ajemen skrev:Det vanliga missbruket av negationer, som Amerikanerna verkar vara mästare på genom deras -- som jag uppfattar det -- redneck-idiom, är alltid roande: "I ain't done nothing", eller "I didn't do nothing". I svenskan uttrycker det sig många gånger vardagligt som:

-- Ska vi inte gå och bada?
-- Jo, visst vore det kul!

(Det jakande svaret menar ju att vederbörande inte ska gå och bada, men ändå är dessa förvillande negationer väldigt vanliga vad jag har erfarit.)

post1002954.html#p1002954

De amerikanska uttrycken är väl helt enkelt sammanblandningar, typ "I havn't done anything" med "I've done nothing".

Men vad ligger bakom det svenska uttrycket? Det tycks ju betyda samma sak som "Ska gå och bada?" Men då blir svaret lite annorlunda:

- Ska vi gå och bada?
- Ja, visst, det vore kul!

Alltså på en mening med negation svaar man inte Ja utan Jo.

Men finns det någon stilskillnad mellan "Ska vi gå .." och "Ska vi inte gå..."?

I det här exemplet så tror jag -- om kontexten t.ex. är en rastlös sommardag -- att negationen används på ett implicit sätt: Ska vi inte gå och bada, istället för att ligga här och lata oss? Problemet är att det inte alltid finns en underförstådd mening, vad jag har erfarit.

Vad kallas det förresten när ett språkfel blir till en accepterad konvention? Jag har för mig att det finns en lingvistisk term för det. Det kanske helt enkelt är språket som "utvecklas", men det blir jobbigt när man är benägen att tolka saker ordagrant och till stor del förlitar sig på den språkliga kommunikationen.

En annan rolig engelsk variant av obegripliga negationer: I don't need nobody.

För er som tittar på The office så kanske ni också skrattade åt det här skämtet:

Alien skrev:

ajemen skrev:Det vanliga missbruket av negationer, som Amerikanerna verkar vara mästare på genom deras -- som jag uppfattar det -- redneck-idiom, är alltid roande: "I ain't done nothing", eller "I didn't do nothing". I svenskan uttrycker det sig många gånger vardagligt som:

-- Ska vi inte gå och bada?
-- Jo, visst vore det kul!

(Det jakande svaret menar ju att vederbörande inte ska gå och bada, men ändå är dessa förvillande negationer väldigt vanliga vad jag har erfarit.)

post1002954.html#p1002954

De amerikanska uttrycken är väl helt enkelt sammanblandningar, typ "I havn't done anything" med "I've done nothing".

Jöns Matsson yttrade enligt Stockholms stads tänkebok år 1488:

Thet skal thu aldrich, Marten, beuise mik offuer eller betuge medh nager skel; jach hade aldrich jntet medh tik til gørende, ok aldrich gaffst thu mik jntet och aldrich jach tik, ok aldrich giorde thu mik j moth.

Söderwall ger i sin ordbok över medeltidsspråket exempel på aldrig tillsammans med ingen:

han skadär aldrik engin man mer

I ett av hans exempel har ingen (engin) ändrats ("rättats"?) till någon (nogor):

thz sc al oc aldrey engin (ändradt till nogor) forefara oss nakan tiidh mere moth jdher wara

SAOB säger:

I strid mot nutida språkbruk användes pron. ingen i ä. tid:
[INGEN .a]
a) pleonastiskt i förb. med annat negerande ord (l. annan form av samma pron.), t. ex.: Om.. (fastan) hade warit gudz bodh, hade aldrigh ingen hafft macht til ath dispensera ther vdinnan. OPETRI PEliœ h 4 b 1527. Och kan ingen Cavalier eller krigzman inthet högre efftertrachtte änn (osv.). RARP 1: 65 1627. Aldrigh ingen Jungfrw haar iagh här till, / Begärt eller älskat. CHRONANDER Bel. E 5 a 1649. Iag skal inte låka ingen der til. HORN Lefv. 86 (c. 1657; rättat efter hskr.). FERNANDER Theatr. 325 (1695).