Nu dök det upp igen! En äldre engelskas "maelström". Nu senast i Poe.

Känner någon till historien bakom ö:et?

Står det verkligen med ö i en engelsk bok? Nuförtiden heter det maelstrom med o. (Engelsmännen är ju inte så förtjusta i prickar så de har väl bara fallit bort av sig själva sen Poes tid.)

Som jag skrev tidigare i tråden så torde ordet väl härstamma från svenskans malström, men vadi själva 'malen' består förstår jag inte riktigt. Det kan inte vara vi som knyckt det av någon annan, ex.vis tyskarna? Vad tror språkpanelen?

wikipedia skrev:Ordet härstammar från det likabetydande holländska maalstroom, och är känt på svenska sedan 1698. Efterledet motsvarar precis det svenska ström som i havsström. Förledet maal- är av osäkert ursprung; på svenska anknyts det ofta till det nordiska ordet (att) mala, men förledet kan möjligen i stället vara en omformning av det östfrisiska ordet dwalen, virvla [1].

Vet inte om det stämmer men det låter rimligt. (Det är lite kul att försöka läsa Hollänska. Om man uttalar orden som de stavas så låter de ofta som svenska även om stavningen är annorlunda och uttalet ska vi bara inte tala om...)

Ja, det låter jätterimligt för virvel är ju just vad det är. Egentligen borde det ju därmed heta virvelström på samma sätt som virvelvind men varför göra något enkelt och självklart när man kan krångla till det och använda ett annat ord?

Håller med om holländska. Ser ut och låter som en enda gröt men när man läser eller lyssnar lite närmre så är det inte så olikt svenska och tyska trots allt. När jag var yngre så roade jag mig med att reflektera över språk & dialekter och gjorde då observationen att många verkade vara påverkade av länderna intill. T ex: tyska + danska = holländska. Svenska + danska = skånska.

Inger skrev: ...men varför göra något enkelt och självklart när man kan krångla till det och använda ett annat ord?

Nä precis, då blir det ju inget roligt.

T ex: tyska + danska = holländska. Svenska + danska = skånska.

Det där är ju kul. Skåningar tycks ofta förstå danska bättre än norska (ovetenskaplig uppfattning) så det verkar stämma. Tyska = hollänska - skånska + svenska. Islänska skulle väl då bli ungefär (norska-svenska)^2. Men för att få fram finska måste man nog derivera. Och på den vägen är det.

Inger skrev:men varför göra något enkelt och självklart när man kan krångla till det och använda ett annat ord?

Eller som tyskarna brukar säga (om de nu gör det):

"Warum soll man es einfach machen wenn mann es so wunderschön komplizieran kann?"

Hehe, exakt!

Inger skrev:Står det verkligen med ö i en engelsk bok?

Ja!

Inger skrev:Nuförtiden heter det maelstrom med o. (Engelsmännen är ju inte så förtjusta i prickar så de har väl bara fallit bort av sig själva sen Poes tid.)

Jag vet.

Om det stämmer att engelsmännen ogillar prickar, borde väl snart också ï:et (vad det nu kallas) i "naïve" helt falla bort förresten. De har ju nu två accepterade varianter; naïve och naive.

Tack för källan, Jonte (kunde givetvis slagit upp det själv)! Ursprunget ligger väl troligast i holländska sjöfarare? Jag tänker mig den där malströmsmyten.
Plus ett arv från svenskan med ö:et då...

Holländska sjöfarare låter också troligt, ja. Vad är malströmsmyten?

Är det förresten nån som kan historien bakom andra fartygs/sjöfartstermer? Däck, durken och bingen t ex?

Slafen hör man ju att det kommer från tyska schlafen.

Engelska starboard borde väl komma från svenskans styrbord? Men varifrån kommer bordet? Ombord låter som om det kommer av on board? Har vi först importerat on board och sen exporterat styrbord?

Efter lite rotande i SAOB så framgår att bord kan betyda skeppssida och inte bara enstaka plankor i skrovet.

Styrbord och babord kommer, som du kanske redan visste, av att man förr stod på ena sidan av "roderspaken" (kommer inte ihåg vad det heter) och då var styrbord den sida man styrde på och babord (dvs. bakbord) vad den sida man hade bakom sig. Med sedan kommer dessa ord i sig från andra gamla europeiska språk.

Durk betyder tydligen hål och går via olika språk tillbaka till det fornengelska ordet þurruc.

Däck verkar kort och gott komma ur tyskans decken, dvs. täcka. Däcket täcker alltså båtens inre.

Binge tycks däremot ha oklar etymologi.


Kanske förresten ska passa på att länka till SAOB för dem av er som har missat att den finns online:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
(Tyvärr har dock SAOB bara hunnit till ordet trivsel ännu, efter drygt 200 år ).

Kvasir skrev:Efter lite rotande i SAOB så framgår att bord kan betyda skeppssida och inte bara enstaka plankor i skrovet.

Jaha, sidorna också. Jag tänkte mig annars hela däcket som ett ''board' alltså typ som spelbord el dyl, snarare än board som ord för just planka.

Styrbord och babord kommer, som du kanske redan visste, av att man förr stod på ena sidan av "roderspaken" (kommer inte ihåg vad det heter) och då var styrbord den sida man styrde på och babord (dvs. bakbord) vad den sida man hade bakom sig. Med sedan kommer dessa ord i sig från andra gamla europeiska språk.

Nä det visste jag inte. Tack för den förklaringen.

Durk betyder tydligen hål och går via olika språk tillbaka till det fornengelska ordet þurruc.

Jaha.

Däck verkar kort och gott komma ur tyskans decken, dvs. täcka. Däcket täcker alltså båtens inre.

Å, men javisst! Det borde man nästan kunnat räkna ut själv!

Binge tycks däremot ha oklar etymologi.

Hildegard von Bingen...?

Kanske förresten ska passa på att länka till SAOB för dem av er som har missat att den finns online:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
(Tyvärr har dock SAOB bara hunnit till ordet trivsel ännu, efter drygt 200 år ).

Hehe. Tackar för länken! (Jag hade missat det.)

Båtfolk är väl generellt lite knäppa med sina kölsvin, spygatt(ar,er?), kabysser och liknande. Mycket kul ord i den branschen.

Att däck är från "decken" är ju så självklart att jag aldrig kommit på det, det är fantastiskt så trög man är. Ändå har jag nyss diskuterat däck med grabbarna.

Förklara gärna de orden också. Kabyss låter lite franskt?

Kölsvin får mig alltid att tänka på öresvin (lite konstigt namn på delfiner). Vad kölsvin är har jag dock glömt.

Vad är en spygatt? En fregatt med baksmälla?

Gärna fler sjöfartstermer, t ex alla de olika fartygstyperna. Skulle vara underbart att äntligen få en förklaring till dessa obegripliga ord.

(Toppentråd, för övrigt, klar favorit!)

Edit: kom just på att jag nu kan slå upp dem själv när jag fick länken av Kvasir.

KÖL-SVIN.
[jfr d. kölsvin, motsv. de från nordiska dial. lånade t. formerna: nt. kil­svin, kolswin (holl. kolzwijn, kolsem), t. kielschwein, kielschwinn; senare ssgsleden möjl. en ombildning av sv. o. nor. dial. svill (se SYLL)]

1) till förstärkning av ett fartygs skrov avsett o. vanl. av flera längder sammansatt timmer som vilar ovanpå bottenstockarna parallellt med o. midt över kölen o. som förenas med denna o. bottenstockarna medelst långa bultar; på järn­fartyg, om motsvarande förstärkningskonstruk­ bottenstocksplåtarna; äv. om på bottenstoc­ karnas (resp. bottenstocksplåtarnas) ändar an­ bragt timmer (resp. plåtförstärkning), sido­kölsvin.

KABYSA
(förr äv. skrivet cab-. kabbisa 1691. kabbys 1579,1772 (: kabbys-spislar). kabbysa 1685–1889. kabbyssa 1807. kabbösen, sg. best. 1577. kabisa 1753--c. 1755. kabissa 1745. kabys 1755. kabysa 1536 (: kabijse iu[n]gen), 1545–1929. kabyss 1840 osv. kabyssa 1543–1929. kabysse 1805–1815. kabyssja 1893)

[liksom d. kabys, kabysse, av mnt. kabuse, avplankning, särsk. på fartygsdäck; jfr ut. kabuse, kabuze, kambüse, t. kombüse, holl. kabuis, kombuis, eng. caboose, fr. cambuse; av ovisst urspr.]

SPYGATT
[jfr d. spygat, nor. spygatt, t. speigatt; sannol. av (mlt. motsvarighet till) lt. spiegat, motsv. nl. spiegat, till synes av det v. som föreligger i mlt., mnl. spĭen, spy (se SPY, v.), o. gat (se GATT); sannol. dock ombildning (under anslut­ning till spĭen, spy) i mlt. av det där belagda spĕgat (äv. spĕgote), sannol. ssg med spe, hån (se SPE) i en ä. bet.: utspyende, utsläpp av vatten, varmed i sin tur mnl. spey(e), spoy(e), sluss, dammlucka, nl. spui, dets., spuigat, spygatt, spuien, tappa av vatten o. d. på ett l. annat sätt sammanhör; med avs. på formen spigoth.]

Jaha, då hade jag inte så fel i alla fall fast jag bara skojade. Båten spyr altså ut nåt.

Inger skrev:Edit: kom just på att jag nu kan slå upp dem själv när jag fick länken av Kvasir.

Gissa varför jag postade länken?

Nåja, hade jag inte själv tyckt det var intressant hade jag förstås inte orkat kolla upp det.

Det här var ju kul ju! Förslag på fler sjöfartstermer att slå upp?

Kabyss betyder kök, kölsvinet är väl längst ner inne i en båt där sidorna (borden?) möts och där vatten samlas. Mer vet inte jag om båtar men här finns ju seglare. Din förklaring till spygatt köper jag direkt.

Annars är det lite kul med termer, säg "rep" på en båt och du är avslöjad som evig landkrabba men kallar du en klättrares "snöre" (av samma dimension och typ) något annat än just rep så lär du inte få vara med och leka där heller.

Edit: för långsam...
Edit 2: Din kabyss tycks inte betyda kök...

Kan ju ha utvecklats till att betyda köksavdelningen och inte bara vilken avgränsning som helst?

Vad heter rep då? Tåg?

Lina, skot, tross, fall eller nåt sånt. Vet inte riktigt vad som avgör men funktionen spelar roll. Men här behövs en seglare...

Navigare necesse est (som ju egentligen handlade om bröd, vilket är intressantare än segling)

Jonte skrev:Lina, skot, tross, fall eller nåt sånt. Vet inte riktigt vad som avgör men funktionen spelar roll. Men här behövs en seglare...

Ja, vart tog Fredrik vägen?

Navigare necesse est (som ju egentligen handlade om bröd, vilket är intressantare än segling)

Handlade det om bröd? Förtälj gärna historien, i mitt minnesarkiv ligger citatet helt löst utan någon medföljande förklaring.

Det blåste storm. I den nordafrikanska hamnen låg skutorna lastade med säd på väg till Rom. Rom, den eviga staden. Världens mittpunkt. Bröd och skådespel. Sjömännen ville inte ut i stormen. Rom ville inte svälta. Pompejus sade "Att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt". Sjömännen sade "Grabben snackar så man hajar, typ, vi åker".

Aha! Tackar. *sparar denna nya information ihop med citatet*

Jonte skrev:Det blåste storm. I den nordafrikanska hamnen låg skutorna lastade med säd på väg till Rom. Rom, den eviga staden. Världens mittpunkt. Bröd och skådespel. Sjömännen ville inte ut i stormen. Rom ville inte svälta. Pompejus sade "Att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt". Sjömännen sade "Grabben snackar så man hajar, typ, vi åker".

Bakgrunden kan också vara lite intressant. Man hade länge haft stora problem med pirater som störde spannmålstransporterna från Afrika till Rom, vilket orsakade skyhöga spannmålspriser och svält i Rom. Folket klagade och protesterade, men senaten gjorde inte mycket. En folktribun utsåg då Pompejus till imperator på tre års mandat, vilket gav honom i princip diktatoriska befogenheter. Han organiserade genast en kamp mot piraterna och lät sin flotta svepa över hela västra Medelhavet och på endast 40 dagar i stort sett gjorde slut på piratproblemet. Spannmålspriserna började t.o.m. sjunka redan innan detta, hur fort Pompejus fick sitt mandat. Efter rensningen ledde han sedan en stor flotta som avseglade till Afrika för att köpa spannmål till det svältande Rom, och det var när denna flotta skulle segla tillbaka som han yttrade sina bevingade ord. Anledningen att han ville trotsa stormen var alltså inte något principiellt militärt tokeri utan att romarna svalt och behövde mat.

Kvasir, tack för utvecklingen av seglingens nödvändighet. Det är lite ironiskt att utrycket ofta används av seglare som något positivt om segling när det i själva verket gällde några som inte ville segla.

Grynas: Man säger ju att det börjar grynas men lustigt nog inte bara att det grynas.

Svenskt ord i engelska. Ibland används tallolja, t ex i asfalt. På engelska heter det faktiskt "tall oil".