Jag är 26 år, är man och har asperger. Skon klämmer för mig i grupp situationer.

Jag har inte helt svårt för att kallprata, men det ter sig inte riktigt.
Jag får ofta en känsla av att folk känner sig osäkra av min närhet.
Jag har svårt att se om någon flirtar med mig och jag har svårt att flirta tillbaka.
På ett dansgolv är jag osäker, men ser jag ett live band vet jag precis hur jag skall förhålla mig till miljön.
Jag har svårt att förstå varför det är så viktigt med status, vart man bor i stockholm, vad ens partner jobbar med eller vad man själv för den delen jobbar med.
Jag kanske säger lite för mycket ibland hur jag tänker.

Det jag har lärt mig på senare år.

Att inte dränka en med att bara prata om sig själv.
Att inte älta en massa om sina grubblerier.
Jag har insett att jag behöver tydlighet om nån skall ge mig instruktioner av något slag. Jag behöver helst se en ritning.
Jag har förstått att jag ofta blir socialt trött, men tar del ändå i saker som jag vanligt skulle tacka nej till.

Det jag inte har svårt för:

Tvätta mig och ta hand om min hygien.
Jag kan laga mat och handla mat.
Kommer i tid till arbete och skola.
Jag har ej svårt för höga ljud, då jag är musiker.
Att fika i caféer och gå på restaurang tycker jag om.

Nån som känner igen sig i de egenskaperna?

Är lika gammal som dig, och känner igen mig i ganska mycket av det du listar. Förutom att säga vad jag tänker.. Det sker nog bara när jag är full hehe.

Det här med social trötthet är verkligen stjärt. Man mår ju bra av att vara med folk oftast, men alla intryck man får är helt kaos. Iallafall för mig.

Jag är dock usel på att städa och laga mat. Om man ändå kunde träna katten till det....

Jag som är 30 år äldre har lärt mig det sociala spelets regler genom att titta på hur " normala " gör , men sedan några år tillbaka så tar detta kopierande för mycket energi . Så jag har down siceat till det nödvändigaste .

Med lite reservation för svajig tankegång så här på morgonkvisten..

Tryingtobe skrev:Jag har inte helt svårt för att kallprata, men det ter sig inte riktigt.

De bekantskaperna kanske inte är så mycket värda? men om du känner behovet så är det helt enkelt öva, öva och reflektera. Ofta. Bränn dock inte ut dig.

Tryingtobe skrev:Jag får ofta en känsla av att folk känner sig osäkra av min närhet.

Det beror nog mest på din röst och kroppspråk. Öva framför spegel. Öva ute osv. Kan du så spela in dig själv i sociala situationer och kika på hemma. Diskret..

Tryingtobe skrev:Jag har svårt att se om någon flirtar med mig och jag har svårt att flirta tillbaka.

Observera, observera, öva.

Tryingtobe skrev:Jag har svårt att förstå varför det är så viktigt med status, vart man bor i stockholm, vad ens partner jobbar med eller vad man själv för den delen jobbar med.

För att många i den staden är upptagna med hur bra man har det materiellt sätt så att de inte skall behöva sänka sin standard. Vad de missat är att de är fast i ekorrehjulet men har iaf en flott lägenhet, fonder och utbrändhet när de dör. Att följa var de största pengaströmmarna går är nyttigt i detta fall.
Det andra med detta fenomen är att du får skaffa dig en yta. Men glöm inte att där det är behov av yta så saknas det oftast ett djup som är värt att stanna upp för. Det kan förvisso finnas där men då kanske det är utom räckhåll för att din yta och socioekonomiska status är otillräcklig. Så spendera resurserna där du får faktiskt nytta av de.

Ibland är det lite som i "The Matrix":

unplugging-to-reality-part-i-2 skrev:“The Matrix is a system, Neo. That system is our enemy. But when you’re inside, you look around, what do you see? Businessmen, teachers, lawyers, carpenters – the very minds of the people we are trying to save. But until we do, these people are still a part of that system and that makes them our enemy. You have to understand, most of these people are not ready to be unplugged. And many of them are so inured, so hopelessly dependent on the system, that they will fight to protect it.”

Du kan inte exponera att du är något annat än en kugge i det socioekonomiska systemet för då blir systemets kuggar helt vilsna och det kräver en visst inre oberoende och insikt för att ta sig ur det.

Tryingtobe skrev:Jag har svårt att se om någon flirtar med mig och jag har svårt att flirta tillbaka

Jag kan inte heller sånt . Jag tror människor är mer äkta när de inte flirtar eller nånting sånt.

Tack för era svar!