-Ettordsmeningar? Aldrig!
-Passivformer bör undvikas.
-Vem behöver retoriska frågor?
-Glöm inte att aldrig använda dubbla negationer.
-Sammandragningar ska inte användas nån gång.
-Prepositioner är inte lämpliga ord att avsluta meningar med.
-Var mer eller mindre exakt i formuleringarna.
-Sky klichéer som pesten. De är bara gammal skåpmat som mår bäst av att förpassas till historiens skräphög.
-Överdrifter är miljoner gånger värre än understatement.

(Hittade texten i tidningen 'Det Bästa' som hittat den på internetsajten 'How to write good'.)

Är texten menat som ett skämt eller som något utbildande?
Förövrigt tycker jag att det finns en retorisk poäng i att skriva på ett avslappnat personligt sätt ibland.
Fast aldrig någonsin av en journalist i en tidning. Jag hatar när journalister försöker vara personliga...

Både och

mondo beyondo skrev:-Ettordsmeningar? Aldrig!
-Passivformer bör undvikas.
-Vem behöver retoriska frågor?
-Glöm inte att aldrig använda dubbla negationer.
-Sammandragningar ska inte användas nån gång.
-Prepositioner är inte lämpliga ord att avsluta meningar med.
-Var mer eller mindre exakt i formuleringarna.
-Sky klichéer som pesten. De är bara gammal skåpmat som mår bäst av att förpassas till historiens skräphög.
-Överdrifter är miljoner gånger värre än understatement.

Riktigt fyndigt och underhållande. Och bra sätt att lära sig komma ihåg exemplen.

"Mer eller mindre exakt"

Inger skrev:

mondo beyondo skrev:-Ettordsmeningar? Aldrig!
-Passivformer bör undvikas.
-Vem behöver retoriska frågor?
-Glöm inte att aldrig använda dubbla negationer.
-Sammandragningar ska inte användas nån gång.
-Prepositioner är inte lämpliga ord att avsluta meningar med.
-Var mer eller mindre exakt i formuleringarna.
-Sky klichéer som pesten. De är bara gammal skåpmat som mår bäst av att förpassas till historiens skräphög.
-Överdrifter är miljoner gånger värre än understatement.

Riktigt fyndigt och underhållande. Och bra sätt att lära sig komma ihåg exemplen.

"Mer eller mindre exakt"

Det var den enda jag inte fattade.. förklara!

edit: okej jag kom på det.. jaja..

mondo beyondo skrev:-Överdrifter är miljoner gånger värre än understatement.

Svengelska är fulare än ofynding Svenska.

Bra tips för den som vill skriva.

Vilken efterlängtad bredsida åt de där inskränkta skolskrivreglerna som alldeles för många har fått lära sig!

************************

Men det där om svenskans torftighet orkar jag inte kommentera mer än genom att instämma med TK och lägga till att dels den där FÖRBANNADE populära fördomen om svenskans torftighet jämfört med engelska, finska, grekiska [fyll i din favorit] å ena sidan är just en fördom utan motsvarighet i verkligheten och att upplevelser i den stilen är helt subjektiva och personliga och sakligt sett lika gärna kan gå åt motsatta hållet; dels det faktiskt bidrar till att förtorftiga ett språk när inte fler visar att de inser sådant. Eller behandlar språket med litet omsorg och nyfikenhet för den delen.
Båda sakerna kan den som kan ämnet och orkar och ids lätt rada upp exempel på.

Kan något egentligen vara "nästan exakt" som man hör då och då i media...? Antingen är väl ett värde på något exakt, eller så är det inte exakt? Det finns ju uttryck som "knappt", "drygt", "omkring"...

(Jag hoppas jag inte vek från ämnet (för mycket) nu?)

Av geocache (legimiterad parentesmissbrukare )

geocache skrev:Kan något egentligen vara "nästan exakt" som man hör då och då i media...? Antingen är väl ett värde på något exakt, eller så är det inte exakt? Det finns ju uttryck som "knappt", "drygt", "omkring"...

(Jag hoppas jag inte vek från ämnet (för mycket) nu?)

Av geocache (legimiterad parentesmissbrukare )

en sak man vet kan väl inte vara nästan exakt, men något man inte vet kan ju närma sig exakthet tex x<0

carl skrev:

geocache skrev:Kan något egentligen vara "nästan exakt" som man hör då och då i media...? Antingen är väl ett värde på något exakt, eller så är det inte exakt? Det finns ju uttryck som "knappt", "drygt", "omkring"...

(Jag hoppas jag inte vek från ämnet (för mycket) nu?)

Av geocache (legimiterad parentesmissbrukare )

en sak man vet kan väl inte vara nästan exakt, men något man inte vet kan ju närma sig exakthet tex x<0

Nära räknas bara med handgranater hehee

mondo beyondo skrev:-Ettordsmeningar? Aldrig!
-Passivformer bör undvikas.
-Vem behöver retoriska frågor?
-Glöm inte att aldrig använda dubbla negationer.
-Sammandragningar ska inte användas nån gång.
-Prepositioner är inte lämpliga ord att avsluta meningar med.
-Var mer eller mindre exakt i formuleringarna.
-Sky klichéer som pesten. De är bara gammal skåpmat som mår bäst av att förpassas till historiens skräphög.
-Överdrifter är miljoner gånger värre än understatement.

(Hittade texten i tidningen 'Det Bästa' som hittat den på internetsajten 'How to write good'.)

Zombie skrev: Vilken efterlängtad bredsida åt de där inskränkta skolskrivreglerna som alldeles för många har fått lära sig!

Engelska skolskrivregler rör det sig om.

Det där att man inte ska ha låta prepositioner avsluta meningar lär Winston Churchill ha avfärdat med orden "This is the type of arrant pedantry up with which I will not put". I svenskundervisningen har man vad jag vet däremot aldrig förbjudit "strandade" prepositioner.

"It is wrong to ever split an infinitive" (förekommer också i formen "Be sure to never split an infinitive") avstod den svenska tidningen i alla fall från att få till någon svensk variant av.

HGJ skrev:Det där att man inte ska ha låta prepositioner avsluta meningar lär Winston Churchill ha avfärdat med orden "This is the type of arrant pedantry up with which I will not put".

HGJ skrev:I svenskundervisningen har man vad jag vet däremot aldrig förbjudit "strandade" prepositioner.

Jo då. Till för litet längre sedan bara. Tror rentav att jag fick höra något halvhjärtat om det av en magister som egentligen begrep bättre.

HGJ skrev:It is wrong to ever split an infinitive" (förekommer också i formen "Be sure to never split an infinitive") avstod den svenska tidningen i alla fall från att få till någon svensk variant av.

Däremot inte detta. Men danskan är det levande talspråk att hålla ihop infinitiven med sitt märke, (? såvitt jag vet) - men jag skulle vilja veta om det är "naturligt framvuxet" eller ett resultat av den här sortens hyperlogiska (logistiska? patologiska? ) skrivbordsregler.

Zombie skrev:

HGJ skrev:I svenskundervisningen har man vad jag vet däremot aldrig förbjudit "strandade" prepositioner.

Jo då. Till för litet längre sedan bara. Tror rentav att jag fick höra något halvhjärtat om det av en magister som egentligen begrep bättre.

Jag undrar dock om det är något som har uppställts som en generell regel av någon auktoritet. Erik Wellander har i första upplagan av Riktig svenska från 1939 (s. 256, 311) inga principiella invändningar mot strandade prepositioner utan menar bara att avståndet mellan prepositionen och rektionen inte får bli för stort.

Zombie skrev:

HGJ skrev:It is wrong to ever split an infinitive" (förekommer också i formen "Be sure to never split an infinitive") avstod den svenska tidningen i alla fall från att få till någon svensk variant av.

Däremot inte detta. Men danskan är det levande talspråk att hålla ihop infinitiven med sitt märke, (? såvitt jag vet)

Och åtminstone i skriftspråket (där man inte har tillgång till någon prosodi) kan avsaknaden av "split infinitives" leda till tvetydigheter. Danskans hun lovede ikke at ringe kan på svenska svara mot såväl hon lovade inte att ringa som hon lovade att inte ringa. (Engelskan undgår tvetydighet tack vare hjälpverbet do.)

Zombie skrev:- men jag skulle vilja veta om det är "naturligt framvuxet" eller ett resultat av den här sortens hyperlogiska (logistiska? patologiska? ) skrivbordsregler.

Eller så kanske det tvärtom är den icke sammanhållna infinitiven som har vuxit fram naturligt i engelskan och svenskan:

http://en.wikipedia.org/wiki/Split_infinitive

Wikipedia skrev:It is not found in other Germanic languages, except modern Swedish, in which it is an independent development;

geocache skrev:Antingen är väl ett värde på något exakt, eller så är det inte exakt?

Jo, det kan man tycka... skulle ändå vilja slå ett litet slag för att sammansättningar i alla fall borde kunna vara ganska/nästan exakt lika. Om 37 av 39 delar är exakt lika och de sista två skiljer sig från motsvarande delar i det man jämför med på endast obetydliga vis.

geocache skrev:Kan något egentligen vara "nästan exakt" som man hör då och då i media...? Antingen är väl ett värde på något exakt, eller så är det inte exakt? Det finns ju uttryck som "knappt", "drygt", "omkring"...

Det beror nog på i vilket sammanhang man använder begreppet. Ett värde existerar ju endast om, och i sådana fall när, det mäts. Om det gäller att mäta antalet individer av människor i ett rum, så beror ju mätvärdet på de parametrar som definierar "mänsklig individ". Nu är det inte särskilt svårt att göra en enkel begränsning i det fallet, men om ditt primära mätvärde är en statistisk dependant (underordnad andra parametrars mätvärden), så minskar utrymmet för ett "exakt värde" för varje parameter som kommer till.

Matematiskt har jag för mig att siffran 2 är exakt, eftersom det bara är en siffra, men att värdet 2 inte behöver vara exakt två.

Läs om den här typen av vetenskapsteori här.