sugrövmanövern skrev:

tahlia skrev:

Mardröm skrev:Det är väl fördjävligt? Varför ska du med barn inte ha råd till en gammal Golf från 1989?

Fördjävligt kanske, men lever man under existensminimum så har man inte mycket val. När jag sökt socialbidrag så tycker man inte att jag behöver någon bil eftersom det går bussar vid några tillfällen.

Så ser verkligheten ut idag.

Men varför lyssna på vad de tycker?

Jag använde alltid pengarna jag fick till busskort till bilen när jag gick på soc. Ibland fick jag inga busskortspengar, då stal jag mat för att få pengar kvar till bilen. Prioriteringsfråga. Behövde jag kläder stal jag det också, visst, det blev hål ibland när jag slet bort larmet, men så såg verkligheten ut. De tror att pengarna räcker, men det gör de inte. Vill man som socialbidragstagare äta kronärtskockor och brieost får man stoppa dem i väskan. Omoraliskt och fel, ja, men moralen ruckas lätt för mig när snaran dras åt.

Pyttsan, inte alls omoraliskt. Det är din skyldighet att snatta.

barracuber skrev:

Zombie skrev:Jag har faktiskt förbannat min envetna positivitet många, många gånger, eftersom den har varit så orimligt svår att omsätta i handling.

Har inte läst hela tråden men ville bara säga (med OT-risk) att just den här meningen fångar mycket av mitt liv på pricken, Zombie! Jag har fortfarande stora problem med detta.

Ett tips jag har till dem i samma situation är att försöka omge sig med realistiska människor, alltså down-to-earth-typer, på gränsen till naturrealister, ofta folk som har haft det tufft och fått kämpa (och det borde ju inte vara så svårt att hitta). Vill man omge sig med den här typen människor är det nog inte fel att hänga här på forumet. Många här verkar sannerligen ha det tufft.

Ja, det tipset har jag också försökt följa irl (som till nyss var mitt enda liv). Men där jag har rört mig (haft mod, energi, självförtroende att röra mig) har det varit tunnsått med sådana människor (och det har ändå inte varit några sport-, karriär- eller veckopressnördar precis).

barracuber skrev:Jag våndas just nu över mitt nya jobb (börjar i övermorgon). Allt är nytt för mig utom att jobbet innehåller mycket IT, annars ny branch, ny kund, ny arbetsplats, nya arbetskamrater

Men men ... jag försöker intala mig själv det jag hela tiden blir itutad av klämkäcka typer i omgivningen:

"dom" skrev:Man ska aldrig ta ut något i förskott. Om det blir bra har man bara oroat sig i onödan.

* lätt för dom att säga *

/Barracuber

Lycka till säger jag också!

ford
Nu håller jag med mycket bättre i det du skriver!

tahlia
På pricken om soc, stjäla och barn!! [EDIT] Jag menar, att du vet vad du talar om vet jag ju redan - men du säger det så på pricken också!

Men jag kan, samtidigt, nästan önska att flera vore som dig, Sugis (eller som jag helst läser dig... ) - stjäla med moral, från rik till fattig när det är tydligt att den fattiga får för litet fast den gör sitt bästa. För jordlösa latinamerikanska bönder och många, många fler i världen vägrar jag naturligtvis att gå med på den verklighetssynen att det är stöld! Men man ska inte tro att det inte kan ligga något i det här också.

tahlia skrev:

Mardröm skrev:Det är väl fördjävligt? Varför ska du med barn inte ha råd till en gammal Golf från 1989?

Fördjävligt kanske, men lever man under existensminimum så har man inte mycket val. När jag sökt socialbidrag så tycker man inte att jag behöver någon bil eftersom det går bussar vid några tillfällen.

Så ser verkligheten ut idag.

Ja, jag kan fatta dig, men du kan ju inte tycka det är bra och OK?
Att du ska behöva räkna med att söka socialbidrag så du vet att bilen "kostar dubbelt" bara så?

Man kan se verkligheten på flera sätt. Man kan bara acceptera den, man kan vägra acceptera (och normal förlora), eller man kan förändra synen på den.

Om jag var du skulle jag skriva min bil på ngn annan bekant. Så ser ju verkligheten ut idag. Om du nuvill och kan ha bil, men det verkar ju behövas, med lantligt boende och barn.
Jag tycker jag behöver den i sthlm, och det skulle vara ett stort avbräck i min välfärd även om jag inte hade nojor att inte ha bilen.

Mardröm skrev:Om jag var du skulle jag skriva min bil på ngn annan bekant. Så ser ju verkligheten ut idag.

Jag vet inte om du medvetet försöker missförstå mig, men jag utgår ifrån att du inte gör det.

Även om jag skriver bilen på en bekant, så är det JAG som skall betala skatt, bensin och försäkring. Det finns det inte pengar till (vilket är vad jag försökt säga hela tiden).
Jag kan öht inte göra några utsvängningar i ekonomin, vare sig det gäller kläder åt mig själv, en pizza eller bussresor.

Men jag har accepterat att det är såhär. Vi gör så mycket vi kan som är gratis istället, som att åka skridskor, utflykter i skogen och cykelturer.

tahlia skrev:Jag bryr mig inte om vad de tycker, men faktum är att jag inte har pengar till bil, bensin eller bussresor, och jag får inga av dem till något av det, således har jag inte råd.

Det här är ju fällan, man hamnar i "jag har inte råd", så stryps snaran åt. Tex frågade min granne mig idag om jag kunde köra och hämta hans bekante på flygplatsen, vilket jag kommer att tjäna runt 500 på.
Positiv cirkel. Betalar halva bilen fasta kostader en månaden.

Man måste ha nån sorts företagsamhet i sig. Det behöver inte hadla om bil, man kan sticka tomtar framför TVn likväl, så man får råd med bil, man kan ju inte förvänta sig att "Dem" ska ge en en bil i det här klimatet, men jag tycker det trista är att "De" snart gjort det omöjligt att öht ha bil.
Ser vi i pressen så ser vi "högsta inflationen på 14 år"
Vi ser en statsbudget som går 102 miljader +.
Vi har stora strukturproblem vad gäller bostäder, elen är svindyr, "grönsakar leder inflationen" stod det på en löpsedel.

1-2 år till så häroch jag är tillbaka i helvetet, allså, jag ser risk, jag ser oro, men jag ser inget hopp..
Nästa år köper kineserna 70% av den svenska mjölken. Alla matberg är borta. De rika åker miljömedvetet, men vi betalar med gigantkostader. Olika suventionssystem etc r anpasade efter en HEELT annan värld, liksom faktiskt en helt fri matmarknad.

Jag använde alltid pengarna jag fick till busskort till bilen när jag gick på soc. Ibland fick jag inga busskortspengar, då stal jag mat för att få pengar kvar till bilen. Prioriteringsfråga. Behövde jag kläder stal jag det också, visst, det blev hål ibland när jag slet bort larmet, men så såg verkligheten ut. De tror att pengarna räcker, men det gör de inte. Vill man som socialbidragstagare äta kronärtskockor och brieost får man stoppa dem i väskan. Omoraliskt och fel, ja, men moralen ruckas lätt för mig när snaran dras åt.

Jag ser dig som "Grynet-ta ingen skit".

Här är det en stor skillnad mellan dig och mig. Jag har barn. Allt jag gör går ut över mina barn. Skulle jag åka dit för stöld/snatteri så skulle mina barn få lida för det. Jag kan inte bara tänka på mig själv, utan måste sätte dem först (vilket jag gör med största nöje).

Det beror ju på..ingen bov tror den åker dit...
Du skulle alltid tro det.
Du kan själa saker till barnen, du kan fixa så kylskåpet är fullt.
Men visst förstår jag ditt beslut.

Vidare har jag aldrig stulit något i hela mitt liv, och jag tänker inte börja nu. Jag förstår att det finns människor som känner sig tvingade att stjäla för att klara sig, men min moral i den fråga är alldeles för hög för att jag skulle kunna ge mig in på det.
Som det är nu får jag vända på varje öre, men jag överlever. Handlade det om liv och död skulle nog vem som helst stjäla, men innan dess kommer jag inte att göra det.

Nej,men du kan föröska företaga i det lilla "grått" passa andras barn, kanske du kan ha en örtodling och sälja lite till restauranger, sy tomtar, sälja begagnade underkläder, ja, fantasin är gränsen, inget ger nog big bucks, men kanske en slant?
(jag är fullt redo att sälja mina 20kr kallingar för 200 själv och ingen behöver veta, Ngn intresaerad? + porto då.
Allså, minimicroföretaga, när du är så frisk som du är.

Under dåliga tider är det ju värre. Men man får försöka.

För mig går det inte alls bra, kanjag säga, jag kan inte göra ngt av det jag skrev förtom o sälja kallingar, och hitintills, inte en köpare!)

Svartjobb kan jag se mellan fingrarna med, så länge det bara handlar om max en tusenlapp i månaden, för att få en lite drägligare tillvaro, men stöld är något helt annat.

-Det är väl för fan inte handlarens fel att du är fattig, sugis, eller vem som helst, som tycker det är moraliskt riktigt att snatta.

ford skrev:Svartjobb kan jag se mellan fingrarna med, så länge det bara handlar om max en tusenlapp i månaden, för att få en lite drägligare tillvaro, men stöld är något helt annat.

-Det är väl för fan inte handlarens fel att du är fattig, sugis, eller vem som helst, som tycker det är moraliskt riktigt att snatta.

Det är inte mitt fel att ungdjävlarna i Afrika svälter, ändå får de bidrag av mig.
Man kan se snatteriet som ett ofrivilligt men högst moraliskt litet bidrag, som röda korset fast tvärt om.

tahlia skrev:

Mardröm skrev:Om jag var du skulle jag skriva min bil på ngn annan bekant. Så ser ju verkligheten ut idag.

Jag vet inte om du medvetet försöker missförstå mig, men jag utgår ifrån att du inte gör det.

Nej

Även om jag skriver bilen på en bekant, så är det JAG som skall betala skatt, bensin och försäkring.

Jo, men en bilig liten bil kan inte kosta många kr? Säg 300 per månad? Plus bensin såklart, men den får man ju tänka sig för med. Det borde du kunna tjäna in om du jobbar på det och kollar vad du kan göra? Troligen är väl timpengen 30 kr, men svart, extra och du har en liten bil.

Det finns det inte pengar till (vilket är vad jag försökt säga hela tiden).
Jag kan öht inte göra några utsvängningar i ekonomin, vare sig det gäller kläder åt mig själv, en pizza eller bussresor.

Nej, jag har väl ca 500 till sådant. Fast numer är det 450 då.
Nästa år troligen 300.

Men jag har accepterat att det är såhär. Vi gör så mycket vi kan som är gratis istället, som att åka skridskor, utflykter i skogen och cykelturer.

Ja, det är väl bra att du antar en "fordattityd" men faran är just det att du skiter i att kämpa als och bara accepterar, hamnar i lägen där kanskeen bil kan ge dig ngt viktigt, säg 5000kr som du får veta var de är, men du måste dit *nu* med bilen....
Plötsligt hade bilens fasta kostader då lönat sig med 1400.
Tänk om barnen blir sjuka? Du blir sjuk? Hur går det med att handla max ekonomiskt? Skidskorna ska åka o slipas, barnen växer och ska de se rent fåniga ut? cykeldäck får punka..
Om du kan fixa det själv,fine, då kanske ngn annan ger dig 50 kr för det...
Om inte måste du ju ta däcket i bilen om du ska gratiscykla nåt mer.

Man får skilja på detta och arbete, detta är afrikanskt basförtagande, typ.
Skulle jag själv bo på landet skulle jag nog hålla på med en hel del såna här smågrejer. Det är första ggn påå 2 år grannen valat ha skjuts, så det är inget man kan planera

sssssm skrev:

ford skrev:Svartjobb kan jag se mellan fingrarna med, så länge det bara handlar om max en tusenlapp i månaden, för att få en lite drägligare tillvaro, men stöld är något helt annat.

-Det är väl för fan inte handlarens fel att du är fattig, sugis, eller vem som helst, som tycker det är moraliskt riktigt att snatta.

Det är inte mitt fel att ungdjävlarna i Afrika svälter, ändå får de bidrag av mig.
Man kan se snatteriet som ett ofrivilligt men högst moraliskt litet bidrag, som röda korset fast tvärt om.

Nej, men hadlaren, om det nu inte är en kiosk, är en juridisk person, som ica-maxi tex.
Lyckas jag sno en hel varuvagn där skulle du inte se ett spår av dåligt samvete i mig.
Men skulle jag sno Thalias örtkryddsland däremot..

Mardröm skrev:Förutom det fåtal som får pengar av föäldrar eller har ett bra jobb, hur klarar ni er?
Hur får ni det att gå ihop?
Det är ultralåga löner på skitjobb, ofta tillfälliga, arbetsträning som bara kostar extra, socialbidrag och i många fall lägsta sjukersättningen.

Jag tycker saker funkat OK, fast jag vart fattig, men nu har liksom gränsen brytits. En pizza här kostade 42, nu är det 48. Smör, 13 kr, nu 18 kr.
Makaroner, förr 11 kr, nu 18 kr.
Bensin, 13 kr.

allså, det är inga jättehöjningar men det är som det kommer på ALLT.
Ochdet är stora pengar sammanräknat,och det är ganska basala varor, jag skiter väl i om mobiltelefonerna dubblas i pris men jag måste ju ha smör?
Är det fiskmargarinet från norge som gäller för oss framöver?

Moderatorn:

Ville bara påminna om vad denna tråden handlar om.


Håll er till ämnet, tack.

Jag tycker saker funkat OK, fast jag vart fattig, men nu har liksom gränsen brytits.

Det är liksom ämnet, saker har, vilket statestiken också visar stigit, och ju fattigare du är, destå mer har "dina" varor stigit. Vi är inga rika typer, de flewsta av oss, vad gör man för att kunna leva normalt? Är det en del av regeringens plan att vi ska tvingas leka filmen "tillsammans"??

Hur får man det då att gå ihop? Sen kom Forrden och Thalia med psykologidiskussionen, som nog var nyttig i sig.

Mardröm skrev:Är det en del av regeringens plan att vi ska tvingas leka filmen "tillsammans"??

Leka och leka. Tillsammans är en av mina favoritfilmer. Men jag förstår inte vad det har med det här att göra förutom att kollektivboende förvisso är ett bra sätt att få ner sina kostnader som jag kan rekommendera rent allmänt. Men det innebär kanske lite särskilda problem för aspisar.

Det var mer den "självuppoffrande glädjen" som först är dogm, sen alltmer brister i filmen jag tänkte på.

Mardröm skrev:Det var mer den "självuppoffrande glädjen" som först är dogm, sen alltmer brister i filmen jag tänkte på.

Den aspekten har jag inte tänkt på. Kanske dags att se om filmen?

ford skrev:Svartjobb kan jag se mellan fingrarna med, så länge det bara handlar om max en tusenlapp i månaden, för att få en lite drägligare tillvaro, men stöld är något helt annat.

Tyvärr så är straffen för stöld lindrigare, det blir bara böter. En femhundring till brottsoffermyndigheten och så kanske en eller två tusenlappar utöver det. Svartjobb däremot, bestraffas väl med indragna bidrag retroaktivt under hela ens livstid fram till det att brottet upptäcktes som ska betalas tillbaka.

Ingenting uppmuntrar till hederlighet och solidaritet nu för tiden, och allting hänvisas till miljön.

- Spara el, så höjer vi din elräkning när vi upptäcker att det inte var lönsamt!

- Sluta köra bil, fasiken, de lyder inte uppe i norrland, okej, höj skatten med 200% så ska de väl lära sig!

- Åk mer lokaltrafik, så höjer vi biljettpriset med 35 % varje år, hehe klirr i kassan. Hallå, vart är resenärerna? Kurt-Ola, har du sett resenärerna?

- Jao, jau vejt ente, men det haur varit väldans mycket bilar ute på sistone, måhända äur det de dywra biljettpreiserna de smau lijven protesteurar mot? Hörde att en last diesel blitt stulen åsså igaur .

- det var klarsynt av dig, Kurt-Ola, är du klärvojant?

- Nae, jau köper minna klädur på postorder jau.

sugrövmanövern skrev:Ingenting uppmuntrar till hederlighet och solidaritet nu för tiden, och allting hänvisas till miljön.

- Spara el, så höjer vi din elräkning när vi upptäcker att det inte var lönsamt!

- Sluta köra bil, fasiken, de lyder inte uppe i norrland, okej, höj skatten med 200% så ska de väl lära sig!

- Åk mer lokaltrafik, så höjer vi biljettpriset med 35 % varje år, hehe klirr i kassan. Hallå, vart är resenärerna? Kurt-Ola, har du sett resenärerna?

- Jao, jau vejt ente, men det haur varit väldans mycket bilar ute på sistone, måhända äur det de dywra biljettpreiserna de smau lijven protesteurar mot? Hörde att en last diesel blitt stulen åsså igaur .

- det var klarsynt av dig, Kurt-Ola, är du klärvojant?

- Nae, jau köper minna klädur på postorder jau.

Sant. Skrivet så att jag

sssssm skrev:

ford skrev:Svartjobb kan jag se mellan fingrarna med, så länge det bara handlar om max en tusenlapp i månaden, för att få en lite drägligare tillvaro, men stöld är något helt annat.

-Det är väl för fan inte handlarens fel att du är fattig, sugis, eller vem som helst, som tycker det är moraliskt riktigt att snatta.

Det är inte mitt fel att ungdjävlarna i Afrika svälter, ändå får de bidrag av mig.
Man kan se snatteriet som ett ofrivilligt men högst moraliskt litet bidrag, som röda korset fast tvärt om.

Det är en jävla skillnad på svält och knaper ekonomi, dessutom gillar jag inte din attityd, om du menar på att det skulle vara stöld att ge bistånd till fattiga länder, över skattesedeln.

ford skrev:Det är en jävla skillnad på svält och knaper ekonomi, dessutom gillar jag inte din attityd, om du menar på att det skulle vara stöld att ge bistånd till fattiga länder, över skattesedeln.

Klart det är stöld, kolla, vi har en försäkring mot sjukdom, men helt plötsligt så försämras villkoren, för den som är inne i den. Det är som att du har hemförsäkring, ngn sno din soffa, när du ringer säger folksamdirren: nej, vi ger inte ut sofffpengar längre, vi tog ett demokratiskt beslut att folk som svälter behöver dem bättre än dig.
Soffor är ju så billiga för 75% av befolkningen.

Mardröm

Du skriver att de rika "åker miljöanpassat". Tänkte bara påpeka att även s.k. miljöbilar utgör en större belastning på vår planet, än vad den klarar av. Det är egentligen bara en fråga om huruvida man skall köra mot stupet i 110- eller 200 km/h, tyvärr.

Den dag vätgasbilen blir en realitet kan vi i bästa fall tala om en bil som inte förstör miljön, men det beror helt och hållet på hur vätgasen framställs.

Mardröm skrev:Förutom det fåtal som får pengar av föäldrar eller har ett bra jobb, hur klarar ni er?
Hur får ni det att gå ihop?
Det är ultralåga löner på skitjobb, ofta tillfälliga, arbetsträning som bara kostar extra, socialbidrag och i många fall lägsta sjukersättningen.

Jag tycker saker funkat OK, fast jag vart fattig, men nu har liksom gränsen brytits. En pizza här kostade 42, nu är det 48. Smör, 13 kr, nu 18 kr.
Makaroner, förr 11 kr, nu 18 kr.
Bensin, 13 kr.

allså, det är inga jättehöjningar men det är som det kommer på ALLT.
Ochdet är stora pengar sammanräknat,och det är ganska basala varor, jag skiter väl i om mobiltelefonerna dubblas i pris men jag måste ju ha smör?
Är det fiskmargarinet från norge som gäller för oss framöver?

Moderatorn:

Ämnet i denna tråd är som citerat.
Den handlar varken om miljöförstöring eller bistånd till Afrika.

Jag upprepar:
Håll er till ämnet!

Om inte detta respekteras kommer varning att utdelas samt tråden att låsas.

Jag tycker det är för mycket tal om yttre faktorer här och för lite tal om det viktigaste: den inre faktorn.

Vad jag menar är att det till största delen handlar om din egen attityd. En kille som gör så kallad "world music" sa en gång att det var i tredje världen som han såg mest hoppfulla människor.

De fattiga stackarna har en mer positiv syn på framtiden än vi som nästan alltid kan äta oss mätta. Konstigt va?

jag tycker vi har tappat perspektivet här. vi fattar inte hur bra vi har det, hur jäkla mycket frihet som finns. Vårt problem är att vi tar allt vi har som självklart och värderar det inte.

självklart ska willys vara öppet imorrn med färsk mjölk vi kan köpa. självklart kommer lönen in den 25:e varje månad, självklart betalar Försäkringskassan ut stålarna den 19:e, självklart betalar soc ut den 30:e.

Självklart ska vi ha råd att ha tv, dator, internet, sjukvård när det kniper. Tandläkare är det lite si och så med men en resa till Polen är inte nödvändigt så dyr.

Det finns så många möjligheter att förlusta sig och att flytta runt om det behövs. Ändå är rekordmånga svenskar deprimerade, har sömnsvårigheter och oroar sig. Hur TUSAN kan det vara så?

jag tror inte pengar gör en lycklig, bara att livet blir enklare. Och det är inte många som har turen att få bli rika. Sån't é livet. Ju förr vi bara accepterar att det är så och släpper det så känns livet mycket bättre.

Det är ingen lätt grej att acceptera saker som känns orättvisa och fel. Men för att överleva i den här världen så måste man göra det. Det bara är så.

Och till er som säger "då vill jag inte leva i den här världen längre" kan jag bara säga: ni får mig att vilja ruska om er och bara skrika i era ansikten att det inte alls är kört! Det finns hjälp att få!!! Men så länge ni när en förhoppning att hela tiden misslyckas för att slippa uppleva besvikelsen när det går fel - då kommer ni fortsätta misslyckas.

So sorry att behöva säga detta men det hänger på er själva. Nästan helt och hållet. Ingen annan kan ändra på er utifrån, ni måste själva vilja förändras.

Depression är ett gissel för mänskligheten för det är så beroendeframkallande. En som är deprimerad säger upp sitt ansvar över sig själv och jag tror det är därför det är så svårt för en deprimerad att bryta den onda cirkeln och ta sig ur.

När du är deprimerad så klassas du som "sjuk" och behöver samhällets vård. Blir du "frisk" så kommer de kraven som ställs på en frisk människa. Jag tror blotta tanken på allt det ansvaret skrämmer skiten ur folk, särskilt oss som redan är belastade med funktionshinder.

Men som jag sagt innan: det finns ingen annan väg att gå. Livet fick vi alla gratis men att leva är svårt. Det är så lätt att dö och slippa ansvaret som varje människa har. Därför är självmord ALDRIG en lösning. Jag kommer ALDRIG tycka synd om någon som tar livet av sig. Däremot lär jag sörja och tycka synd om anhöriga och vänner. Sen går livet vidare. Utan dom som har dött.

Ni som tänker på självmord: fattar ni inte att inte ens det är gratis? Ni bara lämpar över allt det hemska på dom som lever kvar, anhöriga och vänner. Är det rättvist mot dom som älskar er? För även om många människor har svårt att visa att dom älskar så betyder det inte att känslorna inte finns. Tänk efter.

okej, nu har jag svävat ut från trådens ämne en del. Men come on, ser ni inte hur obetydligt pengar är i jämförelse?

allting går att göra bara man har stöd. Ekonomiskt stöd är ofta väldigt bra att men det är inte så viktigt som vissa här tycks tro.

Lyckan skapar vi oss själva genom att vara glada och ändra vår syn på världen. Så enkelt är det. Och så svårt.

Till moderator: Jag hoppas att mitt inlägg mer harmoniserar med "Allt om Asperger" så till vida att det är riktat till andra med det funktionshindret, med en vink om att faktiskt går att bli lyckligare i den här världen. Funktionshinder till trots.

geemer skrev: Självklart betalar soc ut den 30:e.

Det är inte självklart. Soc kan rycka ersättningen när som helst och av vilken anledning som helst. Och då kan man i detta land inte gå ut och plocka morötter och sälja till grannen för att få ihop till hyran, utan man är rökt, hemlös. Helt utelämnad till respektive instans godtycke och eventuellt kontaktnäts goda vilja. Ja, eller så kan man sälja knark, smuggelsprit och stöldgods märkta Åkerlundaskolan. Whatever. Men inte fan är det kul att behöva ta till så drastiska metoder.

Skräck, otrygghet, ovisshet. Att aldrig kunna vara säker på att din ersättning kvarstår ens nästa månad, att beloppet inte sänks till en omöjligt låg nivå för att det ska sparas in.

Klart biafrabarnen är gladare då, där ställer ingen fram en godisskål som sedan rycks undan när man minst anar det.

Den som ger och tar igen, den är tjuvens bästa vän.

sugrövmanövern skrev:

geemer skrev: Självklart betalar soc ut den 30:e.

Det är inte självklart. Soc kan rycka ersättningen när som helst och av vilken anledning som helst.

Enligt lagen kan de inte göra det om det inte finns giltiga skäl, som att biståndssökanden inte lagt alla kort på borden (kvitton och ansökningspapper och sådant). Är de bråkiga så är det överklagande och länsrätten som gäller.

Men jag tycker att om man nu har en diagnos så bör man självklart framföra detta och be om assistant. Soc är ju till för att hjälpa, inte stjälpa. Om någon med AS känner att socialförvaltningen behandlar denne illa så är det bara att kontakta HO - Handikappsombudsmannen. HO existerar för att hjälpa. Det är bara att ta för sig av det som finns.

Personligen försöker jag ha en positiv attityd gentemot människor och instanser. Jag hoppas på att en socialförvaltning agerar moget och förstående utifrån en person som har en diagnos.

Men jag tror också att de kan bli otåliga om den som går på bidrag bara står still och inte gör någonting med sitt liv. Depressioner gör oss nästan alltid handlingsförlamade, därför är det så viktigt att få hjälp att häva dessa. Men för det måste man VILJA ta sig ur.

Socialbidrag är rätt OK levnadsnivå om man får det man är berättigad till, förutsatt att du inte har barn - då blir det lätt väldigt kärvt. Men man överlever i alla fall, sedan är det upp till en själv att göra livet drägligt på andra sätt.

Men glöm inte att utnyttja allt det som samhället faktiskt erbjuder dom med funktionshinder.

geemer skrev: Men jag tror också att de kan bli otåliga om den som går på bidrag bara står still och inte gör någonting med sitt liv. Depressioner gör oss nästan alltid handlingsförlamade, därför är det så viktigt att få hjälp att häva dessa. Men för det måste man VILJA ta sig ur.

Det är just precis sådant där som får en att bara vilja gråta, av ren frustration. Frustration över att ingen begriper att man hela sitt liv gjort så gott man kunnat.

Tänk om de vetat att det var skräck som manifesterades, och inte lättja. Skräck och lättja, hur kan man inte se skillnaden? När ekonomin är hotad mår många dåligt av det, det är den värsta skräcken tycker jag, och man behöver inte vara deprimerad för att uppleva skräcken. Jag har sett bla min egen bror brytas ner av instanserna. Han är helt normal och gladlynt. När han började yttra saker som "jag bryter ihop", då blev jag jävligt orolig. Men han tog sig upp ur träsket och ut i ett normalt liv. Ingen tack till instanserna .

Enda anledningen till att de ryckte hans ersättning från soc med jämna mellanrum var så vitt jag kan se för att jävlas. En gång hade han möte på soc. Dörren till ingången var låst. Efter ett tag orkade han inte stå kvar ute. Gick hem. Då rycktes ersättningen för att han inte kommit. Att tanten inte heller kom det tog ingen notis om. Han ringde ju till dem efteråt och sade som det var, att han inte kunde gå in för att dörren var låst. "Det kan vi inte ta hänsyn till".

Det finns inte alltid medmänsklighet där ute, det ska man ha väldigt klart för sig. Då klarar man sig bättre. Själv är bäste dräng. Hjälp är bara stjälp.