Fortsätter på Folkhögskolespåret.

Här är en ettårig kurs med teater, man bor på internat.

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/ ... g-med-npf/

Kursen vänder sig i första hand till dig med diagnos inom neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar utan utvecklingsstörning.

I kursen, arbetar vi med teater utifrån varje deltagares möjligheter och behov av stöd. Teater är inte bara att ställa sig på en scen och skådespela, utan det handlar om att finna trygghet i sig själv och med sina kurskamrater.

Detta är något som vi lärare arbetar mycket med i början, så att varje deltagare ska känna att tillsammans med andra kan man skapa något helt fantastiskt.

I ett lugnt tempo i en liten grupp på max 8 personer, går vi tillsammans igenom det mesta inom teater och drama.

Här får man bred kunskap om teater, så om du vill utforka och utmana dig själv är detta kursen för dig. Vi improviserar, skriver eget material och scener, för att sista terminen arbeta med ett färdigskrivet manus.

Övergripande inriktning

Improvisation, skapande dramatik och metodarbete. Träna att lära sig i sociala samspel, att arbeta i grupp samt planera sin vardag både teoretiskt och praktiskt.

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/ ... g-med-npf/

En till med teaterinriktning. För NPF utan utvecklingsstörning, i Skåne.

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/ ... -pa-plats/

Om man inte gått klart gymnasiet:

https://sundsgarden.se/utbildningar-kur ... -asperger/

Nån kurs med inriktning spel:

https://adelfors.nu/kurser/laanga-kurse ... orsnuspel/

Indie Game Studio vänder sig i första hand för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men alla är välkomna att söka.

En annan Npf-kurs på samma folkhögskola: Indie Game

Där finns enbart en daglig verksamhet där jag bor. Jag tänker på något så enkelt som att träffa någon och gå på en promenad. Jag bryr mig inte om personens ålder eller kön. Jag har aldrig varit "nöjd". Varför skulle någon vara nöjd med att vara isolerad? Jag vill arbeta mer än något annat. Kanske kunde jag ha gjort mer själv. Jag erkänner det. Jag var redo att bli defensiv och ignorera din fundering. Men jag hör själv hur jag låter. Jag tänker inte göra det..

Du har helt rätt Bella. Jag vill göra mer. Jag hungrar verkligen efter att förändra mitt liv. På riktigt. Tack Bella. För att du vågar fråga och tack för alla dina förslag.

FuzzyFluffy skrev:Bor I Ängelholm. Finns ingenting här Hade gärna träffats bara för att göra något så enkelt som att gå en promenad. Man kan ju prata lite om allt möjligt under tiden.

Flytta kan jag inte göra i dagsläget.

Sorry, missade detta förut.

Jag har för mig att det är nån mer på forumet som bor i Ängelholm.

FuzzyFluffy skrev:Jag är inte handikappad och har inget behov av att känna mig "normal". Rent konkret vad gör du själv? Nyfiken. Du kan säga så mycket mer!

Handikapp och funktionsnedsättning är ju ungefär samma sak, tror jag.

Eftersom du har folkhögskola med npf-inriktning relativt nära kan du ju kolla upp ifall de har något, typ cafe-kvällar eller nåt, där man kan komma som gäst och umgås.

FuzzyFluffy skrev:Där finns enbart en daglig verksamhet där jag bor. Jag tänker på något så enkelt som att träffa någon och gå på en promenad. Jag bryr mig inte om personens ålder eller kön. Jag har aldrig varit "nöjd". Varför skulle någon vara nöjd med att vara isolerad? Jag vill arbeta mer än något annat. Kanske kunde jag ha gjort mer själv. Jag erkänner det. Jag var redo att bli defensiv och ignorera din fundering. Men jag hör själv hur jag låter. jag tänker inte göra det..

Du har helt rätt Bella. Jag vill göra mer. Jag hungrar verkligen efter att förändra mitt liv. På riktigt. Tack Bella. För att du vågar fråga och tack för alla dina förslag.

Varsågod, eftersom du verkligen vill ha till en förändring så tror jag du kommer att lyckas, du låter väldigt motiverad!

Alla kanske inte brinner lika mycket som jag men utanförskap är något som samhället också har ett eget ansvar för. Ofta förlorar hela samtalet kontext. Vi pratar om Asperger enbart som en kognitiv nedsättning. Jag är faktist nyfiken. Varför pratar ingen om det i ett socioekonomisk perspektiv? Finns där någon på det här forumet... förutom mig själv... som tycker att Asperger är en klass fråga?

institutionaliserad utanförskap. Sverige 2021. Jag kanske blir min egen arbetsgivare. Agera talesperson för oss med Asperger. Lyfta de här frågorna. Samtidigt kanske det enbart är en idealistisk hallucination. Ett dåligt skämt? Antingen är det eller så.. jag vet inte. Jag förstår ärligt talat inte varför ingen pratar om det här.

Där existerar enorma problem med hur den dagliga verksamheten ser ut. Enorma problem med Vuxenpsyk. Problem med aktivitetsersättning. Punchline byråkrati? Är det allt? Ett skämt?

Jag blev själv felaktigt diagnoserad. Jag fick byta skola flera gånger under min uppväxt. Jag förlorade nästan min lägenhet när FK bestämde sig för att neka mig ersättning. Detta har inte gjort mig trött på att prata om de här problemen. Jag har inte nått någon sorts insikt om att vi inte kan göra något åt det. Det kvittar hur jobbigt det blir. Det kvittar hur mörkt mitt liv stundtals har tett sig. Jag kan inte bara acceptera det. Jag kommer aldrig att acceptera det.

De är i de här frågorna som jag hittar mig själv. De är när mitt liv har tett sig vara som mest omöjligt som jag har känt mig som mest levande. Där finns någoting inuti mig som gör att jag reser mig upp. Det är det enda jag har kvar. Att behöva erkänna att hela projektet är fött ur en idealistisk hallucination. Jag vägrar!

Låt oss utvidga perspektivet. Mer kontext. Det handlar om så mycket mer än enbart kognitiva nedsättningar. Låt oss prata om det socioekonomiska perspektivet. Låt oss prata om diskriminering.

Japp, FF, du har rätt i att det finns klass-aspekter i detta. Och diskriminering. Men folk arbetar ju huvudsakligen för att försörja sig själva, dvs du är tvingad till det, såvida du inte har t ex sjukersättning. Dvs de flesta människor är inte särskilt ”fria” att ”förverkliga sig själva” osv.

Det finns rätt mycket litteratur på temat om Asperger och arbete, det mesta är nog på engelska.

Exempel. Tonåringar och unga vuxna med Autism är tre gånger mer benägna att få Diabetes. Ett annat exempel. En studie gjordes I England som kom fram till att personer med Asperger är mer benägna att ta sina liv.Är mer benägna att vara deprimerade.

https://www.medicalnewstoday.com/articles/278678#Depression-a-key-suicide-risk-factor

The researchers found that 66% of participants with Asperger’s reported suicidal ideation, compared with only 17% of the general population and 59% of patients with psychosis.

According to the researchers, suicidal thoughts and behaviors were much more common among adults with Asperger’s who had a history of depression. Those with a history of depression were four times more likely to have suicidal thoughts and twice as likely to plan or attempt suicide than Asperger’s patients without a history of depression.

Furthermore, the team found that adults with Asperger’s who had autistic traits were also more likely to plan or attempt suicide than those without these traits.

Dr. Cassidy notes that their findings support previous research indicating that adults with Asperger’s are at much higher risk of suicide than other clinical groups and that depression is a key risk factor in this.

Frågan är då är det biologiskt? Jag tror inte det. Hur ska vi vända på det här? Vilket ansvar har vi med Autism? Vad kan vi göra för att göra samhället till en bättre plats för personer med Autism?

Moderator: Lade till länk till det citerade.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/con ... llning.pdf

Titta på sida 48

De som rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande har sämre utfall i vissa av de
undersökta levnadsvanorna jämfört med befolkningen i stort. Kvinnor med nedsatt
psykiskt välbefinnande är exempelvis mindre ofta aktiva, och äter oftare lite frukt
och grönt jämfört med befolkningen i stort. Ett undantag är att män med nedsatt
psykiskt välbefinnande mindre ofta har riskkonsumtion av alkohol. Tittar vi på
sociala faktorer ser vi att det är vanligare att de med nedsatt psykiskt välbefinnande
saknar emotionellt och praktiskt stöd (figur 21) samt uppger att de inte har tillit till
andra människor och har utsatts för hot, jämfört med de i samma ålder i
befolkningen som helhet

Även somatisk ohälsa är mer vanligt förekommande bland dem som rapporterar
nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med personer i samma ålder i befolkningen
som helhet, se tabell 4 (undantaget diabetes, och fetma bland män). Lika stor andel
män som kvinnor i åldern 16–24 år, cirka 40 procent, med nedsatt psykisk hälsa
rapporterar att de har sämre än god självskattad hälsa. I befolkningen 16–24 år som
helhet är motsvarande andelar 21 procent bland kvinnor och 13 procent bland män.

Moderator: Lade citatet inom quote-taggar.

Fram till och med den 15 nov ska det gå att svara på den här enkäten:

https://eucap.eu/eucap-2021-survey/?fbc ... 8237d3aa13

EUCAP Survey 2021 - Autistic Priorities

Den här undersökningen kartlägger autisters åsikter i hela Europa på 11 språk och täcker tre teman:

autismforskning: vad bör studeras och hur
olika former av stöd, terapi eller behandling
hur autister ska representeras i beslutsfattande
Undersökningen är avsedd för autistiska vuxna i alla europeiska länder (18 år eller äldre), både diagnostiserade och självidentifierade.

Jag har nu svarat på enkäten Jag tror inte att det kommer att gör någon skillnad men ändå. Tack för länken.

Jag har också svarat på enkäten, verkar som de vill veta lite vad de ska forska och besluta om, men eftersom Autism & Aspergers varit känt så länge så borde ju redan någonting ha gjorts åt vår situation, men det har det inte, så hoppas inte på för mycket som sagt, det lär inte hända någonting.

Låt mig måla upp en bild. Om alla på Aspergerforum hade startat en gemensam Youtube kanal. En medianärvaro där man diskuterar de här frågorna. Där man ställer myndigheter mot väggen. Där man informera människor som inte har Autism om hur det faktist är att leva I Sverige 2021 med en Asperger diagnos. Man kan ta upp hur få det är som kommer ut i arbete etc

jag tror att det hade kunnat göra en faktisk skillnad. Tusentals röster som tillsammans skapar något nytt. Idag pratar man konstant om identitetspolitik. Klimatet är perfekt! Ingen ska behöva vara osynlig. Ingen kommer att vara osynlig om vi gör det här tillsammans.

Där finns inget seriöst projekt I Sverige idag som tar tag i de här frågorna. En icke byråkratisk rörelse som är öppen för alla. Ingen röd tejp.

Jag tror på det. Jag ser en framtid där. Då kommer våra politiker att lyssna på oss. Då kommer där att bli förändring på riktigt.

Människor med autism utgör en väldigt liten minoritet. Samhället har inte råd att specialanpassa sig till varenda liten minoritet. Det skulle blir alldeles för dyrt och helt ogörligt i längden. Antalet minoriteter med speciella behov är därtill alldeles för stort. Därför är det i första hand autisten själv som ska anpassa sig till samhället, inte tvärtom.

RapeRegs skrev:Människor med autism utgör en väldigt liten minoritet. Samhället har inte råd att specialanpassa sig till varenda liten minoritet. Det skulle blir alldeles för dyrt och helt ogörligt i längden. Antalet minoriteter med speciella behov är därtill alldeles för stort. Därför är det i första hand autisten själv som ska anpassa sig till samhället, inte tvärtom.

Jag har hört ifrån statistik att det rör sig om 1% av Jordens befolkning som har Aspergers syndrom, så det är precis som du säger, en väldigt liten andel, och därför har vi inte mycket att säga till om när det gäller vår situation.

När har jag sagt att samhället måste specialanpassa sig till varje minoritet? Varje människa är unik. Där finns inte Autism vs " vanliga människor". Samhället måste se till varje människa som en individ och agera därefter.

Vet du hur mycket det kostar för Sverige att betala ut bidrag till en person som aldrig kommer ut i arbete? Varför tittar du inte på den kostnaden shark. Titta på invandringen. Kolla på alla sjutningar. Tror du Sverige har råd med det? Vad tycker du vi ska göra åt det? Om vi nu ska prata om pengar låt oss då prata om det! Vi har inte råd med något av det.

Ska vi fortsätta på det här sättet eller ska vi faktist försöka att göra något åt problemet? Jobba med integration! Jobba med att få fler människor att känna sig som en del av resten av samhället! Att hjälpa människor att hitta ett arbete. Att anpassa skolundervisningen så att alla får den hjälpen de behöver.

Det enda som är ogörligt här är ett samhälle som fortsätter att försätta sina medborgare i utanförskap. Det är inte hållbart. Titta på HTBQ+ rörelsen. Hur många procent tror ni är icke binär? 10 procent. Ungefär. Oj det är ju 90 procent kvar då. Då kan vi ju ignorera dom totalt eller hur? Om vi följer din logik Amiral. Jag förstår faktist inte hur någon kan argumentera på det här sättet. Det är inte seriöst.

jag blir faktist bara trött när jag läser sånt här. Trött och ledsen.

https://www.tn.se/naringsliv/svenskt-na ... rsorjning/

”Den kraftigt stigande långtidsarbetslösheten är toppen på ett isberg, där en stor del av den arbetsföra befolkningen inte kan försörja sig själva. Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20–64 år) inte är självförsörjande...Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande. Med andra ord står endast fyra av landets tio miljoner invånare för både sin egen och övriga samhällets försörjning. Den andelen är för låg och ett övergripande politiskt mål måste vara att öka graden av självförsörjning ..."

Moderator: Lade citatet inom quote-taggar.