När något oväntat händer i förhållandet

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, atoms

När något oväntat händer i förhållandet

Inläggav Kenta » 2014-03-27 19:52:45

Jag undrar om det är någon mer här som blir ställd när det inte blir som föreställt.
När min man inte reagerar som jag tänkt mig tar jag avstånd. Tex trodde jag att han skulle komma hem och vara sur på mig för att jag varit dryg via sms. Men istället kom han hem och kramade mig och var glad! "jag har saknat dig" sa han och jag bara blev helt nollställd. Kunde inte krama tillbaka, inte se honom i ögonen och hela eftermiddagen blev konstig. Jag gick hemifrån. Jag blev ju glad att han inte var sur, men kunde inte hantera det.
Någon som känner igen sig? Något tips på hur jag kan lära mig hantera sånna här situationer? Händer ganska ofta liknande grejer.



Moderator atoms - förtydligade rubriken.
Kenta
Ny medlem
 
Inlägg: 2
Anslöt: 2014-03-27

oväntat i förhållande

Inläggav plåtmonster » 2014-03-27 19:58:38

När föreställningarna är fel så får man observera och agera efter den nya sitationen och i inombords slänga de gamla känslorna som inte har koppling till verkligheten längre.
plåtmonster
 
Inlägg: 15480
Anslöt: 2010-03-23
Ort: Nära havet

oväntat i förhållande

Inläggav cc33314 » 2014-03-27 20:28:33

Vad plåtmonster skrev. Plus ta det lugnt och känn kärlek!
cc33314
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 491
Anslöt: 2013-10-01

oväntat i förhållande

Inläggav Kenta » 2014-03-28 7:36:55

Tack! Ska verkligen försöka att inte vara så låst vid mina förväntningar.
Kenta
Ny medlem
 
Inlägg: 2
Anslöt: 2014-03-27

oväntat i förhållande

Inläggav antonius » 2014-03-28 8:47:57

Kenta skrev:Jag undrar om det är någon mer här som blir ställd när det inte blir som föreställt.
När min man inte reagerar som jag tänkt mig tar jag avstånd. Tex trodde jag att han skulle komma hem och vara sur på mig för att jag varit dryg via sms. Men istället kom han hem och kramade mig och var glad! "jag har saknat dig" sa han och jag bara blev helt nollställd. Kunde inte krama tillbaka, inte se honom i ögonen och hela eftermiddagen blev konstig. Jag gick hemifrån. Jag blev ju glad att han inte var sur, men kunde inte hantera det.
Någon som känner igen sig? Något tips på hur jag kan lära mig hantera sånna här situationer? Händer ganska ofta liknande grejer.


"Storie of my life" skulle passa här. jag misstar mig hela tiden på hur folk skall reagera, märkligt är ju att man blir mer ställd, som du säger, när man tror att man ska få en utskällning men istället får en kram, det är som att hjärnan upphör att fungera, klockorna stannar osv... :-)063

Har inga bra knep, för att vara mer förberedd, men i mitt fall är det troligen att min livliga fantasi målar upp gigantiska scenarior för vad som skall gå fel och sen när det blir tvärt om så uppstår det en mindre blackout, så mitt råd är väl att försöka fixa med ngt annat och inte sitta och oroa sig för då brukar bara ångestmonstren växa till sig... :-)005
antonius
 
Inlägg: 21878
Anslöt: 2012-12-06
Ort: In my escape pod.

oväntat i förhållande

Inläggav Krake » 2014-03-28 11:03:13

Rimligtvis bör det ju funka att även om man förväntar sig något tänka ut andra scenarier. Eftersom problemet är när det är en helt annan reaktion än förväntat så kunde det kanske hjälpa att förbereda sig på sånt som är väldigt annorlunda. Människor tenderar att ha ett begränsat antal känslouttryck (typ 10 kanske) varför man med tiden bör kunna skaffa sig en rutin på hur man bemöter ett som är helt annorlunda än vad man förväntat sig. Det bör bli totalt sett ett hundratal kombinationer varav de flesta är väldigt ovanliga. Rimligtvis bör man efter en viss systematisering se att omkring 15-20 kombinationer är relativt vanliga vilket innebär att för varje förväntad reaktion finns ett eller två möjliga oväntade scenarier. På så vis blir även de oväntade reaktionerna förväntade.
Krake
 
Inlägg: 1164
Anslöt: 2010-05-07
Ort: Stockholm

oväntat i förhållande

Inläggav Jeopardy Lane » 2014-03-28 11:59:16

Jeg har ingen tips men jeg vil si det er veldig bra at du ser problemet og at du er villig til å prøve å lære å håndtere det på en annen måte. Det er en veldig god start.
Jeopardy Lane
Inaktiv
 
Inlägg: 1450
Anslöt: 2014-02-23

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in