28 februari har Maria namnsdag.

Maria är den grekiska formen av arameiska Mariam och hebreiska Mirjam. (Västarameiska var språket som Jesus talade, men det är utdött nu.) Och vad betyder namnet? Ja, därom tvista de lärde. En teori är att det betyder "morsk, trotsig". En annan att det är en variant av Mara (bitter). En tredje att det betyder “efterlängtad”. En fjärde att det kommer av det egyptiska mry, som betyder “kärlek”.

Äldsta belägg i Sverige 1344. Till en början var namnet ovanligt, det ansågs för heligt för vanliga kvinnor. Men nu är Maria det vanligaste kvinnonamnet i Sverige. Tidigast belägg för den försvenskade formen Maja är 1360. Den franska formen Marie (ibland stavad Mari) kom till Sverige 1695. Den engelska varianten Mary började användas i Sverige 1808. Anledningen till namnets popularitet i kristna länder är givetvis Jungfru Maria, men denna dag är inte för att hedra Jesu moder. Hon har andra dagar: Kyndelsmässodagen (2 februari) och Marie bebådelsedag (25 mars). Tidigare fanns också Marie besökelse (2 juli), Marie himmelsfärd (15 augusti), Morsmässa, Marie födelsedag (8 september) och Marie avlelse 8 december.

Även män kan heta Maria men då som andranamn i katolska länder.

Berömda personer:
Kvinnor
Maria Teresia av Österrike, kejsarinna
Marie Antoinette urspr. Maria Antonia), ovanståendes dotter, drottning av Frankrike
Maria Callas, operasångerska
Marie Curie, fysik och kemist, nobelpristagare
Marie Fredriksson, musiker
Maria Gripe, författare
Maria Bergom Larsson, författare
Maria McKee, amerikansk sångerska
Maria Wetterstrand, politiker (mp)
Män
Klaus Maria Brandauer, österrikisk skådespelare
Jean-Marie Gustave Le Clézio, fransk författare och nobelpristagare
Erich Maria Remarque, tysk författare
Rainer Maria Rilke, tysk poet
Carl Maria von Weber, tysk tonsättare

Tidigare var dagens namn Makarius efter en egyptisk eremit på 300-talet. 1806 byttes namnet ut mot Maria för att hedra Gustav IV Adolfs dotter. I trenamnslängden 1986–1992 blev det Maria, Marie och Mary. Fr o m 1993 var det Maria och Maja. Och fr o m 2001 var Maria dagens enda namn igen.


I finländska almanackan är det Kalevaladagen
Finska: Onni
Svenska: Rune, Runa
Samiska: Curtnaš (mansnamn med okänd betydelse)
Ortodoxa: Vasili, Vilho, Kira, Kassian

Onni är ett mansnamn som betyder “lycka”. (De kvinnliga varianterna är Onnia och Onnetar.)

Runa betyder bokstav, hemlig visdom. Det finns med på runstenar. Men som namn är det en kortform av namn som Runborg, Runfrid etc (vikinganamnen bestod oftast av två delar).

Vasili syftar på Basil Bekännaren (död 750). Han slängdes i fängelse och torterades tillsammans med Procopius under [WikiSve]Ikonoklasm[/WikiSve]ens tid, som kejsar Leo III initierade.

Kira syftar på Sankta Kyra, nunna i Syrien (död 450). Kyra och hennes syster Marana levde ett fromt och asketiskt liv. De bodde i en enkel hydda utan tak, de åt ibland var 40:e dag och bar kedjor närmast kroppen. Ju obehagligare liv, desto bättre, tydligen. De avbröt sitt eremitliv endast för pilgrimsresor, som till Den heliga gravens kyrka i Jerusalem.

Kassian syftar på [WikiSve]Johannes Cassianus [/WikiSve](död 433), teolog och mystiker.

(Vilho är en finsk form av Vilhelm, men jag har inte hittat vem det syftar på.)

Norska almanackan: Marina, Maren
Maren är en dansk form av Marina.

I Danmark har för övrigt Øllegård namnsdag. (Det är ett namn jag gillar, eftersom det har både Ö och Å i namnet; ett annat är Åslög.) Kvinnonamnet Øllegård är den danska formen av det forntyska Odalgart (odal = arvegods, gard = hägnad, skydd, dvs samma som nordiska gärd).


Här sjunger Marie Fredriksson sången Tro:

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

Drömmarna vi har känns som bleka höstar
Där har sommaren redan regnat bort
Det spelar ingen roll hur vi gråter våra tårar
Svaren är en viskning i en värld långt bort

Att vilja men inte känna är nog så svårt
Att se men inte höra
Du vände dig bort
Du sa: Inget här är givet, för sådant är livet
I mina ord finns ingen önskan eller någon lust och längtan

29 februari är skottdagen.

Förut var 24 februari skottdagen enligt romersk sed. Detta innebar att skottår så fick Mattias fira namnsdag den 25:e februari i stället för den 24:e, och efterföljande dagars namn försköts också. Ändringen beror på ett EU-beslut år 2000. Att skottdagen infaller i februari beror på att det var den sista månaden enligt den gamla romerska kalendern.

I den [WikiSve]julianska kalendern[/WikiSve] (stadfäst av Julius Caesar år 56 f.Kr.) är alla år som är jämt delbara med 4 skottår. Ett julianskt år blir 365,25 dagar långt, ett gregorianskt är 365,2425 dagar och solåret är 365,2422 dagar.

Enligt den nuvarande [WikiSve]gregorianska kalendern[/WikiSve] är ett år skottår, om det är jämt delbart med 4. År 2012 blir alltså ett skottår. Undantag är sekelskiftena som inte ska bli skottår även om de är delbara med 4. Undantag från undantaget är om året är delbart med 400; då blir det skottår. År 2000 var alltså skottår.

Påven [WikiSve]Gregorius XIII[/WikiSve] stadfäste år 1583 den nya kalendern. I Sverige var man dock motvillig att rätta sig efter ett papistiskt påfund. Under många år förekom alltså två parallella tideräkningar i västerlandet, den gamla stilen (julianska kalendern) och den nya stilen (gregorianska kalendern). De länder som först införde den gregorianska kalendern var de katolska. Sist infördes den i Ryssland efter oktoberrevolutionen. Den gregorianska kalendern infördes år 1753 i Sverige, och då kom 1 mars direkt efter 17 februari. I t ex den ortodoxa kyrkan följer man fortfarande den gamla julianska kalendern, som är 13 dagar efter. Juldagen den 25 december infaller alltså på vår 7 januari.

Enligt traditionen hade kvinnorna rätt att fria till männen på skottdagen (det var ju annars männens privilegium). Om en man var oartig nog att tacka nej till frieriet måste han kompensera kvinnan med en gåva. Till en början gällde reglerna för hela skottåret, men för att männen lättare skulle kunna hålla sig undan inskränktes ”frierirätten” till endast själva skottdagen. Enligt legenden skulle Sankt Patrick av Irland ha infört detta. Men i själva verket har inte detta omtalats förrän på 1800-talet.

Runt år 1900 var skottårsfirandet populärt som ett sätt att flirta inom borgerligheten. Skämtsamma vykort ”Akta er män, det är skottår!” såldes, och flickor anordnade skottårsbaler.

I östortodoxa kyrkan hedras ökenfadern [WikiSve]Johannes Cassianus[/WikiSve] denna dag. Dock flyttar en del kyrkor firandet till andra dagar, eftersom han annars bara blir firad vart fjärde år. I finska almanackan står inga namn alls denna dag, bara karkauspäivä.


Här sjunger Billy Shaddox sången 2/29, om vådan av att födas den 29 februari:

I could walk and talk on my first birthday
and by the next I was reading at the 4th grade level
and by number 3, I felt so pre-teen
and that's a tender early age to get so disenchanted
but all the other kids seemed to take theirs for granted.
It's "Time To Change" forever.
Peter Pan would be better.
I hang my head and sigh
and calendars pass me by.
Ahead of my time on 2/29. 2/29.
Sorry 'bout your belated valentine.
2/29. It's never too late to say that you'll be mine.
So you think it's rough being born near Christmas?
Try coming out on a day that doesn't exist in 3 years out of 4.

Här fortsätter det med namnsdagstråden för vårmånaderna: namnsdagstraden-del-2-varen-t14809.html

Sommarens namnsdagstråd: http://www.aspergerforum.se/namnsdagstraden-del-3-sommaren-t15932.html

Höstens namnsdagstråd: namnsdagstraden-del-4-hosten-t16952.html