Jag ska ta några exempel ur mitt liv
__________________________________

-Borttappad telefon. Händer väldigt ofta.

-Ingen förståelse angående socialt snack(ungdomar 16 år.)

-Läser inte tyska. Men kan hyperfokusera på att lära mig tyska.

-Läste flytande vid 7 års ålder

- När det blir för mycket, eller då man inte förstår något, då springer man omkring och är "virrig."

-Ibland jättearg. Då smälls det i dörrar och flyger ut ord.

-Väldigt envis.

-Otålig.

-Pratar snabbt, forcerar i tal, tappar bort ord.

Känner någon igen det????

Det låter som tonåren? Är du i den åldern, så kan det vara ganska normalt. Förresten så passar allt förutom (kanske) en sak(sociala snacket) på min dotter. Och hon har ADHD. Att läsa tidigt tyder inte på nåt konstigt. Det kan vara relativ hög intelligens, eller språktalang. Men om du känner att du har svårigheter, att det är mer än lite tonårshormoner eller temperament - försök få en utredning. BUP eller vuxenpsyk om du är över 18.

Toblerone skrev: Att läsa tidigt tyder inte på nåt konstigt. Det kan vara relativ hög intelligens, eller språktalang.

Dom flesta svenska barn kan i dagsläget läsa redan i sju års åldern, förskolan har en läroplan där dom ska få ungarna att bli intresserade utav bokstäver och att lära sig läsa. I Storbritannien börjar dom ju i skolan redan i 5 års åldern.

slackern skrev:

Toblerone skrev: Att läsa tidigt tyder inte på nåt konstigt. Det kan vara relativ hög intelligens, eller språktalang.

Dom flesta svenska barn kan i dagsläget läsa redan i sju års åldern, förskolan har en läroplan där dom ska få ungarna att bli intresserade utav bokstäver och att lära sig läsa. I Storbritannien börjar dom ju i skolan redan i 5 års åldern.

Jo, men jag har alltid misstänkt att de brittiska barnen inte kan läsa eller räkna tidigare för det. Och jag vet att det inte säger mycket att ha sett det hos ETT barn, men när jag var i England en gång och spelade spel med en 6-åring, tyckte jag att han inte kunde mer än min egen son som var i samma ålder då.

Toblerone skrev:

slackern skrev:

Toblerone skrev: Att läsa tidigt tyder inte på nåt konstigt. Det kan vara relativ hög intelligens, eller språktalang.

Dom flesta svenska barn kan i dagsläget läsa redan i sju års åldern, förskolan har en läroplan där dom ska få ungarna att bli intresserade utav bokstäver och att lära sig läsa. I Storbritannien börjar dom ju i skolan redan i 5 års åldern.

Jo, men jag har alltid misstänkt att de brittiska barnen inte kan läsa eller räkna tidigare för det. Och jag vet att det inte säger mycket att ha sett det hos ETT barn, men när jag var i England en gång och spelade spel med en 6-åring, tyckte jag att han inte kunde mer än min egen son som var i samma ålder då.

Jo men som jag skrev så har ju även dagis=förskolan i Sverige en läroplan där dom ska få ungarna intresserade och nyfikna utav bokstäver och att lära sig att läsa, sonen är född 03 och är bara några år yngre än TS så TS bör ha samma förskola erfarenhet som min son.

slackern skrev:

Toblerone skrev:

slackern skrev:
Dom flesta svenska barn kan i dagsläget läsa redan i sju års åldern, förskolan har en läroplan där dom ska få ungarna att bli intresserade utav bokstäver och att lära sig läsa. I Storbritannien börjar dom ju i skolan redan i 5 års åldern.

Jo, men jag har alltid misstänkt att de brittiska barnen inte kan läsa eller räkna tidigare för det. Och jag vet att det inte säger mycket att ha sett det hos ETT barn, men när jag var i England en gång och spelade spel med en 6-åring, tyckte jag att han inte kunde mer än min egen son som var i samma ålder då.

Jo men som jag skrev så har ju även dagis=förskolan i Sverige en läroplan där dom ska få ungarna intresserade och nyfikna utav bokstäver och att lära sig att läsa, sonen är född 03 och är bara några år yngre än TS så TS bör ha samma förskola erfarenhet som min son.

TS ÄR 16 år? Jag var lite osäker om jag skulle tolka det så. Men du har nog rätt.

Igenkänning på mycket.
Fast är supernoga med var jag har mina grejer så de tappar jag sällan bort.
Tonåren brukar vara en tuff tid, speciellt för oss med neurodiversitet.
Försök hitta kompisar genom specialintressen, då brukar det andra gå lättare, dock ej smärtfritt.