personen väcker starka känslor, man upplever en anspänning och känner intuitivt att man inte riktigt vågar slappna av och vara sig själv.
• Det uppstår svårigheter i relationen och i samarbetet. Personen kanske har svårt att passa tider eller visar svårförståeliga reaktioner och handlingar
• Personen verkar ha en problematisk relation till många människor.
• Personen är notoriskt missnöjd, bitter och besviken, klagar på allt och alla, känner sig avvisad.
• Personen är oflexibel och rigid i många sammanhang.
• Personen förmår inte se sin roll eller ta ansvar för sig och sin del i helheten. Han kanske projicerar och skyller de egna tillkortakommandena på andra. Människor som när det är befogat ställer sig upp och säger ”Ja, det var jag som gjorde det. Jag inser nu att det var ett misstag. Jag tar ansvar för att städa upp efter mig och för att förhindra en upprepning” är sparsamt förekommande i befolkningen och ännu mer sällsynta bland de personlighetsstörda.
• Personen klarar arbete, studier och relationer sämre än vad han utifrån övriga omständigheter borde.