Hej!

Som relativt social (när jag själv önskar) uppskattat jag att prata när det finns nåt att prata om , kall prat - inte min grej. Men kroppsspråk är det svåraste som finns. Mina åsikter är - du har fått munnen till en sak , tala. Så använd till det!

Hur ser ni på saker ? Kan tänka mig att det är olika beroende på kön.

JA eller hur!! Jag förstår inte häller.. Och så är det ju helt omöjligt att avgöra vart gränsen för självklart går och inte.. försöker man ge sig in på ytligt prat så kanske man säger något som är för självklart.. Hur Katten ska man veta vart gränsen går??

Kroppsspråk har jag har kunnat förstå.

När människor viftar en massa med händerna när de pratar blir jag stressad. Jag uppfattar det nästan som att de är aggressiva. Ser jag folk veva med sina händer på tv så sitter jag och spänner mig så att jag blir jättespänd. Någon annan som gör detta?

Orbit skrev:När människor viftar en massa med händerna när de pratar blir jag stressad. Jag uppfattar det nästan som att de är aggressiva. Ser jag folk veva med sina händer på tv så sitter jag och spänner mig så att jag blir jättespänd. Någon annan som gör detta?

Som italienare med sitt konstiga kroppsspråk, jag hänger upp mig på det och hör inte vad de säger.

Jaa, kroppsspråket är verkligen svårbehärskat, svårt att förstå. Precis som när det gäller det talade språket så betyder ju olika uttryck/gester olika beroende på vilken kultur personerna i ett "samtal" tillhör, eller har vuxit upp i.

För en tid sedan lånade jag en bok i stil med denna http://www.bokus.com/bok/9789132329654/ ... lojar-dig/ av en bekant som i sitt yrkesliv bland annat hade föreläsningar "inför publik", och den boken gav en massa tips om olika sätt att kommunicera "med kroppen".

Orbit skrev:När människor viftar en massa med händerna när de pratar blir jag stressad. Jag uppfattar det nästan som att de är aggressiva. Ser jag folk veva med sina händer på tv så sitter jag och spänner mig så att jag blir jättespänd. Någon annan som gör detta?

Reagerar inte reflexmässigt på det utan uppfattar det som att talaren försöker kompensera verbal oförmåga med kroppsrörelser och är allmänt disorganiserad och mer styrs av drifter än tänkande.

Orbit skrev:När människor viftar en massa med händerna när de pratar blir jag stressad. Jag uppfattar det nästan som att de är aggressiva. Ser jag folk veva med sina händer på tv så sitter jag och spänner mig så att jag blir jättespänd. Någon annan som gör detta?

Jag blir inte stressad av sådana rörelser, men jag "tappar en hel del fokus" på deras egentliga, verbala, budskap.

Det enda kroppsspråk som är intressant på riktigt är det helt omedvetna. Som när en person kliver in i rummet och du direkt kan se vilka som är öppna för vad den har att komma med samt vilka som direkt eller efterhand tycker att det är skitsnack.
När jag var i tonåren skickade facket iväg morsan på en kurs i just kroppsspråk och kommunikation, inriktningen handlade om både hur man själv bäst gör när man ska tala inför flera och hur man läser av åhörare (hon fick någon slags ledarposition fackligt på jobbet, därav kursen). När hon kom hem gick vi igenom kursmaterialet och allt hon lärt sig för sånt var ett av mina största intressen. Kan säga att det gjorde mer nytta än jag förstod då. Intressant var det också.

Har du kvar materialet möjligtvis?

Oj vad roligt med så många åsikter!
Flera år innan jag fick min diagnos lyssnade jag på en bok som heter "konsten att läsa tankar" Henrik Fexeus har skrivit den. Trots mina svårigheter lyckades den få mig att få en hel del (som jag dock glömt bort nu mera). Men planerar att lyssna igen!

Rekommenderas starkt !

Glad midsommar!!

plåtmonster skrev:Har du kvar materialet möjligtvis?

Jag vet inte..men, jag har en hel del lådor med morsans papper instuvade någon av alkoverna. Det börjar bli dags att röja dem snart så skulle jag snubbla över materialet så kan jag scanna dem och hojta till. ;D